Förmåga att omforma verksamhetsprocesser, strukturer och resurser med framväxande digital teknologi till värdefulla digitala tillgångar som kan nyttjas i tjänst och produktinnovation.
För att erhålla mervärde från partnerskap behöver verksamhetsstrukturerna vara anpassade och matcha varandra för att samarbeta. Detta för att snabbt och effektivt genomföra beslutsprocesser, förändringsprojekt, kunskapsöverföring med mera. Kongruenta strukturer är den andra övergripande mekanismen som identifierades i undersökningen om data och informationsutbyte inom partnerskap mellan tågoperatörer och Trafikverket. Den första mekanismen belyser interoperabilitet för digital resurser och infrastruktur.
För att klara av en ökad teknologisk förändringstakt och krav från samhället behöver myndigheter och offentliga organisationer leverera värdefulla tjänster i samarbete med externa aktörer och samarbetspartner. För att skapa möjligheter att utveckla livskraftiga digitala tjänster på en konkurrensutsatt marknad behöver offentliga sektor tillhandahålla och utveckla värdefulla digitala resurser, förmågor och strukturer för att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen. Öppen källkod, standard och öppna data är exempel på viktiga mekanismer och digital resurs som kan användas för att nätverka och samarbeta mellan offentliga, privata och idéburna organisationer.
Syftet med projektet Metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data är att synliggöra mekanismer som ger upphov till digitala mervärde mellan offentliga organisationer som samarbetar med företag och tredjeparts utvecklare som verkar på den öppna marknad. Projektet innefattar en studie där tågoperatörer och kollektivtrafikbolag som benämns avtalskunder, ger sitt perspektiv på värdeskapande mekanismer inom ett strategisk partnerskap med Trafikverket. För att förstå hur mervärde uppstår mellan samarbetspartnerna upprättas en teoretiskt lins för att betrakta digitalt värdeskapande.
Innehållsförteckning & Läsanvisningar
Alla länkar nedanför finns och under menyn Projekt -> Metod för värdeskapande Öppna Data
Digitalt värdeskapande studiens definition av begreppet kopplat till informatik, makroekonomi och innovationsteorier.
Tidigare FOI kortfattat resultat från föregående projekt som undersökt värdeskapande för tjänsteutvecklare och tredjepartsaktörer som använder öppna data.
Designprinciper som är betydelsefulla för digitalt värdeskapande mellan samarbetspartners för att utbyta och vidareutnyttja digitala resurser.
Frågeställning och Metod beskriver hur studiens resultatet är strukturerat och motivet till att undersöka avtalskunder.
Resultat och Diskussion beskriver värdemekanismer som identifierats mellan avtalskunder och Trafikverket. Mekanismerna i studien beskrivs i detalj med underliggande tema och citat.
I denna del presenteras globala teman och övergripande värdeskapande mekanismer som identifierats i undersökningen. Detaljer och citat kopplade till varje globalt tema finns på respektive resultatsida.
Interoperabilitet
Temat återspeglar behovet av IT-infrastruktur som gör det möjligt att dela, kombinera och vidareutnyttja digitala resurser på ett standardiserat tillvägagångssätt. Interoperabilitet innefattar en flexibel IT-infrastruktur som gör det möjligt att sömlöst utbyta och kombinera digitala resurser mellan samarbetspartner utan anpassning. I undersökningen beskriver avtalskunderna en brist på interoperabilitet i form av att IT-infrastrukturen och IT-stödet som används inom samarbetet är fragmenterad. Detta påverkar informationsutbyte i allt från hantering av trafikavvikelser till strategisk planering och resurstilldelning av järnvägsinfrastruktur.
Exempelvis kan många av IT-stöden som används inom partnerskapet inte utbyta och återanvända grundläggande data och information med varandra utan anpassning. Detta medför att samarbetspartnerna måste manuellt kopiera, ringa eller skicka e-post för att skaffa sig informationsunderlaget som behövs för att hantera tidskritiska situationer såsom trafikavvikelser.
En av orsakerna bakom bristen på interoperabilitet beskrivs vara för stort fokus på upphandling av stora IT-lösningar som bidragit till att fragmentera IT-infrastrukturen och IT-stödet. Detta är ett återkommande tema som påverkar olika delar av samarbetet där avtalskunderna upplever att interna verksamhetsområden på Trafikverket utvecklar och driver olika förändringsprojekt utan att se till helheten och behovet av en mer flexibel och interoperabel digital infrastruktur. För att motverka ökad fragmentering och skapande av informationssilor som oftast sker vid införande av stora IT-lösningar.
Avtalskunderna ser det som betydelsefullt att tillgängliggöra grunddata i större uträckning än i dagsläget i kombination med tillämpning av goda designprinciper för att skapa interoperabilitet. För att uppnå digitaliseringens potential behövs digitala resurser tillgängliggöras i större utsträckning som i sin tur kan återanvändas för att skapa värdefulla tjänster. Exempelvis efterfrågas tillgång på historisk och aktuell tågförsenings- och underhållsstatus, flaskhalsar, hastighet, tillfälliga hastighetsbegränsningar et cetera. Detta för att bättre predicera trafikflödet och kunna använda data i digitala tjänster för att ge resenärer bättre förutsättningar att välja det bästa resealternativet för tillfället.
För att göra svåröverskådliga processer, begrepp och informationsstrukturer mer tillgängliga efterfrågas standardisering och tillgängliggörande av begreppsmodeller. Avtalskunderna beskriver att de får lägga tid på att tolka begrepp och härleda fragment av information för att sätta dem i kontext i verksamheten eftersom det inte finns några enhetliga begreppsmodeller tillgängliga.
Öppen källkod och standarder bidrar till skapandet av interoperabilitet och flexibel IT-infrastruktur. Detta bland annat genom att mjukvarukomponenter designas för att användas för olika ändamål och bygger på öppna standarder. Vidare möjliggör det större delaktighet av aktörer inom och utanför transportbranschen eftersom etablerade standarder och mjukvarukomponenter återanvänds. Exempelvis beskriver de avtalskunder som byggt upp mycket av IT-infrastrukturen på öppen källkod och standarder att det medfört enklare och snabbare integrering mot nya underleverantörer, samt gjort det enklare att tillgängliggöra öppna data.
Bilden visar vilka organiserande och grundläggande teman som ingår i det globala temat.
Interoperabilitet
Kongruenta strukturer
Kongruenta strukturer syftar på hur väl verksamheten är organiserad för att samarbeta och skapa mervärde i samarbete med andra aktörer. Hur verksamheten är organiserad och strukturerad redogörs bland annat i strategidokument, organisationsindelning, direktiv, processkartor et cetera. För att underlätta värdeskapandet behöver samarbetande verksamheter ha överensstämmande strukturer för att snabbt och effektivt kunna genomföra beslutsprocesser, förändringsprojekt, absorbera och överföra kunskap för att vara konkurrenskraftiga.
En betydelsefull struktur som identifierats i studien är behovet av systematisk och transparent informationshantering för att fatta beslut inom partnerskapet. När det inte finns överensstämmande strukturer för informationshantering skapar det hinder och försvårar samarbetet. Exempelvis beskriver avtalskunderna otillräckliga strukturer för utbyte av information och lägesbilder vid trafikavvikelser. Problemet som tas upp är bland annat att generella informationskanaler såsom e-post, chatt och telefon används i stor utsträckning, vilket resulterar i att information blir ostrukturerad och svår att återanvända för olika ändamål.
Avsaknaden av systematiserad hantering bidrar till informationsöverflöd vilket försvårar koordination av trafikavvikelser eftersom all informationen sprids till alla aktörer oavsett om det är relevant för deras situation eller inte. För att komma till rätta med problemet efterfrågas bland annat bättre strukturer för arbeta med scenario- och behovsbaserat informationsutbyte. Systematiseringen av informationshantering innefattar även tillvaratagandet av återkoppling och feedback från avtalskunder för operativa och strategiska frågor. Detta ses som betydelsefullt för att arbeta med kontinuerligt kvalitetshöjande åtgärder och prioritera frågeställningar som är viktiga inom samarbetet.
En annan struktur som identifierats är mötesforum för att hantera intressefrågor och koordinera samarbetet. Inom samarbetet finns olika mötesforum för att hantera såväl praktiska som strategiska frågor. För vissa av forumen finns det ett bristande intresse att delta, bland annat på grund av att frågorna som hanteras är för generella och deltagarna upplever att deras intressefrågor inte prioriteras i tillräckligt stor utsträckning. För att öka intresset behövs till exempel tydligare målsättning och avgränsning av frågor som forumen hanterar. Dessutom behöver ansvariga för forumen säkerställa att de personer som deltar har rätt förkunskaper för att säkerställa mötenas produktivitet.
Behov att anpassa verksamheten eller den del av verksamheten som samarbetar med vissa typer av aktörer avspeglar sig i att några avtalskunder skapat specifika strukturer för att samarbeta med tjänsteutvecklare och tredjepartsaktörer på armlängds avstånd. För att underlätta kommunikationen med denna aktörsgrupp har de skapat specifika kontaktytor för att hantera samarbetet. Exempel på strukturer som används är digitala portaler för att tillhandahålla dokumentation, vanliga frågor och svar, systemgränssnitt, möteskalendrar, användarforum med mera. Exempelvis tillhandahåller några av avtalskunderna strukturer för att uppmuntra till utveckling av tredjepartstjänster genom att tillhandahålla portaler och arrangera återkommande möten för tjänsteutvecklare. Avtalskunder som skapat dessa strukturer har också en uttalad strategi att samarbeta med tredjepartsaktörer och tillhandahålla data och information för att marknaden skall bidra till att utveckla tjänster inom branschområdet.
Bilden visar vilka organiserade och grundläggande teman som ingår i det globala temat.
Kongruenta strukturer
Synergiskapande förmågor
Detta tema belyser behovet av god insikt i samarbetspartners verksamheter för att förena gemensamma mål och nyttja varandras resurser på ett sätt som ger upphov till synergier. Parten som leder och koordinerar samarbete behöver bland annat besitta förmåga att förutse kommande behov inom samarbetet. För detta krävs kontinuerlig uppdatering av parternas behov och målbild, och beskrivs av avtalskunder som fingertoppskänsla.
Denna fingertoppskänsla sägs variera mellan olika enheter och projekt på Trafikverket. Exempelvis refererar avtalskunderna till ett stort förändringsprojekt inom kapacitetsplanering, som enligt den ursprungliga kravspecifikationen skulle leda till att viktiga processer och integrationer skulle sluta fungera. Tack vare avtalskundernas krav på delaktighet i projektet skapades en fördjupad insikt av varandras behov och målbilder, vilket i sin tur möjliggjorde ömsesidiga mervärden genom att interna och gränsöverskridande processer kunde skärskådas och harmoniseras mellan parterna.
En grundläggande del av att skapa synergi är förmågan att skapa en överensstämmande problem- och målbild för att minimera tvetydigheter kring målsättningar. Detta är viktigt internt i verksamheten och mellan samarbetspartner. Brist på denna förmåga kan skapa osäkerhet otydlighet kring målbilden och vem som har mandat att fatta beslut i frågan. Exempelvis beskriver en avtalskund att de fått stötta projektorganisation inför ledningen när det funnits interna motsättningar på Trafikverket om målbilden för ett förändringsprojekt.
