Inkluderande och kollaborativ digital utveckling
Avser system, speciellt för datorer eller telekommunikationer, som kan arbeta tillsammans utan att vara specifikt konfigurerade att göra det.
Nyligen avslutad studie undersökte tågoperatörers perspektiv av vad som genererar mervärde och utgör hinder inom partnerskapet med Trafikverket för data och informationsutbyte. Den första mekanismen för digitalt värdeskapande av tre, belyser interoperabilitet för digitala resurser och infrastruktur.
Fortsätt läsa ”Interoperabilitet för digital resurser och infrastruktur – Digitalt värdeskapande del 1”innehållsförteckning
I denna del presenteras globala teman och övergripande värdeskapande mekanismer som identifierats i undersökningen. Detaljer och citat kopplade till varje globalt tema finns på respektive resultatsida.
Temat återspeglar behovet av IT-infrastruktur som gör det möjligt att dela, kombinera och vidareutnyttja digitala resurser på ett standardiserat tillvägagångssätt. Interoperabilitet innefattar en flexibel IT-infrastruktur som gör det möjligt att sömlöst utbyta och kombinera digitala resurser mellan samarbetspartner utan anpassning. I undersökningen beskriver avtalskunderna en brist på interoperabilitet i form av att IT-infrastrukturen och IT-stödet som används inom samarbetet är fragmenterad. Detta påverkar informationsutbyte i allt från hantering av trafikavvikelser till strategisk planering och resurstilldelning av järnvägsinfrastruktur.
Exempelvis kan många av IT-stöden som används inom partnerskapet inte utbyta och återanvända grundläggande data och information med varandra utan anpassning. Detta medför att samarbetspartnerna måste manuellt kopiera, ringa eller skicka e-post för att skaffa sig informationsunderlaget som behövs för att hantera tidskritiska situationer såsom trafikavvikelser.
En av orsakerna bakom bristen på interoperabilitet beskrivs vara för stort fokus på upphandling av stora IT-lösningar som bidragit till att fragmentera IT-infrastrukturen och IT-stödet. Detta är ett återkommande tema som påverkar olika delar av samarbetet där avtalskunderna upplever att interna verksamhetsområden på Trafikverket utvecklar och driver olika förändringsprojekt utan att se till helheten och behovet av en mer flexibel och interoperabel digital infrastruktur. För att motverka ökad fragmentering och skapande av informationssilor som oftast sker vid införande av stora IT-lösningar.
Avtalskunderna ser det som betydelsefullt att tillgängliggöra grunddata i större uträckning än i dagsläget i kombination med tillämpning av goda designprinciper för att skapa interoperabilitet. För att uppnå digitaliseringens potential behövs digitala resurser tillgängliggöras i större utsträckning som i sin tur kan återanvändas för att skapa värdefulla tjänster. Exempelvis efterfrågas tillgång på historisk och aktuell tågförsenings- och underhållsstatus, flaskhalsar, hastighet, tillfälliga hastighetsbegränsningar et cetera. Detta för att bättre predicera trafikflödet och kunna använda data i digitala tjänster för att ge resenärer bättre förutsättningar att välja det bästa resealternativet för tillfället.
För att göra svåröverskådliga processer, begrepp och informationsstrukturer mer tillgängliga efterfrågas standardisering och tillgängliggörande av begreppsmodeller. Avtalskunderna beskriver att de får lägga tid på att tolka begrepp och härleda fragment av information för att sätta dem i kontext i verksamheten eftersom det inte finns några enhetliga begreppsmodeller tillgängliga.
Öppen källkod och standarder bidrar till skapandet av interoperabilitet och flexibel IT-infrastruktur. Detta bland annat genom att mjukvarukomponenter designas för att användas för olika ändamål och bygger på öppna standarder. Vidare möjliggör det större delaktighet av aktörer inom och utanför transportbranschen eftersom etablerade standarder och mjukvarukomponenter återanvänds. Exempelvis beskriver de avtalskunder som byggt upp mycket av IT-infrastrukturen på öppen källkod och standarder att det medfört enklare och snabbare integrering mot nya underleverantörer, samt gjort det enklare att tillgängliggöra öppna data.
Läs om interoperabilitet och begreppsmodeller för återanvändning av digitala resurser och hur öppen källkod och standarder bidrar till lösningar på gemensamma utmaningar och digitalisering av samhället.
Bilden visar vilka organiserande och grundläggande teman som ingår i det globala temat.
Kongruenta strukturer syftar på hur väl verksamheten är organiserad för att samarbeta och skapa mervärde i samarbete med andra aktörer. Hur verksamheten är organiserad och strukturerad redogörs bland annat i strategidokument, organisationsindelning, direktiv, processkartor et cetera. För att underlätta värdeskapandet behöver samarbetande verksamheter ha överensstämmande strukturer för att snabbt och effektivt kunna genomföra beslutsprocesser, förändringsprojekt, absorbera och överföra kunskap för att vara konkurrenskraftiga.
En betydelsefull struktur som identifierats i studien är behovet av systematisk och transparent informationshantering för att fatta beslut inom partnerskapet. När det inte finns överensstämmande strukturer för informationshantering skapar det hinder och försvårar samarbetet. Exempelvis beskriver avtalskunderna otillräckliga strukturer för utbyte av information och lägesbilder vid trafikavvikelser. Problemet som tas upp är bland annat att generella informationskanaler såsom e-post, chatt och telefon används i stor utsträckning, vilket resulterar i att information blir ostrukturerad och svår att återanvända för olika ändamål.
Avsaknaden av systematiserad hantering bidrar till informationsöverflöd vilket försvårar koordination av trafikavvikelser eftersom all informationen sprids till alla aktörer oavsett om det är relevant för deras situation eller inte. För att komma till rätta med problemet efterfrågas bland annat bättre strukturer för arbeta med scenario- och behovsbaserat informationsutbyte. Systematiseringen av informationshantering innefattar även tillvaratagandet av återkoppling och feedback från avtalskunder för operativa och strategiska frågor. Detta ses som betydelsefullt för att arbeta med kontinuerligt kvalitetshöjande åtgärder och prioritera frågeställningar som är viktiga inom samarbetet.
En annan struktur som identifierats är mötesforum för att hantera intressefrågor och koordinera samarbetet. Inom samarbetet finns olika mötesforum för att hantera såväl praktiska som strategiska frågor. För vissa av forumen finns det ett bristande intresse att delta, bland annat på grund av att frågorna som hanteras är för generella och deltagarna upplever att deras intressefrågor inte prioriteras i tillräckligt stor utsträckning. För att öka intresset behövs till exempel tydligare målsättning och avgränsning av frågor som forumen hanterar. Dessutom behöver ansvariga för forumen säkerställa att de personer som deltar har rätt förkunskaper för att säkerställa mötenas produktivitet.
