Ändamålsenlig öppna data och öppna data 2.0

water-dropÖppna data är på väg in i ett nytt paradigm där fokus ligger på användarnas efterfrågan av data i maskinläsbara format, standarder och med öppna licenser som gör den funktionell för sitt tillämpningsområde. På engelska brukar detta benämnas ”liquid information” eller ”liquid data” som går att läsa om i McKinsey’s rapport från 2013. Rapporten visar på vilka potentiella värden som kan uppnås om standarder, format och metadata är funktionella för det avsedda användningsområdet. Ett annat nära besläktat uttryck som förekommer är ”open data 2.0” vilket handlar om att öppna data ska tillgängliggöras utifrån efterfrågan och erbjuda delaktighet där användarna lätt kan rapportera in avvikelser och lämna förbättringsförslag. Läs vidare

Om Clear Byte

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Om Clear Byte

Clear Byte är en idéburen organisation som verkar i gränslandet mellan forskning och utveckling. Organisationen är registrerad som ideell förening i Västra Götaland sedan 2011 och klassificerades allmännyttig 2018 av Skatteverket.

Innehåll på Clear Byte hemsida är licensierad under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens om inget annat anges.

Värdegrund

Våra grundprinciper bygger på samarbete, delaktighet och öppenhet för att främja demokratisering och tillit till samhällets förmåga att skapa ökat mervärde för invånare och slutanvändare kopplat till digital utveckling. Vi tror som civilsamhällesaktör att idéburet deltagande i välfärden är betydelsefullt för att möjliggöra ett ekosystemperspektiv som inkluderar alla delar – inte bara privat och offentlig sektor, för att skapa inkluderande och kollaborativ digital utveckling.

Partnerskap för inkluderande digital samhällsutveckling

Vi är förvissad om att partnerskap mellan civilsamhälle-idéburen och offentlig sektor är det bästa tillvägagångssättet för att främja medborgarnas tillit och demokratisering kopplat till digital transformation och samhällsutveckling. Clear Byte är en juridisk person, registrerad arbetsgivare och vars allmännyttig syfte stipuleras i stadga och årsmöte. Eventuellt överskott i verksamheten återinvesteras i vårt allmännyttiga syfte, vi dokumenterar kunskap och erfarenheter från våra projekt öppet. Utveckling av digital artefakter som är finansierade med offentliga medel tillgängliggörs som öppen källkod och standarder.

Läs mer om praktiska detaljer om forskning och innovationsprojekt samarbete via idéburet offentlig partnerskap.

Fokusområden

Förutom kunskap och erfarenhet om mekanismer och principer som driver digital transformation och utveckling, erbjuder Clear Byte expertkunskap inom vissa fokusområden. Kontakta oss på info[at]clearbyte.org om du är intresserad av strategiskt samarbete och partnerskap eller har förslag på samarbetsprojekt.

Interoperabilitet och integrerade digitala samhällstjänster

Definitionen av integrated public services enligt Europeiska interoperabilitet ramverket (EIF) är att möjliggöra sömlöst data och informationsutbyte som består av bland annat interoperabla dataset, mikrotjänster, API:er vilket utgör enhetliga byggblock som kan sättas samman och återanvändas i digital samhällstjänster. För att möjliggöra liknande byggblock måste dataset kunna utbytas horisontellt mellan samhällssektorer utan behov av anpassning med bibehållen förståelse mellan människa och maskin.

Semantisk interoperabilitet möjliggör att personer från olika domänområden har en enhetligt begreppsförståelse av terminologi, affärsobjekt och koncept mellan branscher och professioner. Organisatorisk interoperabilitet syftar på förmågan att harmonisera digitala tjänstebeskrivningar för processer, servicenivåer, kvalitet och leveranser utan anpassning av verksamhetsstrukturer och rutiner mellan producenter och konsumenter av tjänster.