Synergier uppstår också när verksamheten besitter förmåga att förena ny teknologi med verksamhetsmål. Detta genom att utnyttja de egenskaper teknologin erbjuder och utnyttja dom för att uppnå verksamhetsmål. Synergieffekter kan också skapas inom samarbete om parterna kan dra fördelar av teknologin och integrera den i verksamheten. Detta förutsätter att parterna har kunskap om teknologin och förmåga att implementera den i sin egen verksamhet. Avtalskunder ser det som betydelsefullt att utnyttja de egenskaper som ny teknologi erbjuder och tillämpa nya tankemönster för att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen.
För att inhämta kunskap om nya teknologier uttrycker avtalskunder behovet av förmågan att samarbeta med tjänsteutvecklare och tredjepartsaktörer utanför partnerskapet. Detta kan ge upphov till mervärden eftersom tredjepartsaktörer tillför värdefulla tjänster och kundfokus till branschen. Samarbetet med dessa aktörer kräver andra förmågor eftersom dessa aktörer verkar utifrån andra förutsättningar och mycket av interaktion sker mer på armlängds avstånd i förhållande till samarbetet med avtalskunder.
De avtalskunder som upparbetat denna förmåga ser det som strategisk viktigt att själva ha kontroll över utvecklingen av kontaktytan med tredjepartsaktörer för att snabbt kunna anpassa den efter externa behovet. Förmågan att samverka med tredjepartsaktörer har kopplingar till det tidigare globala temat om att tillhandahålla överensstämmande strukturer för att samarbeta med olika typer av aktörer. I fallet med tredjepartsaktörer kan strukturer såsom ett användar-community och hackathons för att underlätta kunskapsöverföring, utbyte av idéer och skapa möjligheter att testa tillfälliga samarbeten.
Bilden visar vilka organiserade och grundläggande teman som ingår i det globala temat.
Diskussion
Det finns få studier som undersökt värdeskapande mekanismer i samarbete mellan företag och myndighet genom att betrakta hur konkurrensfördelar uppstår utifrån ett IT-perspektiv. Förhoppningen är att studien kan bidra till förståelsen om vilka mekanismer som är centrala för att skapa mervärde inom i strategiska samarbeten mellan offentlig och privat sektor från ett IT-perspektiv. Samt öka medvetenheten om faktorer som är viktiga för att lyckas digitalisera branscher där offentliga organisationer och företag behöver samarbeta. Avtalskunder som ingått partnerskap med Trafikverket är beroende av myndighetens resurser, strukturer och förmågor för att erbjuda konkurrenskraftiga tjänster på en avreglerad transportmarknad. Förhållningssättet efterliknar en marknadssituation där aktörer ingår i en värdekedja med andra aktörer och där kringliggande marknadsförhållanden påverkar verksamheternas möjligheter att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster12.
Värdekedjan används som utgångspunkt för att betrakta hur resurser används och förädlas av samarbetande aktörer med ett övergripande mål att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster. Avtalskunderna i studien använder tillgängliga resurser inom partnerskapet i kombination med egna för skapa transporttjänster. På samma sätt är tredjepartsaktörer beroende av aktörerna som ingår i värdekedjan för att skapa tjänster med hjälp av resurser som tillgängliggörs på digitala plattformar. I båda fallen är det ett medvetet och strategiskt beslut att använda de resurser som finns tillgängliga och därigenom skapas beroenden mellan aktörerna i form av en värdekedja.
Skillnaden är att avtalskunder samarbetar mer kollaborativt och närmare varandra för att integrera processer och rutiner. Avtalskunder har också ett mer formaliserat samarbete med flera gemensamma målsättningar och behov än vad som är vanligt i samarbetet med tredjepartsaktörer som sker på armlängds avstånd. Även om det finns andra skillnader framhäver studien att båda samarbetsformerna är strategiska där parterna behöver använda varandras resurser och förmågor för att skapa och erbjuda tjänster. Liknande klassificering har gjorts i andra studier som undersökt hur digitala resurser kombineras över organisationsgränserna och ger upphov till mervärde i olika former av strategiska samarbeten3.
Tidigare studie som undersökt tredjepartsaktörers möjligheter att skapa konkurrenskraftiga tjänster visar att de är beroende av beslut som Trafikverket fattar gällande tillhandahållande av öppna data
. Tredjepartsaktörers i undersökningen beskriver att det inte är tillräckligt med enbart öppna data, utan de behöver även insikt om kommande förändringar och beslut som påverka deras möjligheter att tillhandahålla tjänster inom transportmarknaden. Liknande beroenden har dokumenterats i studier där aktörer är beroende av förändringar, beslut och resurser som finns tillgängliga inom samarbete för att skapa konkurrenskraftighet5.
Synergiskapande förmågor syftar på möjligheten att tillämpa och dra nytta av nya teknologiska paradigm och tankemönster för att uppnå större synergieffekter med hjälp av informations teknologi. Detta innefattar förmågan att upptäcka hur egenskaper av ny teknologi kan tillämpas i verksamheten och ge upphov till värdefulla digitala resurser genom att nyttja potentialen ny teknologi erbjuder. Enligt studier realiseras synergier och ger upphov till konkurrensfördelar först när IT integreras med övriga resurser och harmoniseras med verksamhets strategiska målsättningar 6.
Förmåga att skapa synergier har paralleller med de förmågor som Wade & Hulland beskriver som gränsöverskridande – spanning capabilities7, som är förmågan att länka samarbetsparternas kravställning med interna mål. Författarna menar också att verksamheten behöver besitta förmåga att uppfatta externa behov från marknaden för att anpassa interna målsättningar och strategier för skapa synergier och konkurrenskraft. Denna förmåga beskrivs Wade & Hulland som externa IT-förmågor – ouside-in capabilities.
Kongruenta strukturer faciliterar kunskapsöverföring och möjliggör informationsutbyte för att koordinera gemensamma projekt. Detta betyder att samarbetspartnerna behöver någorlunda likvärdiga och matchande strukturer för att överföra kunskap och hitta utvecklingsmöjligheter för att vara konkurrenskraftiga. Detta överensstämmer med relationsbevarande struktur8 från tidigare studier som beskriver behovet av kompatibla strukturer som gränsöverskridande IT-stöd, enhetliga rutiner för informationshantering, personer med rätt kunskap och motivation för att partnerskapet skall generera avkastning. Andra studier har visat att närhet av bransch, teknologi och förändringstakt gör det mer troligt att aktörer delar mål, förutsättningar, förmågor och strukturer för att upprätthålla konkurrenskraftighet inom branschområdet9. Behovet av kompatibla strukturer för att samarbete visar sig i studien genom att några avtalskunder har skapat specifika kontaktytor i form av användarportal och API-plattform för att dela digitala resurser med tredjepartsaktörer på armlängds avstånd10.
Interoperabilitet möjliggör sömlöst utbyte och sammanlänkning av digitala resurser över organisationsgränserna. Interoperabilitet i studien syftar på en flexibel IT-infrastruktur som möjliggör integrering mot nya samarbetspartner utan behov av anpassning tack vara nyttjande av bland annat öppen källkod och standarder. Denna mekanism är betydelsefull för att klara av en ökad förändringstakt och möjliggör samarbete med flera aktörer inom och utanför transportbranschen. Betydelsen av flexibel IT-infrastruktur har kartlagts i tidigare studier för skapa värdefulla och konkurrenskraftiga resurser inom strategiska samarbeten11.
Effekterna av fragmenterad och ej anpassningsbar IT-infrastruktur utgör således ett hinder för att konfigurera om och tillhandahålla efterfrågade digitala resurser inom strategiskt samarbete, vilket också innebär att denna brist även påverkar samarbete på armlängds avstånd. Betydelsen av flexibel IT-infrastruktur och öppna standarder har dokumenterats av Tafti med flera (2013) inom olika typer av strategiskt samarbete. Detta har också identifierats i undersökningen av avtalskunderna och visar på betydelsen av interoperabilitet för att skapa värdeskapande strategiska samarbeten.
Tafti med flera (2013) menar att interoperabel och flexibel IT-infrastruktur har bäst möjligheter att bidra till mervärde inom kollaborativt och nära samarbete än på armlängds avstånd. Detta beror på att kollaborativt samarbete ger större utrymme för att utforska nya möjligheter att länka samman processer och digitala resurser med hjälp av flexibel IT-infrastruktur. Flexibel IT-infrastruktur påstås även skapa värde för samarbete på armlängdsavstånd då parterna kan bibehålla en lös koppling till varandra genom att processer och rutiner inte behöver integreras. Öppna standarder bidrar enligt författarna till värdeskapande inom båda samarbetsformerna, men har störst inverkan i början för att länka samman processer och tillgängliggöra digitala resurser. Denna mekanism sägs vara mindre betydande i mer långsiktiga och kollaborativa samarbeten när parterna kommit över det initiala hindret att integrera processer och resurser sinsemellan.
Undersökningen finner stöd i litteraturen att identifierade värdeskapande mekanismer inom partnerskapet för avtalskunder även har inverkan på tredjepartsaktörer och samarbete på armlängds avstånd. Däremot finns det begränsningar om generaliserbarhet för mekanismernas inverkan på olika typer av samarbetsformer. Det går inte att utläsa i underlaget till studien hur en specifik värdeskapande mekanism påverkar kollaborativt och nära samarbete kontra samarbete på armlängds avstånd. För att bättre förstå hur olika värdeskapande mekanismer inverkar på olika typer av strategiskt samarbete behövs ytterligare studier för att undersöka samspelet mellan olika värdemekanismer och samarbetsformer.
Slutsats
Studien presenterar tre övergripande värdeskapande mekanismer som är betydelsefulla i samarbete mellan offentliga och privata aktörer som verkar på en öppen marknad. Detta är viktigt för offentliga organisationer och myndigheter som samarbetar med privata aktörer att skaffa sig insikt om mekanismer som påverkar deras möjligheter att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster.
Mekanismerna som identifierats i studien antas vara generaliserbara för andra typer av strategiskt samarbete där aktörer ingår i en värdekedja och är beroende av varandras resurser, förmågor och strukturer för att skapa livskraftiga tjänster. Enligt resonemangen i diskussionsdelen inverkar mekanismerna även på värdeskapandet i samarbete med tredjepartsaktörer som sker på armlängds avstånd. Huvudargumentet baseras på att tredjepartsaktörer som samarbetar på armlängds avstånd också klassificeras som en form av strategiskt samarbete och behöver förhålla sig till andra aktörers resurser, förmågor och strukturer som ingår i värdekedjan.
Däremot finns det begränsningar av mekanismernas betydelse för olika typer av strategiska samarbetsformer och deras relevans för aktörer som inte är beroende av en värdekedja för att skapa konkurrenskraftiga tjänster och produkter. Det behövs ytligare undersökningar för att utreda hur mekanismer som presenteras inverkar på verksamheter som kontrollerar hela värdekedjan själva. Eller inte besitter egna och enbart förmedlar andras digitala resurser och data, exempelvis öppna dataportaler, nätverksforum och liknade aktör.
Tack till
Maria Dackevall och Leena Höiijer för hjälp med genomgång och korrektur av tidiga utkast. Stort tack till Johan Sandberg på Umeå universitet för hjälp i uppstartsfasen av projektet. Extra tack till intervjupersoner som tog sig tid att delta i studien. Samt möjligheten att genomföra projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data (FOI:6298).
Nedanstående organiserade teman ingår i det globala temat. Sammanfattningen av globala teman finns på resultat- och diskussionssidan.
[O] Samordning av mål och problembild
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
[B] Kunskap om partners behov och utmaningar
Respondenterna uttrycker att en koordinerande aktör som Trafikverket behöver ha god insikt i samarbetspartnernas verksamhet vad gäller behov och utmaningar. För att partnerskapet skall fungera effektivt behövs en djupare förståelse av hur samarbetspartners centrala processer och rutiner fungerar. Exempelvis beskriver en respondent utmaningar vid resursplanering för att undvika koncentration av lok och vagnar på vissa platser.