Behov att anpassa verksamheten eller den del av verksamheten som samarbetar med vissa typer av aktörer avspeglar sig i att några avtalskunder skapat specifika strukturer för att samarbeta med tjänsteutvecklare och tredjepartsaktörer på armlängds avstånd. För att underlätta kommunikationen med denna aktörsgrupp har de skapat specifika kontaktytor för att hantera samarbetet. Exempel på strukturer som används är digitala portaler för att tillhandahålla dokumentation, vanliga frågor och svar, systemgränssnitt, möteskalendrar, användarforum med mera. Exempelvis tillhandahåller några av avtalskunderna strukturer för att uppmuntra till utveckling av tredjepartstjänster genom att tillhandahålla portaler och arrangera återkommande möten för tjänsteutvecklare. Avtalskunder som skapat dessa strukturer har också en uttalad strategi att samarbeta med tredjepartsaktörer och tillhandahålla data och information för att marknaden skall bidra till att utveckla tjänster inom branschområdet.
Bilden visar vilka organiserade och grundläggande teman som ingår i det globala temat.
Detta tema belyser behovet av god insikt i samarbetspartners verksamheter för att förena gemensamma mål och nyttja varandras resurser på ett sätt som ger upphov till synergier. Parten som leder och koordinerar samarbete behöver bland annat besitta förmåga att förutse kommande behov inom samarbetet. För detta krävs kontinuerlig uppdatering av parternas behov och målbild, och beskrivs av avtalskunder som fingertoppskänsla.
Denna fingertoppskänsla sägs variera mellan olika enheter och projekt på Trafikverket. Exempelvis refererar avtalskunderna till ett stort förändringsprojekt inom kapacitetsplanering, som enligt den ursprungliga kravspecifikationen skulle leda till att viktiga processer och integrationer skulle sluta fungera. Tack vare avtalskundernas krav på delaktighet i projektet skapades en fördjupad insikt av varandras behov och målbilder, vilket i sin tur möjliggjorde ömsesidiga mervärden genom att interna och gränsöverskridande processer kunde skärskådas och harmoniseras mellan parterna.
En grundläggande del av att skapa synergi är förmågan att skapa en överensstämmande problem- och målbild för att minimera tvetydigheter kring målsättningar. Detta är viktigt internt i verksamheten och mellan samarbetspartner. Brist på denna förmåga kan skapa osäkerhet otydlighet kring målbilden och vem som har mandat att fatta beslut i frågan. Exempelvis beskriver en avtalskund att de fått stötta projektorganisation inför ledningen när det funnits interna motsättningar på Trafikverket om målbilden för ett förändringsprojekt.
Synergier uppstår också när verksamheten besitter förmåga att förena ny teknologi med verksamhetsmål. Detta genom att utnyttja de egenskaper teknologin erbjuder och utnyttja dom för att uppnå verksamhetsmål. Synergieffekter kan också skapas inom samarbete om parterna kan dra fördelar av teknologin och integrera den i verksamheten. Detta förutsätter att parterna har kunskap om teknologin och förmåga att implementera den i sin egen verksamhet. Avtalskunder ser det som betydelsefullt att utnyttja de egenskaper som ny teknologi erbjuder och tillämpa nya tankemönster för att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen.
För att inhämta kunskap om nya teknologier uttrycker avtalskunder behovet av förmågan att samarbeta med tjänsteutvecklare och tredjepartsaktörer utanför partnerskapet. Detta kan ge upphov till mervärden eftersom tredjepartsaktörer tillför värdefulla tjänster och kundfokus till branschen. Samarbetet med dessa aktörer kräver andra förmågor eftersom dessa aktörer verkar utifrån andra förutsättningar och mycket av interaktion sker mer på armlängds avstånd i förhållande till samarbetet med avtalskunder.
De avtalskunder som upparbetat denna förmåga ser det som strategisk viktigt att själva ha kontroll över utvecklingen av kontaktytan med tredjepartsaktörer för att snabbt kunna anpassa den efter externa behovet. Förmågan att samverka med tredjepartsaktörer har kopplingar till det tidigare globala temat om att tillhandahålla överensstämmande strukturer för att samarbeta med olika typer av aktörer. I fallet med tredjepartsaktörer kan strukturer såsom ett användar-community och hackathons för att underlätta kunskapsöverföring, utbyte av idéer och skapa möjligheter att testa tillfälliga samarbeten.
Bilden visar vilka organiserade och grundläggande teman som ingår i det globala temat.
Det finns få studier som undersökt värdeskapande mekanismer i samarbete mellan företag och myndighet genom att betrakta hur konkurrensfördelar uppstår utifrån ett IT-perspektiv. Förhoppningen är att studien kan bidra till förståelsen om vilka mekanismer som är centrala för att skapa mervärde inom i strategiska samarbeten mellan offentlig och privat sektor från ett IT-perspektiv. Samt öka medvetenheten om faktorer som är viktiga för att lyckas digitalisera branscher där offentliga organisationer och företag behöver samarbeta. Avtalskunder som ingått partnerskap med Trafikverket är beroende av myndighetens resurser, strukturer och förmågor för att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster på en avreglerad transportmarknad. Förhållningssättet efterliknar en marknadssituation där aktörer ingår i en värdekedja med andra aktörer och där kringliggande marknadsförhållanden påverkar verksamheternas möjligheter att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster12.
Värdekedjan används som utgångspunkt för att betrakta hur resurser används och förädlas av samarbetande aktörer med ett övergripande mål att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster. Avtalskunderna i studien använder tillgängliga resurser inom partnerskapet i kombination med egna för skapa transporttjänster. På samma sätt är tredjepartsaktörer beroende av aktörerna som ingår i värdekedjan för att skapa tjänster med hjälp av resurser som tillgängliggörs på digitala plattformar. I båda fallen är det ett medvetet och strategiskt beslut att använda de resurser som finns tillgängliga och därigenom skapas beroenden mellan aktörerna i form av en värdekedja.
Skillnaden är att avtalskunder samarbetar mer kollaborativt och närmare varandra för att integrera processer och rutiner. Avtalskunder har också ett mer formaliserat samarbete med flera gemensamma målsättningar och behov än vad som är vanligt i samarbetet med tredjepartsaktörer som sker på armlängds avstånd. Även om det finns andra skillnader framhäver studien att båda samarbetsformerna är strategiska där parterna behöver använda varandras resurser och förmågor för att skapa och erbjuda tjänster. Liknande klassificering har gjorts i andra studier som undersökt hur digitala resurser kombineras över organisationsgränserna och ger upphov till mervärde i olika former av strategiska samarbeten3.
Tidigare studie som undersökt tredjepartsaktörers möjligheter att skapa konkurrenskraftiga tjänster visar att de är beroende av beslut som Trafikverket fattar gällande tillhandahållande av öppna data
4. Tredjepartsaktörers i undersökningen beskriver att det inte är tillräckligt med enbart öppna data, utan de behöver även insikt om kommande förändringar och beslut som påverka deras möjligheter att tillhandahålla tjänster inom transportmarknaden. Liknande beroenden har dokumenterats i studier där aktörer är beroende av förändringar, beslut och resurser som finns tillgängliga inom samarbete för att skapa konkurrenskraftighet5.
Synergiskapande förmågor syftar på möjligheten att tillämpa och dra nytta av nya teknologiska paradigm och tankemönster för att uppnå större synergieffekter med hjälp av informations teknologi. Detta innefattar förmågan att upptäcka hur egenskaper av ny teknologi kan tillämpas i verksamheten och ge upphov till värdefulla digitala resurser genom att nyttja potentialen ny teknologi erbjuder. Enligt studier realiseras synergier och ger upphov till konkurrensfördelar först när IT integreras med övriga resurser och harmoniseras med verksamhets strategiska målsättningar 6.
