Tidigare FOI projekt

FOI projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data bygger delvis på kunskap från tidigare forsknings och utvecklings projekt som undersökt hur värde kan skapas genom tillgängliggörande av digitala resurser. Det första projektet som beskrivs kortfattat heter skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv (2014), och det andra projektet värdeskapande service – öppna data (2016). Båda projekten genomfördes av Viktoria Swedish ICT, nuvarande RISE Viktoria. Sammanfattningen av projekten innehåller länkar till slutrapporter.

Tidigare FOI projekt:

Skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv
Värdeskapande service – öppna data

Skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv (2014)

För att bättre förstå interaktionsgränsen mellan tredjepartutvecklare och tillhandahållare av öppna data genomfördes projektet djupintervjuer med ett dussintal utvecklare och produktägare. Syftet med projektet var att undersöka hur Trafikverket kunde skapa bättre värde för en heterogen grupp av tjänsteutvecklare bestående av allt från hobbyprogrammerare till stora tjänsteföretag och plattformsägare som använder öppna data i egna tjänster och produkter.

Länk till slutrapporten: Skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv (2014)

Värde för vem

Trafikverket har i egna strategidokument antagit ett förhållningssätt att erbjuda öppna data till olika kundgrupper där digitala resurser skall skapa värde och nytta för användarna. Tredjepartsutvecklare som är en intermediär aktör mellan Trafikverket och möjliga slutanvändare, behöver visa grundförutsättningar för att själv skapa attraktiva kunderbjudanden med hjälp av öppna data. Även om data och information tillgängliggjorts öppet fanns det indikationer på att  det fanns hinder för tredjepartsutvecklare att skapa livskraftiga tjänster. Detta låg till grund för att intervjua tredjepartutvecklare om vilka mekanismer som påverkade deras egna möjligheter att erbjuda attraktiva tjänster till slutanvändare på en konkurrensutsatt marknad. Vid tidpunkten för projektet 2014, fanns det få studier som hade undersökt eventuella värdemekanismer och hinder som tredjepartutvecklare påträffar vid användandet av öppna data.

Mekanismer för värdeskapande

För att förstå hur data och information skapar värde inom organisationen och mellan samarbetspartner genomförde projektet en litteraturgenomgång av befintlig forskning om hur informationssystem bidrog till att skapa konkurrensfördelar på en öppen marknad. Anledningen att undersöka litteratur som hur IT-stöd skapar fördelar är att det varit ett område som studerats och forskats på underlångt tid om hur IT effektiviserar och skapar utvecklings möjligheter. För att förstå processer i tjänsteutveckling nyttjade projektet ITIL, som är ett praktiska ramverk för hantering av IT-tjänster. Tidigare forskning om hur IT-systemstöd bidrar till konkurrensfördelar tillsammans med ramverk för praxis av utformning av tjänsteutveckling skapades en grundförutsättning för att förstå värdeskapande mekanismer i växelspelet mellan Trafikverket och tredjepartsutvecklare. Slutrapporten innehåller citat och diskussion kring de värdeskapande mekanismer som identifierades i intervjumaterialet. Nedanför presenteras en kort sammanfattning av värdemekanismerna.

Format och standarder

Tredjepartutvecklare efterfrågar maskinläsbara format som JSON och XML, och internationellt gångbara öppna standarder som exempelvis WGS84, GTFS, SIRI, GeoJSON. Standarder gör det möjligt att lättare kombinera data från olika källor och att tjänster kan anpassas för olika marknader och länder. Valet av format har också betydelse för möjligheten att beskriva egenskaper av data med hjälp av metadata. Detta eftersom utvecklare inte vill lägga värdefull tid på att tolka vad data representerar. Format som erbjuder gott metadata stöd är JSON och XML eftersom de tillåter metadataschema som kan användas för att beskriva komplexa datatyper och relationer mellan objekt. Utvecklare villa ha tillgång till så detaljerad och aktuell data som möjligt eftersom det möjliggör att de själva kan sammanställa och aggregera data efter behov. Det fanns också ett uttalat behov av att kunna selektera utvalda delar av större dataset för att slippa hantera stora data mängder.

