Vart tog tjänsteinnovationer på öppna data vägen?

Ungefär samtidigt som vi lanserar ett nytt fokusområde där vi undersöker några av anledningar till att så få innovativa tjänster skapas baserat på öppna data, publicerar SKL ett brev till regeringen och manar till främjande av data driven innovation med hjälp av öppna data. Vi grundar våra efterforskningar dels på studier som är gjord med tjänsteutvecklare som använder öppna data från Trafikverket och Samtrafiken som startade 2014.

interview1_noun_344080

Genom intervjuer och enkäter med utvecklare har studierna tagit reda på vilka hinder tjänsteutvecklare upplever när de bygger tjänster baserat på öppna data. Vi kommer i mer detalj beskriva olika problemområden tjänsteutvecklare måste navigera för att skapa fungerande tjänster på myndighet och offentliga institutioners data. Ett av de goda exempel som SKL refererar till använder data från Trafikverkets API för tåginformation, vilket varit en av de datakällor som ingår i de studier vi refererar till. Läs mer om vårt fokusområden öppna data och kommande artiklar som kommer publiceras för hur hinder kan undanröjas så flera värdeskapande tjänster kan skapas för slutanvändare.

Partnerskap mellan öppna dataleverantör och tredjepartsutvecklare

I föregående inlägg om öppna data beskrevs värdeskapande mekanismer för tredjepartsutvecklare som använder öppna datatjänster för att utveckla egna produkter och tjänster. Kunskapen bygger på studier gjorda av Viktoria Swedish ICT för användare av Trafikverkets öppna datatjänster.

För att tredjepartsutvecklare som arbetar med öppna data skall vara effektiva i sitt arbete med att utveckla tjänster har det visat sig att olika typer av stödfunktioner behövs. Vilka stödfunktioner detta är kan variera mellan olika utvecklare och beroende på i vilken fas de befinner sig. Studier visar att tredjepartsutvecklare som redan har integrerat och använder öppna datatjänster för egna produkter och tjänster har ett behov att förmedla behov och krav till leverantören av öppna data. Denna stödfunktionen skiljer sig inte från en traditionell kundrelation där användare köper affärskritiska tjänster där leverantören behöver vara lyhörd för kunders behov och krav. Skillnaden är att öppna data som Trafikverket tillhandahåller är grattis och finns publikt tillgängligt genom enkel registrering.

Som myndighet har Trafikverket krav på sig att tillhandahålla information som beskrivs i det statliga PSI (public sector information) direktivet. Trafikverket har dessutom själva deklarerat att man skall erbjuder datatjänster av hög kvalité så att externa aktörer kan bygga slutanvändartjänster som skapar värde för resenärer och trafikanter. Vilket gör tredjepartsutvecklare till en viktig intermediär aktör för att leverera värde till resenärer och trafikanter.

Dessutom har tredjepartsutvecklare möjligheter att innovera och skapa nya slutanvändartjänster som inte en myndighet har och kan således vara delaktig att skapa både socialt och ekonomisk värde. Men för att tredjepartsutvecklare skall vara effektiva i detta arbete behöver de möjligheter att kommunicera behov och krav även om de använder en gratistjänst. Vad studier också visat är att partnerskap mellan tredjepartsutvecklare och öppna data leverantören varit en viktig komponent för att skapa slutanvändartjänster, exempel på detta är Trafiken.nu. Partnerskap visar sig möjliggöra skapande av produkter och tjänster som inte hade varit möjligt var part för sig, anledningen till detta är att olika aktörer kan tillföra unik kunskap och erfarenhet när de ingår ett partnerskap. Bland annat visar det sig att det är viktigt att skapa och anpassa partnerskap mellan öppen dataleverantören och tredjepartsutvecklare för att skapa livskraftiga produkter och tjänster. Mer ingående hur detta samarbete kan förbättras och vilka behov och krav som vanligtvis uppstår förklaras mer i detalj i kommande inlägg.

Öppna data och värdeskapande mekanismer

För att tredjepartsutvecklare skall vara effektiva i sitt arbete med att skapa produkter och tjänster som håller hög kvalitet behöver organisationer som tillhandahåller öppna data arbeta med mekanismer som skapar värde för utvecklare. En studie som gjorts av Viktoria Swedish ICT och Trafikverket har tittat på vilka mekanismer som stöder tredjepartutvecklare att skapa och utveckla tjänster som bygger på öppna data.