Förmåga att skapa synergier har paralleller med de förmågor som Wade & Hulland beskriver som gränsöverskridande – spanning capabilities7, som är förmågan att länka samarbetsparternas kravställning med interna mål. Författarna menar också att verksamheten behöver besitta förmåga att uppfatta externa behov från marknaden för att anpassa interna målsättningar och strategier för skapa synergier och konkurrenskraft. Denna förmåga beskrivs Wade & Hulland som externa IT-förmågor – ouside-in capabilities.
Kongruenta strukturer faciliterar kunskapsöverföring och möjliggör informationsutbyte för att koordinera gemensamma projekt. Detta betyder att samarbetspartnerna behöver någorlunda likvärdiga och matchande strukturer för att överföra kunskap och hitta utvecklingsmöjligheter för att vara konkurrenskraftiga. Detta överensstämmer med relationsbevarande struktur8 från tidigare studier som beskriver behovet av kompatibla strukturer som gränsöverskridande IT-stöd, enhetliga rutiner för informationshantering, personer med rätt kunskap och motivation för att partnerskapet skall generera avkastning. Andra studier har visat att närhet av bransch, teknologi och förändringstakt gör det mer troligt att aktörer delar mål, förutsättningar, förmågor och strukturer för att upprätthålla konkurrenskraftighet inom branschområdet9. Behovet av kompatibla strukturer för att samarbete visar sig i studien genom att några avtalskunder har skapat specifika kontaktytor i form av användarportal och API-plattform för att dela digitala resurser med tredjepartsaktörer på armlängds avstånd10.
Interoperabilitet möjliggör sömlöst utbyte och sammanlänkning av digitala resurser över organisationsgränserna. Interoperabilitet i studien syftar på en flexibel IT-infrastruktur som möjliggör integrering mot nya samarbetspartner utan behov av anpassning tack vara nyttjande av bland annat öppen källkod och standarder. Denna mekanism är betydelsefull för att klara av en ökad förändringstakt och möjliggör samarbete med flera aktörer inom och utanför transportbranschen. Betydelsen av flexibel IT-infrastruktur har kartlagts i tidigare studier för skapa värdefulla och konkurrenskraftiga resurser inom strategiska samarbeten11.
Effekterna av fragmenterad och ej anpassningsbar IT-infrastruktur utgör således ett hinder för att konfigurera om och tillhandahålla efterfrågade digitala resurser inom strategiskt samarbete, vilket också innebär att denna brist även påverkar samarbete på armlängds avstånd. Betydelsen av flexibel IT-infrastruktur och öppna standarder har dokumenterats av Tafti med flera (2013) inom olika typer av strategiskt samarbete. Detta har också identifierats i undersökningen av avtalskunderna och visar på betydelsen av interoperabilitet för att skapa värdeskapande strategiska samarbeten.
Tafti med flera (2013) menar att interoperabel och flexibel IT-infrastruktur har bäst möjligheter att bidra till mervärde inom kollaborativt och nära samarbete än på armlängds avstånd. Detta beror på att kollaborativt samarbete ger större utrymme för att utforska nya möjligheter att länka samman processer och digitala resurser med hjälp av flexibel IT-infrastruktur. Flexibel IT-infrastruktur påstås även skapa värde för samarbete på armlängdsavstånd då parterna kan bibehålla en lös koppling till varandra genom att processer och rutiner inte behöver integreras. Öppna standarder bidrar enligt författarna till värdeskapande inom båda samarbetsformerna, men har störst inverkan i början för att länka samman processer och tillgängliggöra digitala resurser. Denna mekanism sägs vara mindre betydande i mer långsiktiga och kollaborativa samarbeten när parterna kommit över det initiala hindret att integrera processer och resurser sinsemellan.
Undersökningen finner stöd i litteraturen att identifierade värdeskapande mekanismer inom partnerskapet för avtalskunder även har inverkan på tredjepartsaktörer och samarbete på armlängds avstånd. Däremot finns det begränsningar om generaliserbarhet för mekanismernas inverkan på olika typer av samarbetsformer. Det går inte att utläsa i underlaget till studien hur en specifik värdeskapande mekanism påverkar kollaborativt och nära samarbete kontra samarbete på armlängds avstånd. För att bättre förstå hur olika värdeskapande mekanismer inverkar på olika typer av strategiskt samarbete behövs ytterligare studier för att undersöka samspelet mellan olika värdemekanismer och samarbetsformer.
Studien presenterar tre övergripande värdeskapande mekanismer som är betydelsefulla i samarbete mellan offentliga och privata aktörer som verkar på en öppen marknad. Detta är viktigt för offentliga organisationer och myndigheter som samarbetar med privata aktörer att skaffa sig insikt om mekanismer som påverkar deras möjligheter att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster.
Mekanismerna som identifierats i studien antas vara generaliserbara för andra typer av strategiskt samarbete där aktörer ingår i en värdekedja och är beroende av varandras resurser, förmågor och strukturer för att skapa livskraftiga tjänster. Enligt resonemangen i diskussionsdelen inverkar mekanismerna även på värdeskapandet i samarbete med tredjepartsaktörer som sker på armlängds avstånd. Huvudargumentet baseras på att tredjepartsaktörer som samarbetar på armlängds avstånd också klassificeras som en form av strategiskt samarbete och behöver förhålla sig till andra aktörers resurser, förmågor och strukturer som ingår i värdekedjan.
Däremot finns det begränsningar av mekanismernas betydelse för olika typer av strategiska samarbetsformer och deras relevans för aktörer som inte är beroende av en värdekedja för att skapa konkurrenskraftiga tjänster och produkter. Det behövs ytligare undersökningar för att utreda hur mekanismer som presenteras inverkar på verksamheter som kontrollerar hela värdekedjan själva. Eller inte besitter egna och enbart förmedlar andras digitala resurser och data, exempelvis öppna dataportaler, nätverksforum och liknade aktör.
Maria Dackevall och Leena Höiijer för hjälp med genomgång och korrektur av tidiga utkast. Stort tack till Johan Sandberg på Umeå universitet för hjälp i uppstartsfasen av projektet. Extra tack till intervjupersoner som tog sig tid att delta i studien. Samt möjligheten att genomföra projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data (FOI:6298).
Nedanstående organiserade teman ingår i det globala temat. Sammanfattningen av globala teman finns på resultat- och diskussionssidan.
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
Lejonparten av respondenter ser ett stort värde av ett integrerat IT-stöd för att effektivisera processer och rutiner inom partnerskapet. När IT-stödet fungerar mer enhetligt inom partnerskapet möjliggör det likvärdig tillgång till aktuell information oavsett om samarbetsparterna arbetar i olika IT-system från olika leverantörer. Respondenterna beskriver en verklighet där de arbetar i flera olika IT-stöd som är dåligt integrerade med varandra. Detta innebär att respondenterna behöver växla mellan olika IT-system för att inhämta aktuell information för hantera situationer.
”… man bygger upp en massa små system för olika situationer. Min idé är … att samma basinformation skall vara tillgänglig i alla system … så inte några system släpar efter eller presenterar gammal information.”
Vissa respondenter har själva undersökt hur branschövergripande IT-stöd mellan tågoperatörer fungerar i andra länder.