Support och dokumentation

Tredjepartutvecklare uttrycker behov av stöd och support för problem som uppstår under olika faser av utvecklingsarbetet vid användande av öppna data. Detta kan var vid uppstarten då utvecklare exempelvis behöver stöd i form av dokumentation för att lättare komma igång eller möjligheten att ställa supportfrågor för problem som uppkommer senare i utvecklingsarbetet när eventuella tjänster skall lanseras. Dokumentation beskrivs som viktig självhjälp som tillåter utvecklarna att skaffa sig en uppfattning om datatjänsten är intressant för deras behov. Bland annat efterfrågas dokumentation om innehåll, detaljnivå, användarexempel. Möjligheten att ställa frågor är speciellt viktiga för tredjepartutvecklare som har egna tjänster i produktion som förlitar sig på öppna data. Då det är avgörande att snabbt avhjälp felaktigheter i data och driftsproblem som påverkar deras egna kunder.

Partnerskap och relation

Utvecklarna som har egna tjänster i produktion vill ha någon form att affärsrelation eller partnerskap med Trafikverket även om öppna data är gratis att använda. Detta hade att göra med att de ser det som strategisk fördelaktigt att ha en relation där det finns etablerade kommunikationskanaler och kontakter för att ta reda på förändringar, förmedla behov eller få kännedom om förändringar som påverkar deras egna tjänster. Speciellt gäller det tjänster som Trafikverket själva har eller tänker utveckla, då detta påverkade deras egna beslut om man vill etablera eller utveckla en tjänst. Exempelvis beskrev en tredjepartsutvecklare att dom inte lanserade sin mobilitetstjänst i Sverige eftersom man inte ville konkurrera med en statligt finansierade tjänster som Trafiken.nu.

Öppenhet och transparens

Frågan om transparens hänger ihop med frågan om affärsrelation som i fallet med särbehandling och statligt finansierade tjänster som bättre kan skötas av marknaden och som leder till att tilltron kan skadas till offentliga aktörer som tillhandahåller öppna data. Nästa alla Intervjuade påpekade betydelsen av en transparent agenda och målsättning var viktigt för att skapa en fungerade community kring öppen data. Den andra dimensionen av öppenhet rör förändring av själva datagränssnitten, där utvecklarna i förväg vill få kännedom om kommande förändringar så dom har tid att anpassa sina egna tjänster.

Sammanfattning

Projektet visade att tredjepartsutvecklares möjligheter att skapa livskraftiga tjänster påverkas av hur öppna data tillhandahålls. Det visade sig att det finns flera områden där öppna dataägare kan förenkla och skapa mervärden som kan leda till att öppna data kan användas och stimulera till utvecklingen av nya tjänster i gränslandet mellan offentlig och privatsektor. För att öppna data som fenomen skall skapa större sociala och ekonomiska värden behövs mer värdefull data tillgängliggöras. Detta manifesteras genom att utvecklare hitta nya sätt att skaffa sig tillgång till viktig data genom skrapning av webbsidor om inte data publiceras öppet i maskinläsbara format och standarder. Det är inte bara mer data som efterfrågas, utan det är också mer grundläggande och detaljerad data som behövs tillgängliggöras för att öppna data skall bli en värdefull resurs. Projektet belyser också den speciella relation som finns mellan öppen dataägare som Trafikverket och en heterogen gruppanvändare som tredjepartsutvecklare. För att utnyttja kraften som finns i en communities av privatpersoner, organisationer och företag behöver öppna dataägare interagera och skaffa sig insikt hur värde kan skapas för denna grupp användare för att stimulera till utveckling. Framför allt har projektet bidragit till att bredda förståelsen att det är mer än bara tillgängliggöra data öppen som måste till för att tredjepartutvecklar skall kunna skapa hållbara tjänster av öppna data på en konkurrensutsatt marknad.