Genom att djupintervjuer med företag och privatpersoner som använder trafikinformation från Trafikverket har studien utvecklat ett embryo till en modell som visar vilka processer och principer som är viktiga för att hjälpa utvecklare när de arbetar med öppna datatjänster. De värdemekanismer som framkommit under studien visar på områden som är viktiga och innefattar en eller flera processer som leverantören av öppna data måste arbete med för att stödja utvecklare. Ett av kriterierna för att data skall betraktas som öppna data är att det är gratis att använda och finns tillgängligt i maskinläsbart format. Studien har visat att många av mekanismerna som skapar värde för tredjepartsutvecklare efterliknar förhållande mellan tjänsteleverantör och konsument. Där det bland annat finns support, dokumentation och möjligheter för kunder av tjänster att kommunicera behov och krav. Att öppna data per definition är en gratistjänst verkar inte förändrar förhållandet mellan producent och konsument av tjänster.

Kommande inlägg kommer förklara dessa värdemekanismer mer i detalj. Listan nedanför visar vilka mekanismer som framkommit i studien som är värdeskapande för tredjepartsutvecklare, notera att dessa kan ändras då studien är pågående.

  • Dataformat
  • Dataupplösning
  • Förädling av tjänsteinnehåll
  • Support och dokumentation
  • Kundrelation och partnerskap
  • Öppenhet och transparens

Vill du veta mer om den pågående forskningen kan du läsa rapporten som finns publicerad på Viktoria Swedish ICT.

Öppna data, vilken ekonomisk och socialt värde skapar det?

En källa till värdefull data som flera borde utnyttja är öppna data. Öppna data finns i olika former men drivs till stor del av myndighets organisationer som gör data tillgängligt via öppna API:er och web service tjänster. I Sverige har vi PSI (public sector information) direktivet som rekommenderar och vägleder myndigheter som vill göra data tillgängligt, men direktivet tvingar inte organisationer att göra data tillgängligt.

Öppna data är uppskattat att ha ett stort värde ekonomiskt och socialt. McKinsey Global Institute uppskattar att värdet av data inom sju stycken domänområden (transport, energi, skola, hälsa, mm.) har ett potentiellt värde av flera biljoner dollar per år i enbart USA. Första dagen när Obama tillträde sitt ämbete stiftande han lagar om öppna data som idag lett till att landet ligger i toppen av länder med flest datakällor tillgängliga.

Tredjepartsutvecklare är en heterogena grupp som består av allt från hemma programmera, små företag till stora internationella företag. Anledningen till att tredjepartsutvecklare är en intressant aktör är att det är en grupp som kan skapa de förväntade innovation och tjänster som förverkliga det uppskattade sociala och ekonomiska värdet. Hur dataägare kan skapa värde för tredjepartsutvecklare är ett fokusområde som kommer publiceras på Clear Byte baserat på intressanta studier och undersökningar.

Engagera medborgare att bidra till samhällsutveckling

Tredje artikeln (artikel #1, #2) om hur man kan använda kraften hos kollektivet för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer.

I tidigare artiklar har vi tittat på verkliga exempel hur man löst information och kunskapsproblem med crowdsourcing inom offentliga sektorn. I denna artikel skall vi titta på andra exempel där crowdsourcing har tillämpats och presentera en typologi (klassificering) som är baserad på arbete av Brabham (Daren C. Brabham).

Brabham har analyserat och gjort en studie på hur man använde crowdsourcing för att kollektivt utveckla och rösta fram bästa design av buss och hållplatser i Salt Lake City, Utah. Men först skall vi försöka beskriva skillnaden mellan social medier och crowdsourcing tjänster. Ett grundläggande kännetecken som beskriver crowdsourcing, är att det bygger på en kollektiv arbetsuppgift som produceras, distribuerat över nätet, och producerar ett resultat som tillfaller båda parter. Detta har vi beskrivit i tidigare artiklar. Social medier däremot producerar oftast inget värdefullt för kollektivet, däremot kan det erbjuda värde för enskilda individer och mindre grupper. I första hand används social medier för  kommunikation, däremot kan man lösa enklare kommunikativa problem genom att nå ut till många, ta reda på intresse i frågor, meddela om events eller liknande.