”…en kollega som har varit i Spanien och tittat på hur man arbetar där … Där samarbetar alla i samma system, istället för att hålla på och kommunicera mellan olika system vilket ger samarbetsfördelar.”
Behovet av ett integrerat IT-stöd visar sig vara viktigt i processer såsom koordinering av trafikavvikelser för att skapa och upprätthålla en gemensam lägesbild. Detta beroende på att manuell process tar tid och är föremål för den mänskliga faktorn när många saker sker samtidigt under kort tid. Exempelvis beskriver en respondent att de integrerat systemstödet för informationshantering på regional nivå för att underlätta samarbetet mellan underleverantörer.
”Nu kan dom se att vi har beställt två bussar och att dom kommer om tio minuter, det ser dom själva i deras system och då sparar man det telefonsamtalet.”
För att skapa ett enhetligt IT-stöd i verksamheten uppger några respondenter att de har enheter som ansvarar för att säkerställa integrationen mellan systemstöd horisontellt i verksamheten. Exempelvis beskriver en respondent att de har en integrationsplattform som länkar ihop verksamhetens olika IT-system vilket förenklar utbyte av information såväl internt som externt.
”Integrationsplattformen består utav en mängd olika komponenter och tillsammans används den och möjliggör att vi kan byta information mellan våra interna IT-system, externt med partners och tredjepartsutvecklare.”
Flertalet av respondenterna beskriver systemgränssnitt som en central resurs för att integrera samarbetspartnernas IT-stöd. Gränssnitten beskrivs som en strategisk resurs och parterna samarbetar för att utveckla och stämma av förändringar.
”… vi har regelbundna möten i olika sammansättningar för att diskutera förändringar i processer, förändringar på IT-sidan och gränssnitten, som påverkar integrationen mot våra system.”
Systemgränssnitten utgör en viktig resurs för att automatisera processer och rutiner inom partnerskapet. Exempelvis beskriver en respondent att de sent fick kännedom om förändringar av systemgränssnitt som påverkade deras interna automatisering av viktiga processer.
”Vi hade även byggt integrationer mot systemet, så att vi kunde automatisera delar av våra interna processer. Det här nya systemet skulle slå sönder dom här integrationerna …”
Andra respondenter beskriver att de hade höga ambitioner att automatisera många processer i början av samarbetet, men att ambitionsnivån fick sänkas eftersom mycket av funktionaliteten inte fanns tillgänglig via de systemgränssnitt som fanns tillgängliga.
”… vi hade en ambition och vilja att mycket skulle vara automatiserat via systemintegration …”
Några respondenter beskriver att rutiner och dokumentation för att använda systemgränssnitten medför korta ledtider och snabbare integrering mot samarbetspartners IT-system. Exempelvis beskriver en respondent med många underleverantörer vikten av att standardisera rutiner och dokumentation av de systemgränssnitt som tillhandahålls.
”… effekten är att det finns en etablerad metod för hur man ansluter en partner via API:er vilket gör att vi blir mer agila eftersom vi snabbare kan komma i mål med att integrera gentemot andra.”
Systemgränssnitt skapar tillgång till grundläggande verksamhetsfunktioner som kan återanvändas både internt och externt. Exempelvis betraktar några respondenter systemgränssnitten som en verksamhetskritisk artefakt för att tillgängliggöra viktig funktionalitet som kan användas av marknaden för att utveckla tjänster.
”… jag skulle vilja se i framtiden att vi slutar bygga appar och istället satsar på att bygga gränssnitt.”
Harmoniserat systemstöd syftar på det IT-stöd som används horisontellt i verksamheten eller inom partnerskapet för att dela och utbyta digitala resurser effektivt med varandra.
Det första grundläggande temat illustrerar behovet av ett branschöverskridande IT-stöd där alla samarbetsparter ges tillgång till information som bidrar till att effektivisera processer och rutiner inom partnerskapet. Effektiviseringen blir möjlig när det interna IT-stödet är horisontellt integrerat i verksamheten eftersom det förenklar utbyte av information i gränsöverskridande processer och rutiner. Avsaknaden av ett branschöverskridande integrerat IT-stöd visar sig ha stor inverkan på tidskritiska händelser, exempelvis hanteringen av trafikavvikelser, där det finns stora koordinationsfördelar med likvärdig tillgång till aktuell information för att skapa en gemensam lägesbild.
Det andra grundläggande temat belyser betydelsen av standardiserade systemgränssnitt för att länka samman processer och rutiner inom partnerskapet. Systemgränssnitten exponerar funktionalitet som IT-stöd tillhandahåller och nyckeln för att automatisera processer inom partnerskapet. Om gränssnitten inte nyttjar etablerade standarder kommer detta utgöra hinder för att länka samman centrala processer.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
Merparten av respondenterna ser behovet av att tillgängliggöra sammanlänkade och självförklarande digitala resurser för att låta marknaden utveckla många av de tjänster de själva inte har möjlighet att utveckla. Flera respondenter ser den rådande begränsande tillgången på tillgängliga grunddata som ett hinder för att marknaden skall utveckla nya tjänster inom transportsektorn.
”Jag tror mycket på grunddatan på nåt sätt.”
Några respondent beskriver det som små öar med intressanta data, men att det är för ostrukturerat och i för små mängder för att utomstående aktörer skall kunna skapa livskraftiga tjänster.
”Jag vet att öppen trafikdata finns, dock inte med historiskt data. Det finns fruktansvärt mycket data som inte har tillgängliggjorts öppet.”
Flera respondenter skildrar att existerande IT-stöd inom partnerskapet är föråldrade och använder inte format och standarder som är lämpade för att utbyta och dela digitala resurser ändamålsenligt. Några respondenterna ser fördelar med att länka samman digitala resurser från olika systemstöd för skapa bättre tillgång till resurser efter behov och situation.
”… det är inte byggt för det, det är ett gammalt system. Men det skulle ha varit väldigt intressant om vi kunde få den samlade informationen för då har vi möjlighet att hantera det tidigare om nu tåget är försenat.”
Respondenterna efterfrågar tillgång till information som ger en bättre helhetsbild av händelseförlopp för att enklare välja ut och erbjuda resenärer information som är kontextuellt anpassad för deras behov och situation.
”Men är det nånting som händer med tågen, så är det alltid en sak som resenärerna tar upp att informationen fanns inte eller att den var felaktig.”
Information som är del av ett större sammanhang borde vara sammanlänkad för att förenkla tillgång till specifika detaljer efter behov. Det utgör ett hinder om mottagaren själv behöver skapa logik för att länka ihop fragment av informationen och sätta dem i kontext.
”Det är klart om det finns nån länk i det dokumentet som säger att det här är grunddata för det här tåget, så kan du själv länka vidare utan att behöva göra för mycket logik själv.”
”… annars kanske det blir för stor tröskel att komma igång.”
Några respondenter ger uttryck för att data och information behöver kopplas ihop med begreppsmodeller för att definiera mer komplexa objekt och relationer. Exempelvis beskrivs det förenkla förståelsen av mer svåröverskådliga sammanhang och minska möjligheten till feltolkning mellan olika IT-stöd och verksamheter.
”… vi får lägga väldigt mycket tid för att manuellt tyda vad vissa objekt betyder eftersom data inte är strukturerat på samma sätt vilket gör att det kan tolkas på olika sätt i olika system.”