”… det är viktigt att Trafikverket har en förståelse för hur vi planerar våra resurser … vi kan inte ha tolv lok på ett ställe med den tågplanen …”
För att koordinera mellan partners önskemål behövs inte bara en god förståelse av branschen, det behövs också förståelse om kommande behov för att vara proaktiv. En respondent beskriver detta som fingertoppskänsla, vilket behövs för att bättre förebygga eventuella oenigheter och lösa upp eventuella hinder mellan parterna tidigt.
”Man ska gå in och styra och försöka leda dom olika aktörerna, då behövs det fingertoppskänslan för att känna av när det behövs och inte …”
Några respondenter beskriver att denna förståelse och insikt saknas ibland i möten med Trafikverket. Detta kan delvis ha att göra med att vissa avtalskunder har flera roller som kollektivtrafiksutövare och tågoperatör samtidigt.
”… från Trafikverket möter man olika personer i olika forum. Dom har oftast svårt att förstå våran roll och dom missar att se oss som kollektivtrafiksutövare …”
Ett annat perspektiv på förståelse av samarbetspartners verksamheter är behovet att har tillräckligt med kunskap för att ställa rätt frågor och hittar rätt mottagare för att utveckla partnerskapet.
”… om man inte har kunskap om sina intressenter hur skall man då formulera rätt fråga, man får svar efter hur man ställer frågor.”
Respondenterna uttrycker ett behov att bättre följa upp frågor som de ser som betydelsefulla. Detta är viktigt för att utveckla partnerskapet gemensamt och att partnerna skall känna sig delaktiga.
”Om man har sagt sitt värsta brandtalet för de tre viktigaste frågor man har på ett möte och att man sedan upptäcker att inget händer så blir man inte så motiverad att fortsätta delta.”
För att möjliggöra kunskapsöverföring mellan verksamheterna belyser några respondenter vikten av att personer med rätt kompetens, motivation och bakgrund behöver deltar i samarbetet. Detta möjliggör att exempelvis problem kan identifieras och lösas i ett tidigare skede när det finns förståelse av varandras behov och utmaningar.
För att möjliggöra kunskapsöverföring mellan verksamheterna belyser några respondenter vikten av att personer med rätt kompetens, motivation och bakgrund behöver delta i samarbetet. Detta möjliggör exempelvis att problem kan identifieras och lösas i ett tidigare skede när det finns förståelse av varandras behov och utmaningar.
”Men nu i MPK så ser vi ju till att det är dom som faktiskt arbetar i processen som möts. Så att det är dom som sitter och utvecklar på Trafikverkets sida och bygger systemet som träffar våra planerare …”
[B] Delat värdeskapande inom samarbetet
Enligt respondenterna bygger ett fungerande partnerskap på att alla parter får någon form av mervärde i utbyte för sitt engagemang och deltagande. Detta beskriver några av respondenterna som betydelsefullt för att lyckas med stora förändringsprojekt. Speciellt gäller detta processer som har stor inverkan på respondenternas egen förmåga att leverera tjänster och kunderbjudanden till sina resenärer. Ett exempel på en sådan förändring som alla respondenter refererar till är projektet för marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK). Flera beskriver att de inte hade möjligheter att påverka projektet till en början, och att de planerade förändringarna skulle göra att viktiga processer och integrationer skulle sluta fungera.
”… när vi väl satte oss ner och började prata om MPK, då fick vi en ömsesidig förståelse om vilka förändringar det innebar, då tändes det många lampor på båda sidor …”
Enligt respondenterna fick MPK-projektet startas om för att ta till vara på deras behov. Detta ledde till en fördjupad förståelse av varandras verksamheter och en möjlighet att bättre dela på värdeskapandet inom partnerskapet. Detta exemplifieras av en respondent som beskriver att samarbetet i det omstartade projektet genererade mervärde tack vare att interna processer inventerades samtidigt som man förbättrade gränsöverskridande processer inom samarbetet.
”… jag menar att det här täta projektsamarbetet har på vår sida skapat väldigt mycket nytta, i och med att vi har fått verkligen gå in och skärskåda våra egna processer …”
Att hitta gemensamma nyttor och utveckla kunskap om varandras verksamheter beskriver flera respondenter som centralt för att utveckla branschsamarbetet. Samtidigt som nya initiativ måste se till att beskriva vilka fördelar olika samarbetspartner kan förvänta sig av förändringsarbeten.
”Då vill man så tidigt som möjligt se vilka förutsättningar vi har, att faktiskt hitta någonting som båda parter kan dra nytta av.”
När samarbetspartner tydligt ser vilka mervärden som skapas ökar inte bara engagemanget utan också möjligheterna att parallellt anpassa interna och gränsöverskridande processer samtidigt för att arbeta med kontinuerliga förbättringar.
”Vi har ett projekt internt som heter Anpassning MPK samtidigt som går parallellt med det stora projektet, vårt interna arbete har hållit på i två år och då blir det en helt annan nytta för båda sidor.”
[B] Samstämmig problem och målbild internt-externt
Flera av respondenterna uttrycker att i vissa frågor överensstämmer inte problem och målbilden internt mellan Trafikverkets olika verksamhetsområden. Detta manifesteras genom att respondenterna beskriver att olika versioner av målbilden kommuniceras beroende på vilket verksamhetsområden de pratar med.
”… det kan vara skillnad att träffa olika delar av Trafikverket där man märker att dom inte pratar med varandra internt.”
”… det är väldigt tydligt när vi pratar med dom att det kanske inte finns någon direkt koppling mellan dom andra förvaltningsområdena …”
Denna otvetydighet ger upphov till osäkerhet om vem eller vilka som har mandat att fatta beslut i vissa frågor. Detta redogör några respondenter som upplever att Trafikverket förhastar sig i vissa frågor och fattar beslut om förändringar utan att koordinera med andra verksamhetsområden internt.
”När vi sedan kommer till någon form av enighet och skall besluta, visar det sig att de inte har mandat och att man inte förankrat frågan internt. Det vi vill se från Trafikverkets sida är att man tänker helheten innan man börjar ställa krav på oss …”
Respondenterna beskriver också att målbilden mellan verksamhetsområden och ledningen skiljer sig åt. Exempelvis berättar en respondent att de i vissa frågor har fått stötta Trafikverkets projektorganisation för att styrka deras version av problem och målbilden inför ledningen.
”För det har varit fallet inom MPK att projektteamet har haft en bild av hur saker funkar, men deras egen ledning internt på Trafikverket har haft en annan bild … då har vi kunnat hjälpa till att trycka på managementnivån.”
Sammanfattning – [O] Samordning av mål och problembild
Det organiserade temat belyser behovet av insikt i samarbetspartners behov och utmaningar för att genomföra förändringsarbete som leder till ömsesidiga mervärden tack vare samstämmiga mål och problembild. Det första grundläggande temat illustrerar kunskapen av samarbetspartners behov och utmaningar för att partnerskapet skall utvecklas och vara produktivt. Detta ställer krav på upparbetade förmågor att kontinuerligt vara uppdaterad och förutspå kommande behov och utmaningar för att arbeta proaktivt med att upprätthålla ett värdeskapande partnerskap.
Det andra grundläggande temat belyser förmåga att skapa mervärde som kommer alla parter till dels inom partnerskapet. För att möjliggöra detta behöver alla parter som påverkas av förändringar vara med eller få insikt i processen i ett tidigt skede för att ge sitt perspektiv på eventuella nyttor och hur det kommer inverka på deras verksamhet. Detta visar sig betydelsefullt för att skapa engagemang och skapar möjligheter för parterna att gemensamt arbeta med kontinuerliga förbättringar vid förändringsprojekt.
Det tredje grundläggande temat exemplifierar behovet av ett samstämmigt mål och en samstämmig problembild internt i verksamheter och inom partnerskapet. Detta beskrivs vara en betydelsefull förmåga för att koordinera samarbete för att skapa en enhetlig målbild och tydlighet om ansvarsområde.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
Samordning av mål och problembild
[O] Tredjepartsaktörer och teknologiska paradigm
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
[B] Tredjepartsaktörer och värdenätverk
Respondenterna ser samarbete med tredjepartsaktörer som strategiskt betydelsefullt för att tillföra värdefulla tjänster, kompetens och kundfokus. Några som kommunicerar och nätverkar med tredjepartsaktörer har skapat egen portal och API-plattform för att kontrollera den huvudsakliga kontaktytan själva. Detta beskrivs skapa möjligheter att snabbare anpassa och tillmötesgå externa behov.
”… vi ser det som en viktig del att ha den här API plattformen in-house och ha kontroll över den och framför allt för att stärka vårat eget varumärke …”
De respondenter som tillhandahåller egna portaler och plattformar för tredjepartsaktörer gör det bland annat för att inhämta nya idéer och kundfokuserade lösningar. För att hantera kommunikationen behövs bland annat förmåga att prioritera och utvärdera de förslag de får in från externa parter.
”… vi är ganska uppvaktade av företag som kontaktar oss för att dom vet vi driver communityn.”
”… det gäller att prioritera bland allt som pågår för det är sån vansinnig informationsmängd.”
Respondenterna beskriver att de använder lösningar i sitt arbete som framtagits av tredjepartsaktörer och visar på hur externa parter kan bidra med användarvänliga tjänster.
”… vi tar tågtavlan i stället för det går snabbare, det är grunddata ifrån Trafikverket men det är gjort på ett annat sätt som passar den situationen bättre.”
Några respondenter berättar att de har beslutat att inte göra egna slutanvändartjänster och i stället låta marknaden skapa det som resenärer och marknaden efterfrågar. Detta för att i stället fokusera på att tillhandahålla grunddata som kan användas av tredjepartsaktörer och globala plattformsägare.
”… vi ska snarare tillhandahålla data och låta marknaden utveckla lösningar som marknaden efterfrågar och låta kunderna bestämma. Erbjuder vi data så kommer lösningen att dyka upp.”
En respondent som både är avtalskund och tredjepartsaktör ser värde med ett avtalat samarbete med en dominerande aktör som Trafikverket eftersom det skapar trovärdighet och legitimitet att verka inom branschområdet.
”Så vi ser det som en fördel gentemot andra leverantörer, att vi är samarbetspartner med Trafikverket på det sättet vi är i dag.”
[B] Teknologiska paradigm
Flertalet av respondenterna uttrycker behovet av att tillämpa ny teknologi och nya tankemönster för att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen. För att tillvarata dessa möjligheter behövs förmåga att använda teknologierna för att skapa värde inom verksamheten och partnerskapet.
”Det finns så mycket potential för digitalisering och processutveckling och innovation som är outvecklad ännu och med rätt kunskap och med rätt drivkrafter så kan vi ta dom här stora snabba stegen.”
Respondenterna ser ett förändringsbehov av den egna branschen för att följa med i utvecklingen och dra nytta av de möjligheter som nya teknologier erbjuder.
”… det är nånting som kommer att vara viktigt för oss, börja förstå det här mera disruptiva och digitala samhället som vi åker emot.”
För att bättre utnyttja digitala resurser behövs förmågor att tillämpa designprinciper som gör grunddata användbara för flera ändamål.
”… det är inte förrän dom ger oss tillgång till data på ett effektivt sätt som idéerna kan börja blomstra.”