Värdeskapande service – öppna data (2016)

Projektet värdeskapande service bygger vidare på kunskap som beskrevs i ovanstående stycke studie skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv. Studien består av tre delprojekt; hinder och behov, tjänstehantering och interna processer och slutligen tekniska paradigm och externa faktorer.

Hinder och behov

Länk delrapport: Hinder och Behov

Första delen av projektet undersökte hur data skall kommer till bättre användning genom att utveckla konceptet från tidigare studie om vilka hinder som finns för att göra öppna data till en mer värdefull resurs. Delprojektet genomförde en enkät för att ta reda på flera utmärkande detaljer om  tredjepartsutvecklare som använder öppna data. Profilen på de som svarade på enkäten bestod nästan hälften av egenföretagare, en fjärdedel anställda på företag och en fjärdedel privatpersoner.  Enkäten bekräftade tidigare studie med intervjuer med tredjepartutvecklare att samspelet och behovet av någon form av relation till dataägaren är viktigt för att skapa livskraftiga tjänster. Delprojektet lyfter behovet av en gemensam infrastruktur eller plattform för att samla, strukturera och säkerställa tillgång och efterfrågan av öppna data. Detta kan bidra till att minimera antal hinder genom att data publiceras mer enhetligt och mer strukturerat, förutsatt att plattformen har processer för att säkerställa att standarder och format efterlevs. För att  plattformen skall vara värdeskapande belyser delrapporten behovet av en levande community av tredjepartsutvecklare som kan tillföra olika typer av kompetenser och utföra olika typer av funktioner. Tredjepartutvecklare fungera som intermediära aktörer som kan tillföra kunskap om olika marknader och bidra till större bredd av tjänster. Exempel på att främja skapandet av nya tjänster kan vara att visa aktörer kan arrangera hackatons genom att använda en fungerande plattformen för att påskyndar utvecklingen av olika tjänsterbjudanden.

Longitudinell studie av livskraftiga tjänster från innovationstävling

Delprojektet inkluderar en sammanfattning av en longitudinell studie av tredjepartutvecklare och deras möjligheter att skapa fungerade affärsmodeller baserat på öppna data. Studien tittar på hur olika team som deltog i ett hackaton och hur de lyckades skapa en fungerade affärsmodell vid tre observationstillfällen under en arton månaders period.  Studien undersöker 24 olika hinder och vilket uppskattad inverkan dessa hade under perioder, tabellen nedanför visar på medelvärdet mellan fem och ett, där fem är ett stort hinder och ett litet eller inget hinder. Värt att notera är att flera team hade lagt ner sin utveckling under studiens gång och medelvärdet representerar  kvarvarande teams uppskattning.

Källa: Hjalmarsson, A., Johannesson, P., Juell-Skielse, G., Rudmark, D., (2014): Beyond Innovation Con-tests: A Framework of Barriers to Open Innovation of Digital Services. In: Proceedings of the Twenty Second European Conference on Information Systems, Tel Aviv.

Listan är en sammanställning av de hinder som var mest signifikanta under hela studien och är sorterade i fallande ordning. Notera att studien representerar bara de  team som deltog i studien och representerar inte utveckling av tjänster och produkter med öppna data generellt. Men studien ger en indikation på vilka problem tredjepartsutvecklare brottas med vid utveckling av tjänster baserade på öppna data. Brist på resurser (tid & finansiering) och skapande av affärsmodell är det mest övergripande hindret för utveckla livskraftiga tjänster. Brist på resurser inom teamet påverkar motivationen inom teamet  och hänger också ihop med problemet med att skapa fungerande intäktsmodell. De tekniska hindren visar sig först i andra och tredje undersökningstillfällena, då avsaknaden av detaljerad,  kvalitativ data påverkar möjligheterna att skapa fungerande kunderbjudande, samt problem som uppstår när förändringar i själva öppna datatjänsterna sker med kort eller ingen varsel.  Ett annat hinder är möjligheter att kommunicera med öppen dataägaren för att förmedla behov, feedback och förbättringsförslag.