Nyttjande av öppen källkod och standarder är något som flera av respondenterna är positiva till för att bidra till utveckling av gemensam IT-infrastruktur som kan återanvändas. Däremot är det inte alla respondenter som använder öppen källkod i den utsträckning som de säger sig ha ambition till. Enligt några kan detta ha att göra med brist på erfarenhet eller direktiv och policyer som förespråkar öppen källkod i stället för andra alternativ.
”Men det har också kommit fram att de i personalen som hjälper resenärer måste få tillgång till rätt information och då är det viktigt att det fungerar i alla led. Och då tänker jag att såna här öppna system hjälper till med det.”
Enstaka respondenter har aktivt fattat beslut om att använda öppen källkod för den interna IT-infrastrukturen vilket möjliggjort att de själva har kontroll över utvecklingen och snabbare kan anpassa den utifrån egna behov.
”.. i och med att vi då bygger upp en egen kunskap så innebär det att vi kan anpassa plattformen utefter dom behov vi har och vi kan snabbare reagera om det skulle behövas, …”
Genom att publicera programkod för sin IT-infrastruktur öppet beskriver respondenten att externa användare kan delta och bidra med förbättringsförslag eller själva utveckla funktionalitet de ser behov av.
”… vi har just nu en dialog med en utav våra tredjepartsutvecklare om att förbättra och utveckla portalen utseendemässigt.”
När digitala resurser inte tillgängliggörs via standardiserade format och protokoll kan detta leda till att externa aktörer finner andra vägar för att komma åt de resurser de behöver. Detta skapar onödiga hinder för användaren och problem för leverantören eftersom tjänster och webbplatser används på ett sätt som de inte var designade för.
”… jag skrapade Trafikverkets hemsida för tio år sen och byggde info-skärmar och det var kul. Men hade data bara funnits tillgänglig via standardiserat gränssnitt, då hade den tröskeln försvunnit och det hade varit lättare att komma igång.”
Nyttjande av öppna standarder gör det mer attraktivt för externa aktörer att bidra med lösningar eftersom de kan erhålla kännedom om hur standardiseringsarbetet drivs. En respondent berättar om ett pilotprojekt för att tillåta externa parter att ta del av biljettförsäljning genom en öppen standard. Försäljning av biljetter kräver normalt avtal för att reglera skyldigheter och rättigheter mellan parterna. Tack vare att standardiseringsarbetet är öppet kan intresserade aktörer skapa sig en förståelse för arbetet och själva delta i utvecklingen av standarden.
”Tanken är att vi i framtiden skall tillhandahålla själva köpet och öppna upp för fler parter att ingå affärsavtal med oss för att sälja våra biljetter.”
Flera av respondenterna ser digitala resurser kopplade till järnvägsinfrastrukturen som en del av ett större transportsystem. För att få bättre utväxling av investeringar i fysisk infrastruktur menar respondenterna att det behöver finnas ett digitalt lager som skapar bättre förståelse för alla inblandade parter om underhållsstatus, utnyttjandegrad, flaskhalsar et cetera.
”… för att få utväxling för investeringarna i metallen och betongen vi gräver ner så behöver vi också lägga på det här lagret ovanpå.”
Tågoperatörer vill ha bättre möjligheter att predicera förseningar eftersom kännedomen om flaskhalsar, hastigheter, underhållsarbete och sträckor där det ofta förekommer köbildningar är kända sedan tidigare. Detta skulle möjliggöra att resenärerna får mer makt över sitt resande eftersom de kan informeras i ett tidigare skede eller att tåg kan köra långsammare för att förbättra kundupplevelsen.
”Samtidigt som kundupplevelsen också blir mycket bättre när man rullar, … Men om tåget stannar och man inte får förklaringen från lokföraren om hur lång tid störningen kommer ta så skapar det oro.”
Flera respondenter uttrycker att när den fysiska infrastrukturen fungerar tillfredsställande är det den digitala infrastrukturen som möjliggör en bättre kundupplevelse och erbjuder tredjepartsaktörer möjligheter att skapa nya tjänsteerbjudanden.
”… för min egen del är jag rätt ointresserad av vem som utför transporten om jag får resan att hänga ihop och kan betala den på en och samma gång.”
Temat avser delning, utbyte och återanvändning av digitala resurser utan att behöva tillpassa eller konfigurera IT-infrastrukturen som används inom partnerskapet.
Det första grundläggande temat belyser vikten av att tillgängliggöra betydande mängder av grunddata jämfört med i dag för trafik och transportsektorn på ett strukturerat sätt. För att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter måste grunddata tillgängliggöras genom nyttjande av designprinciper som gör att digitala resurser blir självförklarande, möjliga att återanvända och kan kombineras med andra digitala resurser utan behov av tillpassning. Bristen på interoperabla digitala resurser skapar merarbete för samarbetspartner eftersom de måste lägga tid på att tyda och anpassa digitala resurser för att de ska kunna användas för eget bruk. Samarbetspartner beskriver svårigheter kring att tyda och länka ihop digitala resurser som behövs för att skapa ett effektivt internt IT-stöd. Brist på möjligheten att kombinera och sammanställa olika källor av data visar sig skapa effekter som även påverkar resenärer som uttrycker brist på relevans eller avsaknad av information.
Det andra temat illustrerar nyttjandet av öppen källkod och standarder för att skapa öppenhet och delaktighet. Detta för att gemensamt bidra till utveckling av en gemensam IT-infrastruktur där standarder, mjukvarukomponenter och program kan återanvändas. Öppen källkod och standarder visar även vara betydelsefullt för att samarbeta med tredjepartsaktörer eftersom de öppet kan bidrar med att utveckla ny funktionalitet de är i behov. Det gynnar även andra aktörer som använder samma mjukvara och i förlängningen även transportsystemet som helhet.
Det tredje temat visar på betydelsen av digitalisering av den fysiska infrastrukturen för att möjliggöra de digitala tjänster som resenärer och samhället förväntar sig av transportsystemet. Om status av den fysiska infrastrukturen finns tillgänglig digitalt samtidigt som aktuella och historiska trafikdata kan datamodeller tränas för att bättre predicera trafik och transportflöden som kommer alla till dels. Ett digitalt lager som representerar den fysiska infrastrukturen möjliggör för smartare tjänster som tillåter resenärerna att fatta bättre underbyggda beslut om sitt resande och välja det transportmedel som gör att de når sin destination i tid.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
Öppna data utgör en interaktionsgräns för delning, utbyte och kombination av digitala resurser mellan offentlig sektor, medborgare, företag och idéburna organisationer. För att öppna data skall bli en viktig resurs som kan användas för att skapa samhällsvärde räcker det inte med vilja och målsättning att tillgängliggöra data direkt från interna IT-system. Arbetet måste vägledas av grundläggande designprinciper som möjliggör delning, utbyte och kombinering av data och information utan behov av integration mellan IT-system för enskilda ändamål. En av dessa grundprinciper är att skapande av interoperabilitet för utbyte, vidareutnyttja och kombinera digital resurser.