Crowdsourcing tjänster som till exempel YouBongo är däremot designade att lösa uppgifter kollektivt och fungerar som en samlad kunskapskälla där flera har bidragit med egen kunskap och tid för att skapa något bättre som inte varit möjligt individuellt.

För att summer denna skillnad kan man enkelt säga att social medier fungerar som en kommunikationskanal och att crowdsourcing är en process för att lösa problem eller producera något kollektivt som skapar värde för alla inblandade parter. NextStopDesign var en tävling riktat till alla som ville ge förslag till hur nästa generation av busshållplatser skulle designas och som lanserades 2009 i staden Salt Lake City. Där medborgare hade möjligheten att registrera sig och lämna designförslag eller rösta på andras förslag.

Next Stop Design tävling
Next Stop Design tävling

Totalt fick man in 260 stycken förslag på design och sammanlagt 3187 registrerade sig för att rösta fram de förslag man tyckte bäst om. Inga prispengar eller belöning erbjöds de tre bästa designförslagen som röstades fram under tävlingen. Brabham’s artikel (Crowdsourcing public participation in transit planning) från 2010 redogör för teorier och intervjuer om varför deltagare ägnade tid och kunskap för att utveckla design förslag. Resultatet om vad som motiverade medborgare att bidra med förslag var fördelade inom ett antal områden som författaren beskriver och diskuterar. Här är en kort sammanfatta av varför medborgare deltog;

  • Ökade karriärmöjligheter genom att utveckla sina egna kunskaper och egen portfölj av designförslag
  • Skaffa sig branscherkännande
  • Bidra till en kollektiv arbetsinsats, inspirerat av andras inlägg och diskussioner
  • Underhållande arbetsuppgift där användarna hade fria möjligheter att uttrycka sina idéer

Att lyckas med att engagera medborgare är ingen enkel uppgift, men det finns tillräckligt med empiri och studier av hur crowdsourcing har används för att ge indikationer på faktorer som leder till framgång och resultat. Exemplet med att engagera medborgare för att bidra med designförslag är bara ett av flera exempel på lyckade projekt. Projekt passar in i Brabham’s kategori av publik konsultation enligt hans typologi av områden där crowdsourcing är vanligt.

Brabham Typologi av crowdsourcing tillämpningar

Typ Tillämpning Typ av problem Exempel på användning
Information och kunskapshantering Samla, kategorisera och lagra information i ett definierat formatFelrapportering, skapande en kollektiv resurs, katalogiseringSkapande av en resurs för vandringsleder där användare lägger upp nya leder och kommenterar existerande
Distribuerade arbetsuppgifterUppgifter som behöver intellektuell analysering av informationHantering av större datamängder som tolkas och analyseras av mänskligt intellektTranskribering av gammal folkbokförings register och tydning av handskrift.Översättning av dokument på webbsidor
Empirisk efterforskning (broadcast search)Empirisk problemlösning och hantering av intellektuellt kapitalForskningsrelaterade problem som idéutformning, som innefattar hela processen från idé till aktualiseringUtlysning av en tävlig där användarna kan skicka in bidrag på algoritmer för bättre röstigenkänning av mobiltelefoner
Publik konsultation (peer-vetted creative production)Rösta och argumentera för kreativa lösningarKollektivet kan rösta för vilken lösning eller produktRösta för vilken arkitekturförslag som medborgarna tycker mest lämpat för ombyggnad av ett område

 

Hantera information och kunskapsproblem med crowdsourcing

Andra artikeln (artikel #1) om hur man kan använda kraften hos kollektiver för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer.

Crowdsourcing är en online baserad process som bygger på blandning av två perspektiv för att skapa effekt och nytta. Det ena perspektivet är från den part som initierar uppgiften och vill få en uppgift utförd. Där kontrollen ligger hos den part som definierar uppgiften om när, var och hur den skall utföras. Detta perspektivet kallas top-down och betyder att nyttan av uppgiften tillfaller de som initierar den. Exempelvis kan det vara när en organisation vill kommunicera en reklamkampanj via sociala medier för att generera så många “likes” som möjligt. Nyttan tillfaller bara den part som initierar uppgiften, men kollektivet som utför uppgiften får ingen direkt nytta eller värde av uppgiften.