Hinder och behovsmodell

För att fånga hinder och problem under olika faser av utvecklingsarbetet med tjänster baserat på öppna data utformades en modell i delprojektet som bygger på intervjuerna med tredjepartsutvecklare från 2014 (skapa värde med öppna data), enkäten tredjepartsutvecklar profil och innovationstävlingsstudien. Modellen består av tre dimensioner, där den första återspeglar typen av tredjepartutvecklare och tillgång på resurser, kontaktnät och kundbas med mera. Dimensionen är ett förslag på att gruppera en heterogen aktörsgrupp som förkommer i underlaget.

KategoriBeskrivning
OetableradPersoner eller organisationer med starkt begränsad tillgång av resurser och upparbetade kund och kontaktnät. Exempelvis eldsjälar, uppstartsföretag, ideella organisationer och deltagare på innovationstävlingar
EtableradOrganisationer eller företag med tillgång till resurser och med existerande kund och kontaktnät. Exempelvis aktörer inom transportsektorn, nationella söktjänster och katalogföretag
TrendsättandeStörre företag eller organisationer som är tongivande inom ett eller flera domänområden. Exempelvis organisationer som sätter de-facto standarder, statliga organisationer eller internationella företag

Den andra dimensionen är vilken fas i utvecklingsprocessen tredjepartutvecklaren befinner sig i. Faserna är hämtat från mjukvaruutveckling cykel, tjänstehanterings ramverket ITIL och  innovationstävlingsstudien.

FaserBeskrivning
Design och idéutvecklingUnder fasen planeras och designas utformningen av tjänsten. Designfasen initieras genom en kombination av idéer för att lösa problem och tillgänglighet av öppna dataresurser. Identifiering av tilltänkta användare och eventuell affärsmodell tas fram under denna fas
ImplementeringNär grundläggande design och funktion är på plats börjar arbetet med att realisera tjänsten. Under fasen är det vanligt att tredjepartsutvecklare itererar mellan design och idéförslag, exempelvis upptäcks möjligheter och begränsningar av tillgängliga öppna dataresurser
Lansering och marknadsföringUnder fasen iordningställs infrastruktur för att tillhandahålla tjänsten, samt attrahera och nå ut till användare. Exempelvis om tredjepartsutvecklaren inte har en existerande kundbas måste en sådan skapas genom olika aktiviteter för att nå slutanvändare
Leverans och supportNär tjänsten är lanserad måste tredjepartutvecklaren arbeta med att säkerställa kvalité och leverans av tjänsten till användare. Detta kan göras b.l.a. genom att lyssna på behov och erbjuda support till användare

Sista dimensionen är själva hindren och hur de relaterar till typen av tredjepartutvecklare och utvecklingsfasen. Idén med modellen är att öppna dataägare själva kan undersöka vilka typer hinder utvecklare upplever för just deras datatjänster. Dimensionerna är förslag på variabler som kan anpassas om typerna av utvecklare inte överensstämmer eller om andra typer av hinder vill undersökas. Förslagsvis borde respondera själva kunna komplettera med egna hinder för att fånga nya problem som tredjepartutvecklare upplever.

HinderBeskrivning
H1Svårt eller otydligt hur tredjepartsutvecklare kan kommunicera problem och behov med dataleverantören
H2

Bristande eller ofullständig dokumentation rörande användning och innehåll av öppna datatjänster
H3Svårt eller otydligt vilka licensregler som gäller för tjänsten
H4Bristande eller kort förvarning angående förändringar (tekniska, strategiska) av öppna datatjänster
H5Bristande eller avsaknad användning av internationella standarder och maskinläsbara format
H6Bristande kvalité eller avvikelse i data
H7Bristande tillförlitlighet och leverans av data