Interoperability -Relating to systems, especially of computers or telecommunications, that are capable of working together without being specially configured to do so. Källa: The Free Dictionary
Principer om interoperabilitet berör alla aspekter av hantering av data och information för att motverka fragmenterade och vertikala systemlösningar inom en verksamhet. Bristen på interoperabilitet skapar inte bara hinder för att vidareutnyttja digitala resurser internt, det gör det också kostsamt och tidsödande att integrera mot externa resurser. Flera organisationer lever med fragmenterade och vertikala systemlösningar eftersom beslut om anskaffande av IT-system ofta ensidigt fokuserar på lösningar. Därför är det viktigt att offentliga organisationer och myndigheter säkerställer interoperabilitet så att digitala resurser kan vidareutnyttja internt, externt och för olika ändamål och verksamheter.
Genom att förädla, sammanställa och på andra sätt använda information kan olika aktörer skapa nya kommersiella och ideella tjänster och därmed ge förutsättningar för samhället att tillgodogöra sig det värde informationen kan ha när den används för andra ändamål än myndighetens egen verksamhet. – Regeringens digitaliseringsstrategi (N2017/03643/D, sida 22)
Principer som gör det möjligt att vidareutnyttja och kombinera digitala resurser med varandra behöver genomsyra alla systemlösningar i en verksamhet. En central princip för att möjliggöra interoperabilitet är att nyttja öppen källkod. Varför detta är viktigt finns att läsa om på sidan om öppen källkod och standard. För att det ska ske en förändring behövs det en attitydförändring och kunskap om öppen källkods fördelar för de som utformar upphandling och avtal inom offentliga organisationer. Om offentliga medel i större utsträckning investerades i öppen källkod och standarder kan flera organisationer få tillgång till viktig IT-infrastruktur som möjliggör effektivisering genom att digitala resurser kan vidareutnyttjas och kombineras över organisationsgränserna.
Innovationsupphandling och innovationspartnerskap är i sammanhanget viktiga verktyg liksom medveten användning av lösningar av öppen källkod, standarder och testbäddar. – Regeringens digitaliseringsstrategi (N2017/03643/D, sida 25)
Förutom designprinciper behövs det ledarskap inom offentlig sektor med kompetens om vad som krävs för att utveckla IT-infrastruktur och tillgängliggöra digitala resurser som kan vidareutnyttjas för olika ändamål för att införliva digitaliseringens potential.
För de statliga myndigheterna bör behovet av strategisk digital kompetens beaktas vid förordnande av ledamöter i myndighetsstyrelser, nämnder och insynsråd – Regeringens digitaliseringsstrategi (N2017/03643/D, sida 15)
För att göra data ändamålsenlig för fler tillämpningsområden behövs strategier som nyttjas inom hela verksamheten för hur data lagras, hanteras och struktureras. Dessa designprinciper behöver ingå i direktiv som beslutas av ledningen för att visa på betydelsen av att nyttja goda designprinciper och praxis för hantering av data så den kan vidareutnyttjas horisontellt inom offentlig sektor, företag, sociala och idéburna organisationer. Detta innebär att data behöver vara enkel att läsas och tolkas av maskiner, enkel att hitta, lätt att kombinera med annan data genom öppna standarder och format.
Offentlig sektor bör även bli bättre på att återanvända sin egen data, inom och mellan myndigheter, på ett sätt som möjliggör nya tjänster och ökad flexibilitet i kontakten med människor och företag, exempelvis med hjälp av artificiell intelligens. – Regeringens digitaliseringsstrategi (N2017/03643/D, sida 22-23)
Som nämndes i inledningen ger öppna data möjligheten att samarbeta över organisationsgränser med andra aktörer för att dela och kombinera digitala resurser. Om öppna data inte hanteras som en strategisk resurs finns det risk att frågan inte prioriteras och arbetet kring att tillhandahålla data styrs av tillfälliga insatser. Om det inte finns nationella målsättningar att tillgängliggöra samhällsviktig data, kan insatser att öppna upp data istället styras av det som är tekniskt enkelt att tillhandahålla eller vara mindre politisk känsligt. Detta kan leda till att den fulla potentialen av digitaliseringen inte infrias och att resurser går förlorade. Därför behövs digitala resurser ses en strategisk viktig resurs oavsett om det skall användas internt eller tillgängliggöras för externa användare. Annars kan detta få stora implikationer, vilket vi såg när Transportstyrelsen outsourcade sin IT-infrastruktur som hanterade samhällsviktig data.
Beslut om vilka format som skall användas för att tillgängliggöra data behöver insikt och kännedom om vad som är ändamålsenligt för det tilltänkta användningsområdet. Det finns många olika dataformat med olika för och nackdelar, och det finns inget optimalt format som passar för allt. Däremot finns det format som både är maskinläsbara och enkla att läsa för människor som dessutom har utmärkt stöd för metadata, som exempelvis JSON och XML. Båda formaten är öppna och har en hieratisk struktur, det vill säga att data kan kategoriseras i olika nivåer och undergrupper – vilket gör det enkelt för användaren att transformerar mellan formaten beroende på vilket som passar bäst. JSON och XML har stöd för metadataschema vilket möjliggör beskrivning av objekt, datatyper för attribut och validering av möjliga värden. Metadataschema gör livet mycket lättare för utvecklare som vill vidareutnyttja data utan att behöva tolka och gissa vilka datatyper och värden som är rimliga. Länken visar ett exempel på hur ett schema ser ut för ett XML-schema. JSON och XML är anpassningsbara format och utgör grunden för de flesta standarder som används på nätet. Dessutom har de flesta webb och programmeringsmiljöer utmärkt stöd för att hantera och behandla data som tillgängliggörs i JSON och XML.
Metadata är lika viktigt som data om det det skall användas av andra än dig själv eftersom det beskriver för användare vilka egenskaper, struktur och hur det skall tolkas. För att göra en liknelse, föreställ dig att du är intresserad av en bil som står parkerad utanför en bilförsäljare, men som saknar information angående pris, miltal, årtal, bensin/diesel- och annan viktig fakta angående bilens beskaffenhet. Avsaknaden av fakta kring bilens egenskaper kommer antagligen göra att du som spekulant tappar intresse eftersom bilförsäljaren verkar oseriös. En rapport från European Data Portal (2016) visar att endast 26 procent av öppen data i Sverige tillgängliggörs i maskinläsbara format som JSON och XML. Att så mycket data och information tillgängliggörs i format som inte är läsbara av maskiner betyder att mycket tid och resurser går förlorade eftersom användare inte enkelt kan vidareutnyttja, kombinera och länka det men annan data.