Det andra perspektivet fokuserar på kollektivet och vad kollektivet tillsammans vill utföra. Uppgiften kan vara initierad av individer i kollektivet, men där många gemensamt utför uppgiften. När uppgiften är utförd tillfaller resultatet kollektivet, detta perspektivet benämns bottom-up. Exempel på detta är Wikipedia, där alla kan vara med och skapa och editera andras artiklar. Nyttan och resultatet tillfaller kollektivet, samt alla andra som är intresserad av resultatet.

Process perspektiv
Process perspektiv

Grundtanken med crowdsourcing  är att skapa nytta för till båda initiativtagare och utförare. En  faktor som kan ha påverkan utfallet är kontrollen över mediet (online verktyg) som används för kommunikation om det drivs av en neutral part eller inte.  Om bara en part har kontroll över kommunikationen kan den andra parten uppfatta att processen är mindre öppen och vara mindre benägen att bidra.

Information och kunskapshantering

Genom att använda crowdsourcing för insamling eller strukturering av information, kan offentliga organisationer skaffa sig kunskap med betydlig mindre resurser gentemot att utföra uppgiften på egen hand. En förutsättning för att lyckas är att beskrivningen av uppgiften måste vara tydlig, vad som skall samlas in, hur det samlas in och när det skall samlas in. Uppgiftens mål måste också vara tydligt klart innan arbetet med insamlingen börjar. Samt att kommunicera eventuell effekt av utförd uppgift till kollektivet. Dessa är några av faktorer som kommer att avgöra hur många som kommer delta eller tycker uppgiften är intressant nog för att använda sin egen tid för att lösa uppgiften.

Exempel på lyckad kunskapshantering är det Amerikanska patentbyråns (USPTO) projekt som kallas Peer-to-Patent. Som visar att användare kan utföra komplicerade patent frågor, förutsatt att de har grundläggande kunskap inom området. Vad kollektivet gör är att hjälpa myndigheten att avgöra om patentansökan är en ny innovation eller bygger på tidigare kunskap eller teknik. Detta projekt blev så lyckat och sparade myndigheten stora resurser och är nu är en del av den vanliga verksamheten. Projektet har även spridits till Australien, Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Ny version av YouBongo med “tag cloud” och “hash tags”

Efter en tids beta-testning lanserar vi YouBongo i en uppdaterad version med möjligheten att tagga observationer med hash tags. Dessa taggar gör att det blidas mindre lokal tag clouds eller moln med nyckelord som gör det lättare att hitta specifika ämnesområden. Sedan tidigare finns det kategorier som delar in observationer horisontellt, med ett övergripande tema. Via senaste uppdateringen kan nu varje observation ha en eller flera hash tags (taggar). Vilket gör det möjligt att också söka vertikalt över flera kategoriområden.

Desktop Överblick 3(sv)-Tag Cloud
Tag cloud och hash tags

Taggar styrs helt av användaren och gör det enklare att för andra att hitta observationer i ett specifik geografisk område. Detta gör att det blir lättare för grupper och personer att samarbeta genom att tagga observationer med vissa sökord beroende på aktuellt ämne.

Flera andra nya funktioner kommer presenteras under året som är planerade. Skulle du sakna någon funktion är det möjligt för användare av YouBongo att skicka in en önskan (request) vilket vi går igenom och ser om det finns några intressanta idéer. Om ni är en organisation kan ni vara med och sponsra implementeringen av en viss funktion, då vi kommer prioritet det arbetet före andra uppdateringar.

Användning av crowdsoucing inom offentlig myndigheter

Första artikeln om hur man kan använda kraften hos kollektiver för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer

Genom att använda processen crowdsourcing som bygger på ömsesidig nytta för för båda parter, finns det möjligheter att bättre nyttja och allokera offentliga myndigheters resurser. Ett exempel på detta beskrevs i en tidigare artikel; hur amerikanska krismyndigheten använder crowdsourcing under orkanen Sandy för att kategorisera och prioritera arbetet beroende på den information som allmänheten skickade in till ledningscentralen. Att förstå vilket problem man har är första steget (av flera) för att lyckas med crowdsourcing och möjligheten att använda potentialen av kollaborativ problemlösning där allmänheten kan vara delaktig.