För att upparbeta förmågor förespråkar respondenter behovet av att börja laborera och utforska möjligheterna med ny teknologi i mindre skala, för att i senare skede tillämpa teknologierna när verksamheten är mogen.
”Vi kan börja med någonting litet … som blir en positiv spin-off och då våga ta ett större steg …”
De respondenter som har förmåga att tillämpa nya teknologier och tankemönster beskriver att det skapat värdefulla resurser som gett dem möjligheter att bättre predicera trafikflöden och snabbare upptäcka trafikavvikelser.
”… då kan vi se om tåget kommer bli försenat vid nästa station. Såna saker kanske inte Trafikverket känner till i förväg eftersom de kanske inte kan predicera på samma sätt …”
Sammanfattning – [O] Tredjepartsaktörer och teknologiska paradigm
Temat illustrerar behovet att förvärva insikt i tredjepartutvecklares behov för att skapa livskraftiga tjänster och tillämpa nya teknologiska paradigm för att branschen skall hålla jämna steg med den digitala utvecklingen.
Det första grundläggande temat belyser förmågan att nätverka med tredjepartsaktörer och förstå vilka utmaningar de har för att skapa livskraftiga tjänster. Förmåga att skapa mervärde för tredjepartaktörer ser annorlunda ut mot samarbetet med avtalskunder och formaliserat partnerskap. Detta visar sig då några respondenter har skapat specifika strukturer för interagera med tredjepartsaktörer för att hantera samarbete på armlängdsavstånd.
Det andra temat belyser behovet av förmåga att identifiera och tillämpa nya teknologiska paradigm som på sikt kommer förändra marknaden. Teknologiska paradigm syftar på nyttjande av nya användarmönster som blir möjliga tack vara kombinationen av ny teknologi och förändrat beteende. Detta kommer ställa nya krav på tågoperatörer och kollektivtrafikbolag eftersom resenärerna kommer förvänta sig smarta och intelligenta tjänster. För att skaffa sig förmåga att tillämpa ny teknologi och nya användarmönster finns det ett uttalat behov av att börja laborera och tillämpa nya teknologier både inom partnerskapet och i interaktion med tredjepartsaktörer. Detta för att hålla jämna steg med teknikutvecklingen och ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
[G] Kongruenta strukturer – förenklar resursdelning och kunskapsöverföring
Nedanstående organiserade teman ingår i det globala temat. Sammanfattningen av globala teman finns på resultat- och diskussionssidan.
[O] Strukturer för informationshantering och ansvarsfördelning
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
[B] Systematiserad kommunikation och återkoppling
Flera respondenter beskriver att mycket av kommunikationen för att koordinera trafikavvikelser till stor del sköts manuellt via telefon och e-post. Enligt respondenterna leder detta till extraarbete eftersom information måste återges i olika kommunikationskanaler, vilket ökar risken för fel och att informationen blir oöverskådlig.
”För det blir mycket den mänskliga faktorn att behöva skriva, kopiera och klistra in.”
För att komma till rätta med informationshanteringen förespråkar flera respondenter en mer situations- och scenariobaserad kommunikation. Några respondenter beskriver att de använder chattprogram för att snabbare sprida information, men att det inte löser det grundläggande problemet med att strukturera informationen.
”Jag har en personlig käpphäst när det gäller kommunikation och det är det att man får gärna undvika telefonsamtal om vi ska klara den här pressen som vi har när det är trafikstörningar, …”
Några respondenter uttrycker att informationsflödena behöver kartläggas för att bättre förstå de komplexa samband som finns mellan aktörerna. Detta för att information bättre ska kunna återanvändas och kompletteras efterhand situationer utvecklas.
”…det finns för mycket information. Man borde slimma det och man borde ta ett helhetsgrepp hur vi informerar …”
De existerande informationskanalerna såsom e-post, chatt och webbplatser visar sig inte lösa det övergripande problemet och bidrar i vissa fall till att problemet förvärras, enligt några respondenter.
”För dom kan mailbomba oss eller tillgängliggöra det på webben och säga ‘Ni har fått all information, det finns på nätet!’ men det löser inte problemen.”
Bristen på automatisering av interaktion och kommunikation mellan aktörer utgör enligt några respondenter ett hinder för ett effektivt samarbete för hela transportsystemet. Problemet med ostrukturerad kommunikation mellan parterna skapar informationssilor och den manuella hanteringen orsakar kvalitetsavvikelser som får kedjeeffekter. Detta påverkar i slutändan resenärer som upplever brist på aktuell och korrekt information.
”… järnvägsnätet är ett system, … Och för att få ett system att fungera måste man kommunicera och det gör man inte i dag, utan det är vattentäta skott på grund utav att det inte är systematiserat, vilket leder till långsamma kommunikationsvägar eftersom man måste ringa varandra.”
Några respondenter uttrycker brist på kommunikation vid förändringar av rutiner och processer som påverkar existerande automatiseringar av IT-system.
”…man gjorde ju en förändring i Opera utan att berätta för oss, man lade till en extra nod och plötsligt så fick vi tusentals felmeddelanden …”
Ett annat perspektiv på systemering av interaktion och kommunikation är att ta vara på feedback från partner och användare på ett mer strukturerat sätt för att arbeta med kontinuerligt kvalitetshöjande åtgärder. Respondenter efterfrågar ett strukturerat sätt för att tillvarata återkoppling från samarbetspartner för att höja kvaliteten på informationstjänsterna.
”… feedback på data gör att kvaliteten höjs och vi får också fler smarta förslag på lösningar som kommer kunderna till nytta.”
Bristen på hantering av återkoppling inom partnerskapet beskrivs resultera i att ärenden inte följs upp eller försvinner som följd av avsaknaden av fungerande strukturer för att hantera support och feedback från avtalskunder.
”Sen hände det längs vägen att personer försvann och tillkom, det yttrar sig oftast att man inte fick svar på sina mejl, tills man upptäcker att nu var det den personen i stället man skulle fråga.”
[B] Symmetrisk och transparent informationsdelning
Flera respondenter som varit i branschen en längre tid har personliga kontakter och förlitar sig på informella kommunikationskanaler för att få tillgång till strategisk och taktisk information. Respondenter som inte varit i branschen lika länge berättar att Trafikverket ibland missat att delge dem information i vissa frågor. Detta tror de kan beror på den mänskliga faktorn att de glömt att informera nyare och mindre avtalskunder.
”…vi var på en UtIn-workshop i Stockholm och då var det någon i gruppen som sa i förbifarten, ’Vi har integrerat den här nya funktionen i signalsystemet’, och då var jag tvungen att fråga ’Vänta här nu, vilken integration är det vi har missat?’”
Asymmetrisk informationshantering kan upplevas som favoriserande eller att vissa aktörer prioriteras framför andra. Respondenterna förstår att det inte är avsiktligt utan är en effekt av ostrukturerad interaktion och brist på systematiserad informationshantering. Enligt vissa respondenter kan nyttjande av informella kommunikationskanaler utgöra ett hinder mot överenskomna rutiner och protokoll för att kommunicera.
”… sen finns det problem om det blir för mycket informella nätverk för det motverkar till exempel standardisering och man hittar genvägar.”
Enligt respondenterna behövs rutiner som säkerställer att alla aktörer kommer till tals eftersom flera upplever att vissa personer ibland får större utrymme än andra att kommunicera sina behov.
”… några kommer väldigt mycket till tals. Då är det lätt för mötesordförande att tro att det där är en jätteviktigt fråga, men egentligen finns det kanske tio frågor till som är minst lika viktiga.”
Symmetrisk informationshantering främjar partnerskapet enligt respondenterna eftersom detta skapar transparens och tillit som i sin tur gagnar branschen som helhet.
”… vi är konkurrenter i vissa avseenden och det finns information som man inte vill dela med sig av. Men jag tror att för att kunna samarbeta så måste man ändå vara beredd på att lägga korten på bordet.”
[B] Väldefinierade roller och processer
Respondenter uttrycker behov av väldefinierade roller och processer eftersom det tydliggör ansvarsområden inom samarbetet. Respondenterna beskriver att det finns definierade roller inom partnerskapet, men att de önskar tydligare styrning i vissa processer där operatörerna har svårt att enas.
”… då tycker vi att Trafikverket borde kliva in i ett tidigare skede för att försöka lösa upp en del utav de knutar som finns mot vad man gör i dag …”
Några respondenter uttrycker att Trafikverket intar olika roller beroende på forum och kontext, och att det inte alltid är tydligt vilken roll och ansvar de har vid olika mötestillfällen.
”… vi möter dom i olika forum och dom verkar inta olika roller beroende på mötesforum och det är inte helt tydligt alltid vilket ansvar de har.”
Några respondenter beskriver att ansvarsgränsen för gemensamma processer inte alltid varit tydlig. Detta har medfört att avtalskunder fått sköta processer som Trafikverket borde ansvara för, och att Trafikverket utfört processer som tågoperatörerna egentligen borde ha hand om. Enligt respondenterna är nu gränserna tydligare, vilket har medfört att partnerskapet fungerar effektivare.
”Tidigare har vi ju haft processer som inte har varit uppdelade och som inte har haft tydliga gränser …”
I projektsamarbeten där rollerna och uppgiften är tydliga beskriver respondenter att det gynnar samarbetet eftersom det möjliggör att parterna kan granska och skärskåda interna processer.
”För jag menar att det här täta projektsamarbetet har på vår sida skapat väldigt mycket nytta, i och med att vi har fått verkligen gå in och skärskåda våra egna processer …”
Några respondenter som har till avsikt att samarbeta med tredjepartaktörer beskriver behovet av konkreta strategier och processer för att tillgängliggöra digitala resurser öppet. Detta för att tydligare definiera ansvar och roller i verksamheten för att säkerställa att frågan drivs internt.
”För att den nya öppna data-strategin ska bli mer framgångsrik måste den på ett tydligt sätt peka ut ansvarsroller i organisationen, vem ansvarar för vad i processen för att göra data publika.”
Sammanfattning – [O] Strukturer för informationshantering och ansvarsfördelning
Tre teman belyser vikten av fungerande strukturer för symmetrisk informationshantering och väl definierade ansvarsområden och roller inom partnerskapet. Det första temat ger uttryck för strukturer att systematisera kommunikation och återkoppling mellan samarbetspartner. Existerande strukturer för kommunikation mellan aktörer beskrivs till stor del bestå av manuella kanaler såsom e-post, telefon och chatt. Detta påverkar möjligheten att effektivt koordinera avvikelser eftersom alla inblandande parter inte har tillgång till en gemensam aktuell lägesbild.
Det andra temat beskriver behov av strukturer för symmetrisk och transparent informationsdelning. Temat belyser problemet med för stort nyttjande av informella kontaktnät kan utgöra ett hinder mot överenskomma rutiner och standarder för att delge information. Detta kan leda till att aktörer glöms bort eller inte blir informerade. Symmetrisk informationsdelning innefattar också möjligheten att alla parter har likvärdiga möjligheter att kommunicera viktiga frågor. Det tredje temat beskriver behovet av tydliga roller och ansvarsfördelning av gemensamma processer. Detta beskrivs skapa tydliga gränser och ger mandat till aktörer att leda och driva frågor inom partnerskapet.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
Strukturer för informationshantering och ansvarsfördelning
[O] Formalisering av partnerskap och samarbete
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
[B] Dokumentering av samarbetsstrukturer
Flera av respondenterna ser dokumentation som en viktig tillgång för att beskriva processer och rutiner inom partnerskapet. Flera beskriver att det är svårt att hitta dokumentation för vissa processer och att de ofta behöver kontakta personer för att reda ut detaljer.