Att tillgängliggöra data utan metadata kommer begränsa vidareutnyttjande och möjligheten att kombinera det med annan data. Kommaseparerade filer (CVS) är ett öppet maskinläsbart format, men saknar möjligheten att definiera metadata och lämnar över ansvaret att tyda, transformera och validera data till användaren. Detta gör formatet mindre användbart för användare som behöver kombinera många olika datakällor. Bra metadata definitioner erbjuder alla användare stöd oavsett om man är bekanta med datasetet eller inte. Tabellen visar på vanliga dataformat och stöd för metadata definition.
| Format | Metadata stöd | Beskrivning |
|---|---|---|
| ZIP (komprimerad fil) | Inget | Inget stöd för metadata. |
| CSV (kommaseparerad fil) | Inget | Inget stöd för metadata, första raden kan innehålla namn på kolumn |
| Begränsat | Metadata om skapare och datum. | |
| Kalkylark (Excel) | Begränsat | Metadata om skapare, datum, format och datatyper. För att extrahera metadata behövs specialprogram eller moduler. Metadata är inte en naturlig del och formatet är proprietärt |
| JPG, PNG | Fullgott | Metadata om skapare, datum, licensregler, geografisk plats, samt kamerainställningar med mera |
| JSON, XML | Fulländat | Metadata strukturer för beskrivning av, ägare, datum, tidszoner, komplexa datatyper och validering av tillåtna värden. Formaten innehåller metadataschema för beskrivning av taxonomier som innehåller objekt och hierarkier |
WC3 är en medlemsorganisation som driver viktiga öppna standardiseringar och ser till att webben fungerar som den gör idag. Grundaren Tim Berners-Lee skapade första versionen av hypertext standarden 1991 (HTTP och HTML), som möjliggjorde sammanlänkning av text, bilder och video på nätet. W3C och Tim Berners-Lee (TED talk) har varit en förespråkar sedan mitten av 2000-talet av ett paradigmskifte från att publicera text – till att publicera data på nätet. Protokollet som gör detta möjligt är uniform resource identifier (URI) och publicerades i sin nuvarande version (RFC 3986) redan 2005. De flesta är mest bekanta med URL (uniform resource locator) delen av standarden för adresser till webbplatser. Genom att nyttja hela URI standarden blir det möjligt att skapa en unik identifierare (URI) och publicera dataresurser på nätet. URI:er kan användas för att publicera data och information om fysiska och abstrakta resurser på nätet som exempelvis skolor, vägar eller regionindelning. Det är upp till den som publicerar data att säkerställa att (URI) identifierarna är både unika och beständiga över tid, vilket möjliggör förtroende mellan tillhandahållare och användare av data resurser på nätet.
En av fördelarna med URI protokollet är att det redan används idag för att publicera innehåll på webben. Protokollets regler för unika identifierare och dess inbyggda stöd för begreppsmodeller möjliggör beskrivning av komplexa samband och egenskaper som möjliggör interoperabilitet och vidareutnyttjande av data och information med bibehållen betydelse mellan organisationer och över nationsgränser. Stycket nedanför beskriver designprinciper för URI:er och grunden för länkad data, begreppsmodeller och den semantiska webben. W3C som tillhandahåller standarderna är en öppen medlemsorganisation för företag och verksamheter som vill delta i standardiseringsarbetet med någon av de för närvarande 95 standarder som ligger under organisationens paraply.
Med hjälp av unik identifierare (URI) kan data enklare vidareutnyttjas och länkas med annan data på nätet. URI:er kan användas för att publicera data och information om fysiska och abstrakta resurser på nätet som exempelvis skolor, vägar eller regionindelning. För att referera till resurser behöver identifierare och adresser vara beständiga över tid och vara logiskt strukturerade. Länken nedanför är en URI som beskriver länet Kent syd-ost om London, som är länkat till andra resurser som exempelvis regioner, vägar och geografiska egenskaper för att skala geografisk kontext.
http://data.ordnancesurvey.co.uk/doc/7000000000018210
URI:n för länet Kent följer riktlinjer för hur offentliga organisationer bör publicera dataresurser på nätet i Storbritannien (designing URI sets for the UK public sector). Att tillgängliggöra data och information som resurser på nätet kan vara ett omfattande arbete som bör göras iterativt eftersom det troligen kräver tillpassning och av både arbetssätt och IT-stöd. Därför rekommenderar W3C att börja publicerat data som har stort samhällsvärde och som kan vidareutnyttjas inom offentlig sektor. Att strukturera och publicera resurser med beständiga URI:er är en del av rekommendationen för publicering av länkad data som beskrivs i stycket nedanför.
Innan hypertext (HTML & HTTP) lanserades var inte existerande elektroniska dokument länkade med varandra på ett standardiserat sätt, vilket gjorde det svårt att referera till varandras dokument och skapa sammanhang. I dag står vi inför en liknande problematik med mängder av fristående datakällor på nätet som inte nyttjar standardiserade format och protokoll för att göra data mer användbar och tillgänglig. Precis som dokumenten på internet, behövs data länkas med varandra för att enklare kunna hittas och skapa kontext. Länkad data tillsammans med semantiska modeller, möjliggör att data blir överförbar mellan system, organisationer och landsgränser med bibehållen betydelse.
Länkad data nyttjar samma protokoll som används för att adressera webbsidor på nätet. Uniform Resource Identifier (URI) används för att identifiera unika resurser på nätet. Webbplatser använder oftast bara Uniform Resource Locator (URL) av protokollet för att identifiera unika platser. Styrkan med länkad data är att data kan kopplas ihop med annan data över organisationsgränser genom att använda beprövad teknik som redan är tillgänglig. Att publicera data med unik identifierare (URI) kräver lite mer förberedelse gentemot att publicera HTML-sidor, eftersom unika identifierare (URI) behöver vara kopplade till nycklar som används av interna IT-system. Unika identifierare behöver också skapas utifrån en konvention och process som kan förstås av människor och maskiner, som exempelvis Storbritanniens designriktlinjer för URI:er. Detta är viktigt för att göra URI:erna beständig över tid och möjliggöra vidareutnyttjande av digitala resurser som är länkade med varandra. Verktyg som femstjärnig modell för länkad data kan bidra med att visa vilka steg som behöver göras. Modellen är inte ett praktiskt verktyg, utan fungerar som motivation och indikation på nivå av mognad för implementering av länkad data. Det är först vid steg fyra och fem som arbetet med länkad data börjar generera större värden.
Källa: 5 ★ Open Data
Skapande av unika identifierare (URI) för digitala resurser är startskottet för att bygga den semantiska webben och webben 3.0. Detta nya paradigm innebär publicering av data och information i standardiserade format som är avsedda att läsas av maskiner istället personer. Länkad data skapar global interoperabilitet mellan system genom att nyttja av format (RDF, JSON-LD) som länkar ihop viktiga resurser på nätet. Och som blir självförklarande för maskiner genom nyttjande av semantiska modeller som består av taxonomier (RDFS, OWL) och regler för att bygga begrepp- kunskapsmodeller. Modeller brukar innehålla språkanpassningar som gör det möjligt att terminologier och begrepp kan flyttas över landsgränser. När komponenterna för den semantiska webben finns på plats kan artificiell intelligens (AI) och självlärande system bidra till att effektivare och automatisera stora delar av transportsystemet. Bilden nedanför visar vilka format, standarder och protokoll som ligger till grunden för den semantiska webben.
Källa: Wikipedia (en)
SPARQL används för att ställa frågor på digitala resurser som är länkat till en eller flera begreppsmodeller vilket möjliggör interoperabilitet mellan system. Om skoldata och information var publicerad som länkad data och semantisk webb, skulle det gå att ställa frågor om all elevers skolresultat inom EU förutsatt att man nyttjar samma begreppsmodell för att beskriva skolresultat. Exempelvis skulle det vara möjligt att ställa frågor om vilka kommuner, regioner och länder som har elever med medel över betygsnivå B. Om skolresultat var länkat till fakta om elevers demografiska bakgrund, skulle det var möjligt att fråga om föräldrarnas medelinkomsten och vilket område de kommer ifrån.
