Frågeställning och metod

Innehållsförteckning

Frågeställning

Denna undersökning bygger på kunskap från tidigare arbete som undersökte värdemekanismer och hinder som tredjepartsaktörer gav uttryck för som använde Trafikverket öppna datatjänster. En lärdom var att tredjepartsaktörer behövde någon form av relation för att få insikt om kommande strategiska förändringar som påverkade deras egen förmåga att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster skapar med öppna data. För att förstå mer om vilka mekanismer som bidrar till mervärde i strategiska samarbeten där utbyte av digitala resurser är en viktigt komponent, valde denna undersökning att studera avtalskunder till Trafikverket.

Avtalskunder är företagskunder som ingått ett formellt partnerskap med Trafikverket för att tillgång till järnvägsinfrastruktur för att köra person eller godstransport nationellt. Motivet till att undersöka avtalskunder är erhålla deras perspektiv hur Trafikverket utnyttjar sina resurser och förmågor för att skapa mervärde inom partnerskapet och hur eventuellt detta påverkar andra typer av samarbete. Både tredjepartsaktörer och avtalskunder har tillgång till tågtrafikinformation via digital gränssnitt. Däremot skiljer sig samarbetet åt genom att avtalskunder har tillgång till mer data och information, etablerade kommunikationskanaler för support och upparbetade kontaktnät.

Även om tredjepartsaktörer och avtalskunder har olika förutsättningar argumenterar studien att Trafikverkets IT-förmågor, IT-infrastruktur och verksamhetsstrukturer påverkar nära samarbete såväl som samarbete på armlängdsavstånd med tredjepartsaktörer. Frågan som studien vill klargöra är om mekanismer som avtalskunder till Trafikverket ser som betydelsefulla även har relevans för samarbete med tredjepartsaktörer och hur dessa mekanismer kan påverka deras möjligheter att skapa livskraftiga tjänster. Frågeställningen är även relevant ur perspektivet att Trafikverket i sin digitaliseringsstrategi uttrycker behovet att nätverka och samarbeta med externa tjänsteutvecklare för klara av morgondagen utmaningar kopplat till transportsystemet.

Metod

Det primära underlaget för studien består av tolv intervjuer med avtalskunder som samarbetar med Trafikverket. Intervjuerna utfördes genom personliga möten mellan mars och september 2017. Respondenterna i studien har i huvudsak strategiska roller och ansvar IT-infrastruktur, IT-stöd och planering av tågtrafik. Intervjuerna var semistrukturerade och fokuserade på avtalskunders perspektiv på värdeskapande inom partnerskapet med Trafikverket. Tolv intervjuer resulterade i närmare tolv timmars ljudinspelning vilket transkriberats till textformat för analys. Sekundära datakällor i studien består av anteckningar, foto och ljudinspelningar från tre interna workshops på Trafikverket med anställda.

Studien använder tematiska nätverksanalys för att identifiera återkommande teman i intervjumaterialet 1. För att uppnå validitet för identifierade teman följer studien heuristiska riktlinjer för säkerställa tematisk överlagring 2. För att förklara begrepp inom informatik, strategisk förvaltning och ekonomiska teorier används en kombination av deduktiv och induktiv metod för att tillåta öppenhet att identifiera nya fenomen och samtidigt bygga på tankekonstruktioner från tidigare forskning 3.

Tematisk nätverksanalys

Tematiska nätverk är ett är ett kvalitativt verktyg för att kategorisera och strukturera återkommande tema i hieratiska struktur.  Metoden bygger på utforska kopplingen mellan explicita uttryck och implicit betydelse av personers resonemang. Grundläggande nivå – markerade med [B] basic theme, har en direkt koppling till citat och är en gruppering av resonemang av liknande tema och principer. Nivån säger inget om sammanhang och koppling till andra grundläggande tema. Notera att citat kan kopplas till flera grundläggande teman då olika koncept och principer diskuteras samtidigt.

Organiserande tema är en abstraktion av flera grundläggande team som är nära besläktade med varandra och markeras med [O]. Globala teman – markerat med [G], är den översta nivån av abstraktion och återger en övergripande tolkning av intervjumaterialet  bestående av flera organiserade och grundläggande teman. Analysmetoden kan ses som ett träd där citat är löv, organiserande tema är grenarna och det globala temat stammen.

Creative Commons-licensInnehållet är skapat av Clear Byte, licensierad under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens.

Footnotes

  1.  Attride-Stirling, J. (2001). Thematic networks: an analytic tool for qualitative research. Qualitative Research, 1(3), 385–405. https://doi.org/10.1177/146879410100100307
  2.  Guest, G., Bunce, A., & Johnson, L. (2006). How Many Interviews Are Enough?: An Experiment with Data Saturation and Variability. Field Methods, 18(1), 59–82. https://doi.org/10.1177/1525822X05279903
  3.  Walsham, G. (1995). Interpretive case studies in IS research: nature and method. European Journal of Information Systems, 4(2), 74–81. https://doi.org/10.1057/ejis.1995.9