Tjänstehantering och interna processer

Länk delrapport: Tjänstehantering och interna processer

Andra delen av projektet var att undersöka vad det innebar att genomföra en kundfokuserad hantering av tjänster istället för att förvalta processer och infrastruktur vilket är det vanliga tillvägagångssättet på Trafikverket. Vid tillfället när projektet genomfördes pågick en intern tjänsteorientering av verksamheten för att enklare utveckla tjänster som går på tvärs över olika verksamhetsområden. Projektet applicerade strategin på öppna datatjänster och dokumenterade erfarenheten från arbetet i delrapporten. Projektgruppen valde att modellera öppna datatjänster med hjälp av tjänstekartor som är ett verktyg som utgår i från användarnas perspektiv. Tjänstekartor eller Service Blueprint 1 är framtaget av Lynn Shostack för att kartlägga hur kunder interagerar med tjänster och vilka bakomliggande processer som behövs för att tjänsten skall fungera. Tillsammans med personer som arbetade med att administrera öppna datatjänster skapades flera tjänstekartor och erfarenheten finns dokumenterad i delrapporten. En av lärdomarna som rapporten tar upp är att hitta rätt detaljnivå för beskriva bakomliggande processer så att tjänstekartorna ger en bra översikt utan för mycket detaljer. Tjänstekartor är kundfokuserade och är inte tänkt att fungera som processkartor, samtidigt som viktiga processer behöver finns på kartorna för att enkelt förstå funktioner som behövs för att skapa kundvärd.

Tjänstekarta Lastkajen 1 av 3

Delprojektet tittade också på hur processer och leveranser sker internt på Trafikverket för att undersöka hur det påverkar förmågan att leverera tjänster extern. Bland annat diskuterade projektgruppen hur Trafikverket var organiserat för att snabbt anpassa tjänster utefter externa behov. Ett problem gruppen tog upp var att tjänsteägare måste kravställa och efterfråga funktionalitet från andra verksamhetsområden internt på Trafikverket. Detta eftersom processer från olika verksamhetsområden måste leverera resultat innan ett annat område kan nyttja resultatet i sina processer. Enligt projektgruppen bidrar detta till en stuprörs betonad organisation som kan leder till långa ledtider. En annan konsekvens att tjänsteägare måste kravställa och vänta på leverans internt, är behovet att jobba med kontinuerlig tjänsteutveckling. Eftersom det kräver korta iterationer för att snabbt svara på marknad och teknologiförändringar. För att komma runt detta hinder beskrev tjänsteägare att de nyttjade förtroendekapital och informella kontaktnät för att snabba upp leveranser och lösa uppkomna problem. Projektgruppen diskuterade problemet med motstridigheterna mellan existerande verksamhet och förvaltningsmodell, och införande av en tjänsteorientering. Hur denna balansgång skall hanteras interna hade inte projektgruppen något svar på eftersom införande av tjänsteorientering var i sin linda vid projektgenomförandet. Bilden representerar två typer av processleveranser intern och extern på Trafikverket.

Styrningsmodell för processleveranser

Tekniska paradigm och externa faktorer

Länk delrapport: Externa faktorer och tekniska paradigm

Den tredje och sista delen av projektet består av en omvärldsanalys av teknologier och standarder som eventuellt påverkar tillhandahållandet av öppna data. Teknologier som diskuteras är Big Data, Internet of things, länkad data och semantisk webb. Projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data innehåller en mer utförlig beskrivning av protokoll och standarder som utgör den semantisk webben och hur begreppsmodeller möjliggör att begrepp och kunskap kan flyttas över organisation och landsgränser med bibehållen betydelse och tolkning. Avslutande delen av rapporten beskriver olika intermediära aktörer som kan bidra med att skapa värde av öppna data genom att förädla, förmedla och kombinera data från olika dataägaren och vara del av en värdekedja.

Footnotes

  1. Designing Services That Deliver. 1884. G. Lynn Shostack. Business Harvard Review, January issue