För att enklare hitta och automatiskt indexera publicerad data finns standarder som DCAT-AP, GeoDCAT-AP som bygger på syntax från formatet RDF som används för länkad data och semantiska webben. DCAT-AP kan också använda för data som inte är sammanlänkad (XLS, CVS, PDF), men då går meningen förlorad med att skapa interoperabilitet mellan system och tillgängliggjorda digitala resurser. EU kommissionens finansierar flera stora program (ISA) inom Europa för att skapa interoperabilitet mellan system och automatisera administration.
Semantiska modeller gör det möjligt att definiera data med bibehållen betydelse över organisation och landsgränser, samtidigt som det minimerar möjligheterna till feltolkning. Modeller kan också länkas med varandra för att utgöra en större helhet. Detta är användbart för att definiera terminologier och begrepp för större verksamhetsområden. Flera branscher använder semantiska modeller idag för att beskriva komplexa förhållande och relationer mellan objekt. Exempelvis finns det modeller för medicinskt terminologi som beskriver kliniska behandlingar av sjukdomar, diagnostik och läkemedel som kallas SNOMED CT(Socialstyrelsen). Projektet är ett internationellt samarbete som har ett antal lokala anpassningar för olika språk som alla länkar tillbaka till en övergripande begreppsmodell. Detta medför att behandling och diagnostik av patienter som flyttas över landgränser blir entydig och minimerar risken för felbehandling beroende på tolkningsfel. En del av arbetet med att modellera semantiska modeller utgörs av att kategorisera och definiera relationen mellan begrepp. Bilden nedan representerar ett exempel av en enkel topologi av relationer mellan några däggdjur och egenskaper de besitter.
Källa: Semantic network – Wikipedia
Att styra över fokus från att publicera webbsidor till att publicera länkad data på webben kommer vara en process som behöver tid, kunskap och förståelse eftersom det troligen behövs förändringar av både verksamhetsprocesser och IT-arkitektur. W3C rekommenderar att man börjar med digitala resurser som har stort samhällsvärde och geografisk positioner som kan länkas samman med exempelvis postkoder, kommun och regions indelningar på nationell nivå. Detta eftersom det potentiella samhällsvärdet det skulle kunna skapa i relation till kostnader för att underhålla och skapa semantiska modeller. W3C ger förslag på hur semantiska modeller kan skapas och utvecklas iterativt genom att tillämpa en livscykelprocesser. Förslag nedanför visar på en iterativ process som består av; 1) specificera 2) modellera 3) generera 4) publicera och 5) exploatera.
Källa: Best Practices for Publishing Linked Data
För att myndigheter och offentliga organisationer skall lyckas med den digitala transformeringen och maximera nyttan som teknologin erbjuder behövs en kontinuerlig inhämtning av kunskap och kompetens av ledare och ansvariga. Om inte goda designprinciper och praxis utnyttjas inom offentlig verksamhet kommer det digitala kunskapsgapet att leda till att offentliga medel kommer berika privata företag som vill upprätthålla leverantörsberoende. Det digitala kunskapsgapet exemplifieras i dag av att fåtal privata leverantörer idag äger stora globala digitala plattformar som låser in privatpersoners data för egen vinning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Clear Byte är en idéburen organisation som verkar i gränslandet mellan forskning och utveckling. Organisationen är registrerad som ideell förening i Västra Götaland sedan 2011 och klassificerades allmännyttig 2018 av Skatteverket.
Innehåll på Clear Byte hemsida är licensierad under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens om inget annat anges.
Våra grundprinciper bygger på samarbete, delaktighet och öppenhet för att främja demokratisering och tillit till samhällets förmåga att skapa ökat mervärde för invånare och slutanvändare kopplat till digital utveckling. Vi tror som civilsamhällesaktör att idéburet deltagande i välfärden är betydelsefullt för att möjliggöra ett ekosystemperspektiv som inkluderar alla delar – inte bara privat och offentlig sektor, för att skapa inkluderande och kollaborativ digital utveckling.
Vi är förvissad om att partnerskap mellan civilsamhälle-idéburen och offentlig sektor är det bästa tillvägagångssättet för att främja medborgarnas tillit och demokratisering kopplat till digital transformation och samhällsutveckling. Clear Byte är en juridisk person, registrerad arbetsgivare och vars allmännyttig syfte stipuleras i stadga och årsmöte. Eventuellt överskott i verksamheten återinvesteras i vårt allmännyttiga syfte, vi dokumenterar kunskap och erfarenheter från våra projekt öppet. Utveckling av digital artefakter som är finansierade med offentliga medel tillgängliggörs som öppen källkod och standarder.
Läs mer om praktiska detaljer om forskning och innovationsprojekt samarbete via idéburet offentlig partnerskap.
Förutom kunskap och erfarenhet om mekanismer och principer som driver digital transformation och utveckling, erbjuder Clear Byte expertkunskap inom vissa fokusområden. Kontakta oss på info[at]clearbyte.org om du är intresserad av strategiskt samarbete och partnerskap eller har förslag på samarbetsprojekt.
Definitionen av integrated public services enligt Europeiska interoperabilitet ramverket (EIF) är att möjliggöra sömlöst data och informationsutbyte som består av bland annat interoperabla dataset, mikrotjänster, API:er vilket utgör enhetliga byggblock som kan sättas samman och återanvändas i digital samhällstjänster. För att möjliggöra liknande byggblock måste dataset kunna utbytas horisontellt mellan samhällssektorer utan behov av anpassning med bibehållen förståelse mellan människa och maskin.
Semantisk interoperabilitet möjliggör att personer från olika domänområden har en enhetligt begreppsförståelse av terminologi, affärsobjekt och koncept mellan branscher och professioner. Organisatorisk interoperabilitet syftar på förmågan att harmonisera digitala tjänstebeskrivningar för processer, servicenivåer, kvalitet och leveranser utan anpassning av verksamhetsstrukturer och rutiner mellan producenter och konsumenter av tjänster.
Initialt fokuserar Clear Byte på nivåerna för semantisk och organisatorisk interoperabilitet för att identifiera hinder och betydelsefulla designprinciper för att realisera integrerade digitala samhällstjänster.
Öppen teknologi och innovation är en centrala mekanismerna för att lyckas med att utveckla hållbara digitala samhällstjänster. Detta för att skapa delaktighet och möjligheter att samarbeta med fler typer av aktörer som kan bidra till en vision om en hållbar digital utveckling för att innovera och hitta lösningar på existerande och framtida samhällsproblem. Stora techbolag, plattformsägare, och startups använder öppen teknologi och innovation som en central mekanism för att möjliggöra det digitalt paradigmskiftet. Exempelvis är att lejonparten av de tjänster som erbjuds på Amazons Web Services är byggda på öppen källkod, som tillgängliggöras via enhetlig digital infrastruktur som mjukvarukomponenter, lagringskapacitet och datorkraft beroende på användarnas behov. Clear Byte har genomfört undersökningar inom transportsektorn om hur öppna data – som bygger på principer från öppen källkod och standarder, bidrar till mervärde för aktörer och tredjepartsutvecklare. Resultat visar också att interoperabla digitala resurser som byggs på öppen teknologi och standarder skapar förutsättningar för utbyte av data och information. Du hittar flera artiklar om öppen källkod och öppen data på vår hemsida.