Initialt fokuserar Clear Byte på nivåerna för semantisk och organisatorisk interoperabilitet för att identifiera hinder och betydelsefulla designprinciper för att realisera integrerade digitala samhällstjänster.

Bild 1: Interoperabilitets nivåer för integrerade digitala samhällstjänster – EU:s program för interoperabilitet ISA²

Öppen källkod, standarder, data och innovation

Öppen teknologi och innovation är en centrala mekanismerna för att lyckas med att utveckla hållbara digitala samhällstjänster. Detta för att skapa delaktighet och möjligheter att samarbeta med fler typer av aktörer som kan bidra till en vision om en hållbar digital utveckling för att innovera och hitta lösningar på existerande och framtida samhällsproblem. Stora techbolag, plattformsägare, och startups använder öppen teknologi och innovation som en central mekanism för att möjliggöra det digitalt paradigmskiftet. Exempelvis är att lejonparten av de tjänster som erbjuds på Amazons Web Services är byggda på öppen källkod, som tillgängliggöras via enhetlig digital infrastruktur som mjukvarukomponenter, lagringskapacitet och datorkraft beroende på användarnas behov. Clear Byte har genomfört undersökningar inom transportsektorn om hur öppna data – som bygger på principer från öppen källkod och standarder, bidrar till mervärde för aktörer och tredjepartsutvecklare. Resultat visar också att interoperabla digitala resurser som byggs på öppen teknologi och standarder skapar förutsättningar för utbyte av data och information. Du hittar flera artiklar om öppen källkod och öppen data på vår hemsida.

Många offentliga myndigheters IT-system överskrider budget

Samtidigt som riksrevisionsverket rapporterar om återkommande brister inom IT-system hos vissa svenska myndigheter. Så har SVT – Rapport gjort ett inslag om försenade och dyra IT lösningar inom ett flertal myndigheter. I inslaget pekar Statskontoret (regeringens utredningsstöd) i en rapport att en tredjedel av alla projekt som bedrivs av offentlig myndigeter överskrider budget och planerad tidsram. Kostnaden för IT systemen på svenska myndigheter, inte inräknat personal, datorer, servrar och infrastruktur är 23,3 miljarder kronor per år.

I rapporten från Stadskontoret pekar man också på att beställarkompetensen inom myndigeter i vissa fall är bristande och är en av flera anledningarna till att kostnaden överskrider budget. Ett axplock av det som omnämns i inslaget.

  • Myndighet för samhällsskydd och beredskap system Rakel, kostnad 2,3 mdkr, överskrider med 150 mkr årligen
  • Domstolsverket IT system, kostnad 6 mdkr, överskrider med 4 mdkr
  • Kustbevakningens IT system, kostnad 30 mdkr, överskrider med 10 mdkr

Ett äldre exempel är Stockholms Läns Landsting IT projekt för gemensam vård data (Bäck, 2007), där man med teknik skulle försöka lösa komplexa verksamhetsproblem. Ett for stort fokus på teknokratisk ansats för att lösa verksamhetsproblem som oftast inte är en bra utgångspunkt. Denna lärdom kostade skattebetalarna 1,6 miljarder kronor från budgeterat 200 miljoner. Erfarenhet från flertal IT projekt som vi på Clear Byte och andra har bedrivit, visar att en förändring av verksamhetsprocesserna är lika viktig för att lyckas med IT projekt som berör flera enheter/avdelningar inom en verksamhet.

Detta är en första introduktion av artiklar vi kommer publicera inom området verksamhetsutveckling och verksamhetsarkitektur. Där vi diskuterar dimensioner av verksamhetsutveckling som är centrala för att lyckas med införande av större IT projekt. Samtidigt kommer vi reda ut begreppet innovation och vad det betyder och inte betyder. Innovation används i vara och varannan mening som berör utveckling av myndigheter och offentlig sektor, med en förhoppning att stora trötta elefanter plötsligt skulle börja spontan dansa.