”… det är fortfarande ganska opakt och svårnavigerat. Det handlar om att man över tid bygger upp direkta kontaktvägar in på Trafikverket …”
För att få en översikt över alla detaljer efterfrågar flera respondenter en bättre översiktsbild av alla tjänster och processer som finns tillgängliga inom partnerskapet.
”… jag tror att vi fortfarande inte maximerat möjligheterna. Det skulle fortfarande finnas tjänster som vi skulle ha glädje av att utnyttja som vi inte känner till.
”Trafikverket på ett tydligt sätt visar upp vad dom har att erbjuda, i någon form av tjänstekatalog.”
Respondenter beskriver att det finns kontaktpersoner som kan hjälpa till med kontaktuppgifter för uppkomna frågor, men att detta förfarande kan utgöra en flaskhals för nya samarbetsparter som behöver mycket stöd initialt. För att göra samarbetet mer effektivt efterfrågas strukturer som gör det enkelt att söka upp dokumentation för att rationalisera bort många av de manuella förfrågningarna.
”… om vi söker någon speciell information, ja då vet jag att jag skall mejla xxx på Trafikverket …”
Respondenterna beskriver att den dokumentation som finns har varierande kvalitet och behöver en översyn. Exempelvis saknas dokumentation som förklarar sammanhang mellan olika processer, vilket skapar onödiga hinder och tar tid i anspråk.
”…det var inte alls dokumenterat hur man utför integration mot dom här systemen. … Frågar man rätt person så fick man reda på hur man skulle göra, men det var det att det krävdes en del utforskande arbete att få tag i rätt personer och få till ett möten.”
Förutom dokumentation om tjänster och processer beskriver respondenterna också betydelsen av att bättre redogöra innehåll och detaljnivå för de informationstjänster som tillhandahålls.
”… det viktiga är att det finns en innehållsdeklaration som talar om i detalj och vilken kvalité du kan förvänta dig.”
[B] Standardisering av processer och rutiner
Standardisering av processer och rutiner ses som fördelaktigt av flera respondenter. Detta förenklar samarbetet och gör det enklare för nya aktörer att komma in eller ta del av centrala funktioner inom partnerskapet. Exempelvis beskriver några respondenter samarbetsprojekt för att skapa en nationell standard för biljettförsäljning med målsättningen att förenkla för tredjepartsaktörer att sälja biljetter och erbjuda nya lösningar till resenärerna.
”…flera parter och myndigheter har gått ihop och utvecklat en standard för biljettförsäljning vilket gör det lättare för marknaden att jacka in och erbjuda tjänster …”
Respondenterna beskriver att standardiseringsarbeten varit fördelaktigt för branschen och möjliggjort att olika transportsystem kan länkas samman mellan länder. Exempelvis refererar några till Datex II vilket är en standard för utbyte av trafikdata inom Europa.
”… erfarenheten är att det fungerar väldigt bra att arbeta med standarder. Så att det är nog bra om man har en styrning mot standarder …”
Standardisering beskrivs bidra till att utveckla samarbetet genom att parterna kommer överens om vilka protokoll och format som skall användas.
”Man måste komma överens om formaten och protokollen som skall användas mellan A och B, sen kan mappningen och integrationen göras.”
[B] Avtal, licenser och servicevillkor
Avtal och licenser skapar enligt respondenterna en positiv inverkan på kvaliteten och tillgängligheten av de tjänster och processer som finns inom partnerskapet. Avtal bidrar till att förtydliga verksamhetsgränserna inom partnerskapet och fastställer ansvar och skyldigheter. Några respondenter förespråkar avtal för att säkerställa servicenivå och skapa incitament för att arbeta kontinuerligt med kvalitetsåtgärder. Exempelvis beskriver en respondent att ersättning om servicenivåer kan fungera som drivkraft för att prioritera och säkerställa kvaliteten för centrala funktioner inom partnerskapet.
”… tanken är att det ska skapa ett incitament hos Trafikverket, att leverera tjänsten på ett så stabilt och bra sätt som möjligt.”
Avtal och licenser används också för att reglera ansvar och skyldigheter i samarbete med aktörer de inte har ett partnerskap med. Exempelvis beskriver några respondenter som tillgängliggör öppna data och använder licenser för att tredjepartsaktörer skall godkänna övervakning av trafiken och lagrande av användaruppgifter för att förbättra tjänstekvaliteten.
”När det gäller tredjepartsutvecklare så har vi inte den formen utav relation, utan i portal får man samtycker på sättet vi hanterar personuppgifter, övervakar trafik och annat i syfte att kvalitetssäkra de tekniska gränssnittet.”
Om avtal inte utformas och tar höjd för äganderätten till digitala resurser kan detta få hämmande effekter på möjligheten att tillgängliggöra resurserna i ett senare skede. Detta problem exemplifieras av respondenter som har avtalat bort äganderätten till viktiga digitala resurser när de upphandlade IT-system vilket skapat hinder för att tillgängliggöra öppna data.
”Det finns väldigt mycket som inte är inkluderat i avtalen eftersom vi inte har tänkt på det. Därför har vi börjat att se hur vi kan omforma våra avtal så vi har rätt till data för att tillgängliggöra i andra syften.”
Sammanfattning – [O] Formalisering av partnerskap och samarbete
Respondenterna ger uttryck för tre grundläggande teman som är viktiga för att formalisera och skapa ett fungerande samarbete. Det första är att alla strukturer som ligger till grund för partnerskapet behöver dokumenteras för att skapa tydlighet kring syfte och genomförande. Partnerskapet som avtalskunderna beskriver innefattar många processer och rutiner som de olika parterna behöver känna till och hantera. För att partnerskapet skall fungera effektivt behöver centrala processer och rutiner vara dokumenterade samt vara enkelt tillgängliga och otvetydiga. Detta för att undvika onödiga kontakter och samtal.
Det andra temat är standardiseringar av processer som beskrivs som betydelsefullt för att skapa tydlighet för hur processer och rutiner fungerar på ett organiserat sätt. Detta bidrar till att förenkla och effektivisera för såväl nya som existerande samarbetspartner. Det bidrar också till att skapa legitimitet genom att signalera att partnerna inom samarbetet arbetar på ett strukturerat tillvägagångssätt.
Det tredje temat som bidrar till att formalisera partnerskapet är avtal, licenser och servicenivå. Avtal kring servicenivå stipulerar ansvar och skyldigheter och kan fungera som ett medel för att säkerställa tjänstekvaliteten för viktiga funktioner. Det beskrivs även förtydliga verksamhetsgränserna inom partnerskapet.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
Formalisering av partnerskap
[O] Mötesstrukturer skapar kontaktytor för kunskapsöverföring
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
[B] Mötesforum och intressegrupper
Flera av respondenterna beskriver att det finns olika typer av mötesforum inom partnerskapet för att avhandla allt från operativa till mer strategiska frågor. Mötesforumen ger möjligheter för parterna att skaffa sig insikt och kommunicera förändringar för processer och rutiner. Exempelvis refererar respondenterna till mötesforum för system- och processintegrationsfrågor.
”Vi deltar på mötena för att komma med synpunkter från vårt perspektiv och förklara hur det påverkar oss.”
Däremot verkar inte alla respondenter vara lika aktiva och delta vid mötestillfällena. Exempelvis beskriver en respondent att de inte haft tid att delta efter att löst de praktiska frågor som de hade i början av samarbetet.
”Det var mer samtal under uppstarten av pendeltågsverksamheten när vi ville skapa förutsättningar för nya integrationer. Inte så mycket nu längre …”
De mötesforum som respondenterna deltar i avhandlar ofta frågor om och hur samarbetet skall utvecklas. Exempelvis kan det vara förändringsbehov av IT-infrastruktur och plattformar.
”… där pratar vi på strategisk nivå om ändringarna i plattformarna hos Trafikverket och om det finns något som behöver utvecklas …”
Respondenterna beskriver att intresset för vissa mötesforum varit relativt lågt den senaste tiden och att det oftast bara är några få partner som deltar regelbundet.
”Trafikverket försökte kalla ihop till dom här mötena. Men många tackade nej, man hade inte tid eller man tyckte inte att det var viktigt. På mötena var det som oftast vi och xxx …”
Några respondenter berättar att de haft en intention att delta vid möten, men upplever att forumen inte prioriterat eller tillräckligt snabbt hanterat intressefrågor man haft.
”… dom tog emot synpunkterna men sen vet jag inte riktigt vad som hände därefter.”
För att göra det mer attraktivt anser vissa respondenter att det behövs bättre uppföljning på frågor som tas upp.
”… det hade varit bra om forumen varit bättre på att återrapportera och berätta om status på frågor.”
Några respondenter ger uttryck för att forumen inte skall vara för generella och i stället fokusera på specifika frågor och säkerställa att personer som deltar har rätt förkunskaper för att mötena skall vara produktiva.
”Jag upplever att dom skulle kunna ha mycket bättre koll på vilka som bjuds in och att forumen ska ha specifika syften, alla delar av branschen behöver inte vara representerade.”
[B] Community och värdenätverk
Några respondenter berättar att de samarbetar med aktörer utanför partnerskapet för att få in nya idéer och kunskap genom att exempelvis skapa alternativa kontaktytor som community och hackathons. Detta skapar enligt respondenterna möjligheter att laborera med nya idéer och aktörer utanför partnerskapet.
”… vi är med på ett hackathon där vi testar att använda data från RFID-läsarna och det är en av de sakerna vi kommer att utforska lite mer.”
De respondenter som upprätthåller kontaktytor mot externa aktörer tar en aktiv roll för att vara en attraktiv samarbetspart genom att förenkla och möjliggöra kunskapsöverföring. Exempelvis kan detta vara ett driva ett community med intentionen att attrahera tredjepartsaktörer för att få in nya idéer och utvecklingsmöjligheter.
”Sen blir vi ganska uppvaktade av företag som kontaktar oss för att dom vet att det är vi som är arenan.”
Vissa respondenter har också uttalade strategier att inte utveckla eller tillhandahålla egna tjänster, utan detta skall skapas av marknaden.
”Vi vill inte ta över ansvar som kan erbjudas och skapas av marknaden …”
Andra respondenter investerar i att tillhandahålla egenutvecklad portal och API-gateway för att tredjepartaktörer enklare skall hitta dokumentation, nyheter och hjälpa varandra.
”… vi försökt skapa en community-funktion så folk kan börja kommunicera sinsemellan snarare än att vi hela tiden skall fungera som support …”
Några respondenter beskriver att det funnits motstånd bland aktörer att tillgängliggöra digitala resurser öppet eftersom det betraktats som en konkurrensnackdel. Dock uppger de även att det nu sker en förändring även bland vinstdrivande verksamheter att öppna upp för att få tillgång till och inflöde av nya idéer och uppslag.
”Så att vi kan visa på exempel internt ‘Titta här! så här skulle man kunna presentera våra data’ och få nya idéer och perspektiv tack vare en större öppenhet.”
Som exempel för att påskynda processen menar några respondenter att man nu testat att tillgängliggöra mer digitala resurser för att kunna visa på goda exempel. Detta för att skapa möjligheter att attrahera och genomföra tillfälliga samarbeten med flera aktörer och få tillgång till kunskap och erfarenhet utanför partnerskapet.
”… dom som jobbade med trainhack till exempel dom har skapat kontakter genom att dom känner någon som känner någon, som sen kan kopplas ihop och bli till ett viktigt informellt nätverk.”