För att använda och engagera allmänheten behövs det mer än bara en app eller en webbtjänst. Det måste finnas ett tydligt mål med uppgiften och vilken uppgift allmänheten skall bidra med. För att göra det behöver organisationen som initierar uppgiften veta vilken typ av problemlösning man behöver hjälp med. Daren C. Brabham med flera (2013) har utarbetat ett beslutsträd som hjälper definiera vilken typ av uppgift man behöver hjälp med och vilka processer som kan vara användbara.

Beslutsträd för typ av uppgift
Beslutsträd för typ av uppgift

I följande artiklar kommer vi att beskriva mer ingående vilken typ av arbetsuppgifter man kan initiera inom de fyra olika kategorier. Kortfattat behöver man först ta reda på, om man har ett informations och kunskaps problem. Eller om man söker nya idéer eller lösningar på exciterade problem. Informations och kunskapsproblem kan vara att man behöver hjälp med att strukturera existerade information som man redan har tillgång till eller att man behöver samla in ny information. Den andra delen behandlar problem som rör empirisk efterforskning, estetisk förslag, utkast till en ny policy eller designförslag av produkter. Mer om vad detta betyder och vilka verktyg och process som lämpar sig bäst kommer diskuteras i kommande artiklar.

YouBongo uppdaterad med viktning av observationer

Den senaste versionen av YouBongo inkluderar en ny funktion för att vikta observationer som informativ/viktig, oviktig eller stötande. Den nya funktionen ger användare kan bygga på sitt rykte som flitigt sociala observatörer över tid. När användare bygg på sitt rykte öppnas nya funktioner för att göra mer avancerade observation och hjälpa till att moderera forumet för att formulera bättre observationer.

Viktning av Observationer
Viktning av Observationer

Observationer som är viktade som informativa får stjärnmarkeringar beroende på hur långt över normalfördelningen observationen är. Detta görs i sökögonblicket och beroende på användarens geografiska sökområde och kan snabbt ändras om andra observationer viktas som betydelsefulla i samma område.

Frekventa användare som samarbetar och bidrar med information till andra observationer tjänar mer ära än att skapa egna kring samma händelse. Detta leder till att nya funktioner blir tillgängliga för flitiga användare för att moderera och skapa mera avancerade observationer än det som är standard.

Tveeggad natur av social medier vid krishantering

I ett tidigare blogg inlägg (Sociala medier 2.0) diskuterade vi om hur social medier skulle kunna ge en bättre kontextuell lägesbild om inlägg kunde referera och länka information för att skapa en rikare bakgrund till meddelande. Så att nästa version av sociala medier kan skapar ett bättre ekosystem av information.

En artikel (The Guardian) om bombdådet vid Boston maraton, visar hur en journalist använde sociala medier som informationskälla under händelsen. Journalisten tar upp tolv fakta inlägg som skapades på Twitter i ett tidigt sked under bombdådet. Detta var inlägg som spreds snabbt och brett. Det tråkiga var att alla dessa fakta var felaktiga i vid tidpunkten då de spreds. Alla som vara med och spred vidare dessa fakta (re-tweet) späde på rykteskarusellen i ett försök att visa sitt avståndstagande. Vad många missade var att undersöka om detta var fakta som var grundande på sanningar eller var bekräftat av flera andra källor. Vad som hände med hjälp av Twitter var att dessa felaktiga fakta skapade en flod av vilseledande information. Vad artikelförfattaren vill förmedla är inte att avsäga Twitter som ett betydelsefullt forum för korta historier eller som informationskanal. Utan att många personer som använder forumet sprider information som de önskar vore sant eller vill visa andra på sitt engagemang. Sammanfattningsvis menar debattartikeln att Twitter fungerar som en tidig signal på att någonting händer, men snabbt förlorar sin roll som källa för värdefull information när händelseförloppet utvecklas.

Om någon känner till vetenskapliga artiklar som bygger på fältstudier om hur Twitter fungerar som informationskälla under krishantering, får gärna informera om det i kommentarsfältet.