Sammanfattning – [O] Mötesstrukturer skapar kontaktytor för kunskapsöverföring
Två grundläggande teman beskriver mötesstrukturers betydelse för att möjliggöra kunskapsöverföring och skapa insikt i varandras verksamheter. Den första temat beskriver mötesstrukturer som används inom partnerskapet för att behandla operativa och strategiska frågor. Mötesforumen beskrivs som värdefulla för att erhålla kunskap om varandras verksamheter och kommunicera behov inom partnerskapet. För att kunskapsöverföringen skall bli effektiv behöver forumen fokusera på specifika frågor och inte vara för generella. Mötesforumen behöver också bestå av personer med likvärdig bakgrundskunskap och likvärdiga arbetsuppgifter för att kunskapsöverföringen skall vara gynnsam. För att attrahera partnerna att delta och engagera sig behöver forumen också behandla och följa upp deltagarnas frågor.
Det andra temat skildrar mötesstrukturer som är till för att skapa kontaktytor mot tredjepartsaktörer som inte är en del av partnerskapet. Detta är mötesforum i form av community eller evenemang som hackaton med specifika teman och utmaningar som bygger på frivillighet där deltagarna delar med sig av idéer, kunskap och erfarenhet. Denna typ av mötesstruktur sker under fria former och fokuserar på vissa intressefrågor för att locka deltagare. Denna typ av forum beskrivs vara värdefull för att laborera med nya idéer och upptäcka nya möjligheter genom att inhämta kunskap utanför partnerskapet. De som lyckas åstadkomma liknande forum beskriver behovet av att investera resurser i form av tid, personlig motivation och digital plattform för att hantera interaktionen och ett långsiktigt engagemang för att locka tredjepartsaktörer att återkomma.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
FOI projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data bygger delvis på kunskap från tidigare forsknings och utvecklings projekt som undersökt hur värde kan skapas genom tillgängliggörande av digitala resurser. Det första projektet som beskrivs kortfattat heter skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv (2014), och det andra projektet värdeskapande service – öppna data (2016). Båda projekten genomfördes av Viktoria Swedish ICT, nuvarande RISE Viktoria. Sammanfattningen av projekten innehåller länkar till slutrapporter.
Skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv (2014)
För att bättre förstå interaktionsgränsen mellan tredjepartutvecklare och tillhandahållare av öppna data genomfördes projektet djupintervjuer med ett dussintal utvecklare och produktägare. Syftet med projektet var att undersöka hur Trafikverket kunde skapa bättre värde för en heterogen grupp av tjänsteutvecklare bestående av allt från hobbyprogrammerare till stora tjänsteföretag och plattformsägare som använder öppna data i egna tjänster och produkter.
Trafikverket har i egna strategidokument antagit ett förhållningssätt att erbjuda öppna data till olika kundgrupper där digitala resurser skall skapa värde och nytta för användarna. Tredjepartsutvecklare som är en intermediär aktör mellan Trafikverket och möjliga slutanvändare, behöver visa grundförutsättningar för att själv skapa attraktiva kunderbjudanden med hjälp av öppna data. Även om data och information tillgängliggjorts öppet fanns det indikationer på att det fanns hinder för tredjepartsutvecklare att skapa livskraftiga tjänster. Detta låg till grund för att intervjua tredjepartutvecklare om vilka mekanismer som påverkade deras egna möjligheter att erbjuda attraktiva tjänster till slutanvändare på en konkurrensutsatt marknad. Vid tidpunkten för projektet 2014, fanns det få studier som hade undersökt eventuella värdemekanismer och hinder som tredjepartutvecklare påträffar vid användandet av öppna data.
Mekanismer för värdeskapande
För att förstå hur data och information skapar värde inom organisationen och mellan samarbetspartner genomförde projektet en litteraturgenomgång av befintlig forskning om hur informationssystem bidrog till att skapa konkurrensfördelar på en öppen marknad. Anledningen att undersöka litteratur som hur IT-stöd skapar fördelar är att det varit ett område som studerats och forskats på underlångt tid om hur IT effektiviserar och skapar utvecklings möjligheter. För att förstå processer i tjänsteutveckling nyttjade projektet ITIL, som är ett praktiska ramverk för hantering av IT-tjänster. Tidigare forskning om hur IT-systemstöd bidrar till konkurrensfördelar tillsammans med ramverk för praxis av utformning av tjänsteutveckling skapades en grundförutsättning för att förstå värdeskapande mekanismer i växelspelet mellan Trafikverket och tredjepartsutvecklare. Slutrapporten innehåller citat och diskussion kring de värdeskapande mekanismer som identifierades i intervjumaterialet. Nedanför presenteras en kort sammanfattning av värdemekanismerna.
Format och standarder
Tredjepartutvecklare efterfrågar maskinläsbara format som JSON och XML, och internationellt gångbara öppna standarder som exempelvis WGS84, GTFS, SIRI, GeoJSON. Standarder gör det möjligt att lättare kombinera data från olika källor och att tjänster kan anpassas för olika marknader och länder. Valet av format har också betydelse för möjligheten att beskriva egenskaper av data med hjälp av metadata. Detta eftersom utvecklare inte vill lägga värdefull tid på att tolka vad data representerar. Format som erbjuder gott metadata stöd är JSON och XML eftersom de tillåter metadataschema som kan användas för att beskriva komplexa datatyper och relationer mellan objekt. Utvecklare villa ha tillgång till så detaljerad och aktuell data som möjligt eftersom det möjliggör att de själva kan sammanställa och aggregera data efter behov. Det fanns också ett uttalat behov av att kunna selektera utvalda delar av större dataset för att slippa hantera stora data mängder.
Support och dokumentation
Tredjepartutvecklare uttrycker behov av stöd och support för problem som uppstår under olika faser av utvecklingsarbetet vid användande av öppna data. Detta kan var vid uppstarten då utvecklare exempelvis behöver stöd i form av dokumentation för att lättare komma igång eller möjligheten att ställa supportfrågor för problem som uppkommer senare i utvecklingsarbetet när eventuella tjänster skall lanseras. Dokumentation beskrivs som viktig självhjälp som tillåter utvecklarna att skaffa sig en uppfattning om datatjänsten är intressant för deras behov. Bland annat efterfrågas dokumentation om innehåll, detaljnivå, användarexempel. Möjligheten att ställa frågor är speciellt viktiga för tredjepartutvecklare som har egna tjänster i produktion som förlitar sig på öppna data. Då det är avgörande att snabbt avhjälp felaktigheter i data och driftsproblem som påverkar deras egna kunder.
Partnerskap och relation
Utvecklarna som har egna tjänster i produktion vill ha någon form att affärsrelation eller partnerskap med Trafikverket även om öppna data är gratis att använda. Detta hade att göra med att de ser det som strategisk fördelaktigt att ha en relation där det finns etablerade kommunikationskanaler och kontakter för att förmedla behov eller få ta reda på förändringar som påverkade deras egna tjänster. Speciellt gäller det tjänster som Trafikverket själva har eller tänker utveckla, eftersom detta påverkade deras egna beslut om man vill etablera eller utveckla en vis typ av tjänst. Exempelvis beskrev en tredjepartsutvecklare att dom inte lanserade sin mobilitetstjänst i Sverige eftersom man inte ville konkurrera med en statligt finansierade tjänster som Trafiken.nu.
Öppenhet och transparens
Frågan om transparens hänger ihop med frågan om affärsrelation som i fallet med särbehandling och statligt finansierade tjänster som bättre kan skötas av marknaden och som leder till att tilltron kan skadas till offentliga aktörer som tillhandahåller öppna data. Nästa alla Intervjuade påpekade betydelsen av en transparent agenda och målsättning var viktigt för att skapa en fungerade community kring öppen data. Den andra dimensionen av öppenhet rör förändring av själva datagränssnitten, där utvecklarna i förväg vill få kännedom om kommande förändringar så dom har tid att anpassa sina egna tjänster.
Sammanfattning
Projektet visade att tredjepartsutvecklares möjligheter att skapa livskraftiga tjänster påverkas av hur öppna data tillhandahålls. Det visade sig att det finns flera områden där öppna dataägare kan förenkla och skapa mervärden som kan leda till att öppna data kan användas och stimulera till utvecklingen av nya tjänster i gränslandet mellan offentlig och privatsektor. För att öppna data som fenomen skall skapa större sociala och ekonomiska värden behövs mer värdefull data tillgängliggöras. Detta manifesteras genom att utvecklare hitta nya sätt att skaffa sig tillgång till viktig data genom skrapning av webbsidor om inte data publiceras öppet i maskinläsbara format och standarder. Det är inte bara mer data som efterfrågas, utan det är också mer grundläggande och detaljerad data som behövs tillgängliggöras för att öppna data skall bli en värdefull resurs. Projektet belyser också den speciella relation som finns mellan öppen dataägare som Trafikverket och en heterogen gruppanvändare som tredjepartsutvecklare. För att utnyttja kraften som finns i en communities av privatpersoner, organisationer och företag behöver öppna dataägare interagera och skaffa sig insikt hur värde kan skapas för denna grupp användare för att stimulera till utveckling. Framför allt har projektet bidragit till att bredda förståelsen att det är mer än bara tillgängliggöra data öppen som måste till för att tredjepartutvecklar skall kunna skapa hållbara tjänster av öppna data på en konkurrensutsatt marknad.
Värdeskapande service – öppna data (2015)
Projektet värdeskapande service bygger vidare på kunskap som beskrevs i ovanstående stycke studie skapa värde med öppna data – ett tjänsteperspektiv. Studien består av tre delprojekt; hinder och behov, tjänstehantering och interna processer och slutligen tekniska paradigm och externa faktorer.
Första delen av projektet undersökte hur data skall kommer till bättre användning genom att utveckla konceptet från tidigare studie om vilka hinder som finns för att göra öppna data till en mer värdefull resurs. Delprojektet genomförde en enkät för att ta reda på flera utmärkande detaljer om tredjepartsutvecklare som använder öppna data. Profilen på de som svarade på enkäten bestod nästan hälften av egenföretagare, en fjärdedel anställda på företag och en fjärdedel privatpersoner. Enkäten bekräftade tidigare studie med intervjuer med tredjepartutvecklare att samspelet och behovet av någon form av relation till dataägaren är viktigt för att skapa livskraftiga tjänster. Delprojektet lyfter behovet av en gemensam infrastruktur eller plattform för att samla, strukturera och säkerställa tillgång och efterfrågan av öppna data. Detta kan bidra till att minimera antal hinder genom att data publiceras mer enhetligt och mer strukturerat, förutsatt att plattformen har processer för att säkerställa att standarder och format efterlevs. För att plattformen skall vara värdeskapande belyser delrapporten behovet av en levande community av tredjepartsutvecklare som kan tillföra olika typer av kompetenser och utföra olika typer av funktioner. Tredjepartutvecklare fungera som intermediära aktörer som kan tillföra kunskap om olika marknader och bidra till större bredd av tjänster. Exempel på att främja skapandet av nya tjänster kan vara att visa aktörer kan arrangera hackatons genom att använda en fungerande plattformen för att påskyndar utvecklingen av olika tjänsterbjudanden.
Longitudinell studie av livskraftiga tjänster från innovationstävling
Delprojektet inkluderar en sammanfattning av en longitudinell studie av tredjepartutvecklare och deras möjligheter att skapa fungerade affärsmodeller baserat på öppna data. Studien tittar på hur olika team som deltog i ett hackaton och hur de lyckades skapa en fungerade affärsmodell vid tre observationstillfällen under en arton månaders period. Studien undersöker 24 olika hinder och vilket uppskattad inverkan dessa hade under perioder, tabellen nedanför visar på medelvärdet mellan fem och ett, där fem är ett stort hinder och ett litet eller inget hinder. Värt att notera är att flera team hade lagt ner sin utveckling under studiens gång och medelvärdet representerar kvarvarande teams uppskattning.
Källa: Hjalmarsson, A., Johannesson, P., Juell-Skielse, G., Rudmark, D., (2014): Beyond Innovation Con-tests: A Framework of Barriers to Open Innovation of Digital Services. In: Proceedings of the Twenty Second European Conference on Information Systems, Tel Aviv.
Listan är en sammanställning av de hinder som var mest signifikanta under hela studien och är sorterade i fallande ordning. Notera att studien representerar bara de team som deltog i studien och representerar inte utveckling av tjänster och produkter med öppna data generellt. Men studien ger en indikation på vilka problem tredjepartsutvecklare brottas med vid utveckling av tjänster baserade på öppna data. Brist på resurser (tid & finansiering) och skapande av affärsmodell är det mest övergripande hindret för utveckla livskraftiga tjänster. Brist på resurser inom teamet påverkar motivationen inom teamet och hänger också ihop med problemet med att skapa fungerande intäktsmodell. De tekniska hindren visar sig först i andra och tredje undersökningstillfällena, då avsaknaden av detaljerad, kvalitativ data påverkar möjligheterna att skapa fungerande kunderbjudande, samt problem som uppstår när förändringar i själva öppna datatjänsterna sker med kort eller ingen varsel. Ett annat hinder är möjligheter att kommunicera med öppen dataägaren för att förmedla behov, feedback och förbättringsförslag.
Hinder och behovsmodell
För att fånga hinder och problem under olika faser av utvecklingsarbetet med tjänster baserat på öppna data utformades en modell i delprojektet som bygger på intervjuerna med tredjepartsutvecklare från 2014 (skapa värde med öppna data), enkäten tredjepartsutvecklar profil och innovationstävlingsstudien. Modellen består av tre dimensioner, där den första återspeglar typen av tredjepartutvecklare och tillgång på resurser, kontaktnät och kundbas med mera. Dimensionen är ett förslag på att gruppera en heterogen aktörsgrupp som förkommer i underlaget.
Kategori
Beskrivning
Oetablerad
Personer eller organisationer med starkt begränsad tillgång av resurser och upparbetade kund och kontaktnät. Exempelvis eldsjälar, uppstartsföretag, ideella organisationer och deltagare på innovationstävlingar
Etablerad
Organisationer eller företag med tillgång till resurser och med existerande kund och kontaktnät. Exempelvis aktörer inom transportsektorn, nationella söktjänster och katalogföretag
Trendsättande
Större företag eller organisationer som är tongivande inom ett eller flera domänområden. Exempelvis organisationer som sätter de-facto standarder, statliga organisationer eller internationella företag
Den andra dimensionen är vilken fas i utvecklingsprocessen tredjepartutvecklaren befinner sig i. Faserna är hämtat från mjukvaruutveckling cykel, tjänstehanterings ramverket ITIL och innovationstävlingsstudien.
Faser
Beskrivning
Design och idéutveckling
Under fasen planeras och designas utformningen av tjänsten. Designfasen initieras genom en kombination av idéer för att lösa problem och tillgänglighet av öppna dataresurser. Identifiering av tilltänkta användare och eventuell affärsmodell tas fram under denna fas
Implementering
När grundläggande design och funktion är på plats börjar arbetet med att realisera tjänsten. Under fasen är det vanligt att tredjepartsutvecklare itererar mellan design och idéförslag, exempelvis upptäcks möjligheter och begränsningar av tillgängliga öppna dataresurser
Lansering och marknadsföring
Under fasen iordningställs infrastruktur för att tillhandahålla tjänsten, samt attrahera och nå ut till användare. Exempelvis om tredjepartsutvecklaren inte har en existerande kundbas måste en sådan skapas genom olika aktiviteter för att nå slutanvändare
Leverans och support
När tjänsten är lanserad måste tredjepartutvecklaren arbeta med att säkerställa kvalité och leverans av tjänsten till användare. Detta kan göras b.l.a. genom att lyssna på behov och erbjuda support till användare
Sista dimensionen är själva hindren och hur de relaterar till typen av tredjepartutvecklare och utvecklingsfasen. Idén med modellen är att öppna dataägare själva kan undersöka vilka typer hinder utvecklare upplever för just deras datatjänster. Dimensionerna är förslag på variabler som kan anpassas om typerna av utvecklare inte överensstämmer eller om andra typer av hinder vill undersökas. Förslagsvis borde respondera själva kunna komplettera med egna hinder för att fånga nya problem som tredjepartutvecklare upplever.
Hinder
Beskrivning
H1
Svårt eller otydligt hur tredjepartsutvecklare kan kommunicera problem och behov med dataleverantören
H2
Bristande eller ofullständig dokumentation rörande användning och innehåll av öppna datatjänster
H3
Svårt eller otydligt vilka licensregler som gäller för tjänsten
H4
Bristande eller kort förvarning angående förändringar (tekniska, strategiska) av öppna datatjänster
H5
Bristande eller avsaknad användning av internationella standarder och maskinläsbara format
Andra delen av projektet var att undersöka vad det innebar att genomföra en kundfokuserad hantering av tjänster istället för att förvalta processer och infrastruktur vilket är det vanliga tillvägagångssättet på Trafikverket. Vid tillfället när projektet genomfördes pågick en intern tjänsteorientering av verksamheten för att enklare utveckla tjänster som går på tvärs över olika verksamhetsområden. Projektet applicerade strategin på öppna datatjänster och dokumenterade erfarenheten från arbetet i delrapporten. Projektgruppen valde att modellera öppna datatjänster med hjälp av tjänstekartor som är ett verktyg som utgår i från användarnas perspektiv. Tjänstekartor eller Service Blueprint1 är framtaget av Lynn Shostack för att kartlägga hur kunder interagerar med tjänster och vilka bakomliggande processer som behövs för att tjänsten skall fungera. Tillsammans med personer som arbetade med att administrera öppna datatjänster skapades flera tjänstekartor och erfarenheten finns dokumenterad i delrapporten. En av lärdomarna som rapporten tar upp är att hitta rätt detaljnivå för beskriva bakomliggande processer så att tjänstekartorna ger en bra översikt utan för mycket detaljer. Tjänstekartor är kundfokuserade och är inte tänkt att fungera som processkartor, samtidigt som viktiga processer behöver finns på kartorna för att enkelt förstå funktioner som behövs för att skapa kundvärd.
Tjänstekarta Lastkajen 1 av 3
Delprojektet tittade också på hur processer och leveranser sker internt på Trafikverket för att undersöka hur det påverkar förmågan att leverera tjänster extern. Bland annat diskuterade projektgruppen hur Trafikverket var organiserat för att snabbt anpassa tjänster utefter externa behov. Ett problem gruppen tog upp var att tjänsteägare måste kravställa och efterfråga funktionalitet från andra verksamhetsområden internt på Trafikverket. Detta eftersom processer från olika verksamhetsområden måste leverera resultat innan ett annat område kan nyttja resultatet i sina processer. Enligt projektgruppen bidrar detta till en stuprörs betonad organisation som kan leder till långa ledtider. En annan konsekvens att tjänsteägare måste kravställa och vänta på leverans internt, är behovet att jobba med kontinuerlig tjänsteutveckling. Eftersom det kräver korta iterationer för att snabbt svara på marknad och teknologiförändringar. För att komma runt detta hinder beskrev tjänsteägare att de nyttjade förtroendekapital och informella kontaktnät för att snabba upp leveranser och lösa uppkomna problem. Projektgruppen diskuterade problemet med motstridigheterna mellan existerande verksamhet och förvaltningsmodell, och införande av en tjänsteorientering. Hur denna balansgång skall hanteras interna hade inte projektgruppen något svar på eftersom införande av tjänsteorientering var i sin linda vid projektgenomförandet. Bilden representerar två typer av processleveranser intern och extern på Trafikverket.
Den tredje och sista delen av projektet består av en omvärldsanalys av teknologier och standarder som eventuellt påverkar tillhandahållandet av öppna data. Teknologier som diskuteras är Big Data, Internet of things, länkad data och semantisk webb. Projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data innehåller en mer utförlig beskrivning av protokoll och standarder som utgör den semantisk webben och hur begreppsmodeller möjliggör att begrepp och kunskap kan flyttas över organisation och landsgränser med bibehållen betydelse och tolkning. Avslutande delen av rapporten beskriver olika intermediära aktörer som kan bidra med att skapa värde av öppna data genom att förädla, förmedla och kombinera data från olika dataägaren och vara del av en värdekedja.
Perspektivet på digitalt värdeskapande principer och mekanismer är hämtat från etablerade forskningsområden som undersöker hur IT-baserade resurser och förmågor användas av företag för att skapa konkurrensfördelar. IT-resurser och förmågor ger upphov till mervärde baserat på hur de används internt och externt för att harmonisera processer och utbyte av information inom verksamheten och med samarbetspartners. Exempel på detta kan vara en just-in-time logistikkedja som bidrar med mervärde genom att processer och IT-stöd anpassas och standardiseras för att effektivisera samarbetet. För att bredda perspektivet används även litteratur som undersöker hur företag investerar och utnyttja varandras resurser inom partnerskap för att skaffa sig konkurrensfördelar.
Mer aktuella studier används för att förstå fenomen där interaktion och samarbete sker på armlängdsavstånd till varandra genom att digitala plattformsägare erbjuder digitala resurser via tjänster, gränssnitt och plattformar. Exempel på en sådan plattform är Apples app store som ger tredjepartsutvecklare tillgång till standardiserade processer och gränssnitt för att publicera egna tjänster och applikationer. Slutligen inkluderas teorier om hur öppen källkod används inom tjänsteutveckling genom att kombinera företagsspecifika immateriella rättigheter med öppna rättigheter och resurser för att utveckla konkurrenskraftiga tjänster.
Resursbaserade teorier
Resursbaserat perspektiv
Resource-based view , resursbaserat perspektiv, är ett sätt att betrakta värdeskapande genom att studera hur företag använder resurser, förmågor, kultur och strukturer för att skaffa sig fördelar på en konkurrensutsatt marknad 1. Perspektivet bygger på att företag använder sina materiella och immateriella resurser som exempelvis infrastruktur, byggnader, företagsstruktur, erfarenhet, kunskap, varumärke med mera för att skaffa sig konkurrensfördelar.
För att resurserna ska ge fördelar behöver de vara svåra att imitera så andra företag inte enkelt kan skaffa sig liknande resurser, exempelvis genom att köpa gängse programmjukvara eller IT-stödsystem på marknaden. Förutom resurser behöver företaget besitta förmåga att nyttja resurser man har tillgång till. Exempelvis kan det vara tillgång till kompetent personal som kan använda beslutsstödssystem och analysverktyg för att skaffa sig fördelar inom taktisk och strategisk beslutsfattning. Bestående konkurrensfördelar kan företag skaffa sig om de har resurser som är svåra att imitera i kombination med förmåga att realisera maximal nytta från båda. Om företaget däremot inte har värdefulla resurser eller förmåga att använda dem, kan det leda till konkurrensnackdelar.
En teori som bygger på resursbaserat perspektiv är IT business value. Teorier kring IT-affärsvärde har utvidgat resursbegreppet till att inkludera resurser som sträcker sig utanför företaget eftersom IT-system gör det enklare att samordna processer över organisationsgränser2. Teorin är också mer fokuserat på immateriella resurser kopplat till informationssystem, där IT-relaterade förmågor och resurser är centrala för att företag ska kunna skaffa sig konkurrensfördelar. Även förmågor hos medarbetare betraktas som en resurs. Wade & Hulland identifierade tre typer IT-förmågor 3.
Tre kategorier av IT-förmågor – Wade & Hulland (2004)
Enligt klassificeringen finns det dels IT-förmågor och resurser som utvecklas från ett internt fokus – inside-out. Motivet att utveckla dessa förmågor och resurser styrs av interna krav för att effektivisera och anpassa sig till marknaden. Det kan vara beslut att köpa in ett nytt affärssystem för att effektivisera intern administration. Ett affärssystem är en resurs som enkelt kan upphandlas, men för att uppnå konkurrenskraft behöver företaget besitta eller hyra in kunskap för att integrera och anpassa systemet till den egna verksamheten. Enligt resursbaserat perspektiv leder inte ett nytt affärssystem till konkurrensfördelar eftersom resursen inte är sällsynt och den är inte speciellt kostsam eller svår att imitera. Kunskapen att anpassa den till olika verksamheter är inte någon unik förmåga, eftersom den troligen finns tillgänglig på den öppna marknaden.
Externa IT-förmågor – outside-in – är kunskapen och färdigheten att anpassa sig till marknaden, kunders och samarbetspartner behov. Externa IT-förmågor är baserat på tidigare erfarenheter av att samarbeta och sköta relationen till externa företag och kunder, som att exempelvis integrera processer och IT-stöd med underleverantörer. En annan extern IT-förmåga är att anpassa IT-strategier beroende på marknadsförändringar. För att anpassa och utveckla IT-strategier behövs förmågan att analysera marknadsförändringar och snabbt kunna förändra interna strategier.
För att jämka dessa två typer av förmågor menar Wade & Hulland att företag behöver gränsöverskridande förmågor – spanning capabilities, för att länka extern kravställning med intern. Gränsöverskridande förmågor visar sig vara viktiga för att skapa synergier i strategiska samarbeten. Dessa förmågor beror på hur väl olika funktioner och avdelningar är integrerade med varandra internt. Det avgör hur snabbt företaget kan anpassa sig till marknaden och externa behov. Företag som har fragmenterade processer och informationssystem har svårare att uppnå synergier genom samarbete med externa parter. En annan viktig gränsöverskridande förmåga är att kunna leda förändringsprojekt som kommer från externa påtryckningar genom att förutse och planera förändringsarbetet utifrån hur marknaden utvecklas, ny teknologi, standarder och direktiv. När interna och externa IT-relaterade förmågor harmoniserar med varandra kan företag förädla och utveckla värdeskapande, svårimiterbara resurser och förmågor, som ger upphov till tillfälliga eller bestående konkurrensfördelar.
Modell för IT-Affärsvärde
Företag påverkas också av externa faktorer som tillgången på kvalificerad personal, lagar och direktiv. Genom att utgå ifrån resursbaserat perspektiv skapade Melville, Kraemer och Gurbaxani (2004) en integrerad modell för IT-affärsvärde som även inkluderade dimensioner utanför företaget som också påverkar möjligheter att skaffa sig konkurrensfördelar. Den ena dimensionen var branschspecifika egenskaper vilket innefattade konkurrensutsatthet, förändringstakt, samt regleringar och direktiv som företag i en specifik bransch måste förhålla sig till. Den andra dimensionen var nationella egenskaper, som exempelvis tillgången till grundläggande nationell IT-infrastruktur, utbildning och forskning, rikstäckande initiativ och utvecklingsnivå. Som komplement till IT-relaterade resurser inkluderade även modellen resurser som företagskultur, policys, organisationsstruktur och rutiner.
Faktorer som påverkar IT-affärsvärde – Melville, Kraemer och Gurbaxani (2004)
Avkastning från partnerskap
Ett annat forskningsområde är relational rent, det vill säga hur unika värden och konkurrensfördelar uppstår genom strategiska partnerskap mellan två företag. Rent syftar på economic rent, det vill säga avkastningen för en begränsad resurs sedan produktionskostnaden dragits av. För att relational rent ska bli tydligt på svenska använder vi begreppet avkastning från partnerskap. Avkastning syftar både på ekonomisk vinst och förbättrade förmågor och strukturer skapade av partnerskapet. Forskningen bygger på studier av hur verksamhetsförmågor och organisationsstrukturer gör det möjligt att bygga långvariga strategiska partnerskap med synergieffekter och unika konkurrensfördelar 4.
Förutsättningen för att ett partnerskap ska leda till avkastning är att båda parter delar med sig av sina resurser, förmågor och erfarenheter. Med tiden förbättras förmågor som exempelvis kunskapsöverföring, koordinering och förståelse för varandras verksamheter. Fungerande partnerskap skyndar på utvecklingen av strukturer som leder till utbyte av operativ och strategisk information, kunskapsöverföring, processintegration och styrning för att följa upp och planera strategiska mål. Strategiska beslut kan fattas snabbare och implementeras över organisationsgränserna. Denna katalyserande effekt och avkastning är svårare att uppnå i samarbeten som inte är strategiska eller långvariga, där parterna inte investerar eller delar interna strategiska resurser, förmågor och strukturer lika målinriktat.
Anledningen till att enbart vissa typer av partnerskap ger avkastning är att det behövs förmåga och erfarenhet av att samarbeta. Förmåga och erfarenhet leder till ännu bättre avkastning när långvariga och djupgående partnerskap skapas. Exempel på förmågor som kan leda till sådana partnerskap är erfarenhet att identifiera viktiga partnerskap, kunskap att länka processer och IT-stöd, attityd – en vilja att samarbeta, och strukturer för att snabbt fatta beslut som kan verkställas av båda parter. Den avkastning som tillfaller parterna kan variera och behöver inte vara likvärdig i form och magnitud. Det är inte en perfekt symmetri mellan typen och storleken av värdet den enskilda parten får av det strategiska partnerskapet.
Studie av partnerskap inom innovations sektorn
En studie av över 400 high-tech företag visar vilka förmågor och strukturer som krävs för att skapa framgångsrika partnerskap inom innovation och utveckling sektorn 5. För att förstå vad som ger upphov till avkastning inom partnerskap granskade studien relationsspecifika variabler och data om bland annat företagens vinster, konkurrenskraft index, marknadsandelar och utvecklingskostnader. Det resulterade i en modell för vilka variabler som påverkar möjligheten till avkastning från partnerskap.
Klassifikation av relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor – Zhang, Li & Li (2017)
Relationsstrukturer är enligt studien något företag behöver investera i för att samarbete ska löna sig. Relationsstrukturer handlar om personal som ingår i gemensamma projekt, avtal, förtroende, IT-stöd, ledarskap med mera. Antalet personer i projektet är lika betydelsefullt som att projektmedlemmarna har rätt bakgrundskunskap.
Relationsbevarande egenskaper avgörs av magnituden och styrkan i relationen. Värt att notera är att närhet enligt studien kan vara företag med liknande verksamhetsområde och likvärdiga resurser. Slutligen avgörs relationen mellan parterna av de relationsförmågor som behövs för att bygga ett fungerande partnerskap. Enligt studien handlar relationsförmåga om att koordinera, lära av varandra, förstå den andra parten och att fånga upp kunskap i den egna verksamheten. Förmågan att behålla värdefulla partnerskap kan påverkas om gemensamma projekt bemannas med konsulter som tar med sig erfarenheten när projekt är färdigt.
Studien presenterar ett index som visar på vilka relationsspecifika faktorer som ger avkastning från partnerskap. Betydelsen av de tre delindexen; relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor, visade att samtliga var ungefär lika viktiga för att bygga fungerande partnerskap, samt att det är en stark korrelation mellan avkastning och fungerande partnerskap. Det betyder att om företag vill förbättra avkastningen från partnerskap behöver dom bygga bra relationer med sina samarbetspartner. Studien visar också vilka faktorer – i fallande ordning, företag behöver inventera och utveckla för att upprätthålla relation och avkastning från partnerskapet.
Relationsstrukturer
Integrerade IT-system och stöd för gemensamma projekt
Informationsdelningsrutiner för spridning av information till inblandade
Rutiner för identifiering av eventuella samarbetspartner internt och externt
Relationsbevarande egenskaper
Inställning och vilja att samarbete med ett brett spektrum av aktörer, både innanför och utanför sitt verksamhetsområde
Personlig motivation och projekts betydelse för verksamheten
Likhet mellan verksamhetsområde, tidigare gemensamma samarbeten, och hur inflytande och dominant den andre parten är
Relationsförmågor (alla lika betydelsefulla)
Nyttja och tillämpa teknologier i partnerskapet, kombinera och nyttja olika teknologier
Identifiering och inhämta viktig strategisk kunskap om teknologier och dess inverkan
Integration, utveckling och anpassning av IT-system för gemensamma projekt
Projektkoordinering, resursplanering och målstyrning
Förutom relationsspecifika faktorer är avkastning från partnerskap beroende på nivån och längden av samarbete. Den första typen av partnerskap kännetecknas av mer temporära samarbeten genom att använda delar av varandras teknologier och processer. Detta resulterar i marginella och tillfälliga värden och leder inte till att förbättrade de interna förmågorna som behövs för att skapa strategiska samarbeten. Dessa temporära värden kommer i huvudsak från koordinering, effektivisering av tjänst och produktivitetsutveckling.
Typer och nivåer av partnerskap och avkastning – Zhang, Li & Li (2017)
Den andra typen av partnerskap, som 70 procent av de undersökta företagen hade – visar att företagen delade mer av varandras utvecklade teknologier och upphovsrätter. Denna nivå av samarbete visar att företagen utvecklade gemensamma teknologier och processer som kunde användas i egna tjänster och produkter. Vinsterna och upphovsrätterna delades mer likvärdigt. Den andra nivån av partnerskap var också mer långtgående och resulterade i att företaget utvecklade och förbättrade samarbete och relationsförmågor.
Den tredje och minst påträffande typen av partnerskap i studien visade sig ge de bästa samarbetsförmågorna och mest bestående konkurrensfördelarna. Denna nivå av partnerskap gav upphov till förbättrade ledarskapsförmågor, förtroende, delade värderingar och integrerade processer för att styra utveckling och produktion mellan företagen. Företagen upprättade strategiska allianser med varandra och delade i mycket större utsträckning upphovsrätter och vinster i jämförelse med den andra två andra nivåerna.
Övriga teorier – värdeskapande
Gränssnittsresurser
Studier angående gränssnittsresurser undersöker hur plattformsägare tillhandahåller digitala resurser och funktioner via API:er (application programmable interface) och gränssnitt. Teorin för gränssnittsresurser bygger inte på resursbaserat perspektiv, utan fokuserar på hur samarbete på armlängdsavstånd mellan tillhandahållare och användare – tredjepartsaktörer av immateriella digitala resurser. Det som karaktäriserar samarbetet är att resurserna tillhandahålls via standardiserade gränssnitt och används av en större heterogen användargrupp. Exempel på detta är Google Maps som ger användare möjligheten att använda kartor i appar och webbsidor via ett standardiserat API med avtal som reglerar användarvillkoren. I motsats till teorier för avkastning från partnerskap har inte dessa gränssnitt eller infrastrukturägare en nära relation till sina kunder och användare.
Boundary resources refer to “the software tools and regulations that serve as the interface for the arm’s- length relationship between the platform owner and the application developer” 6
Det finns oftast en konflikt mellan att erbjuda efterfrågad funktionalitet och att behålla kontroll över gränssnitt och plattform. Ett exempel på konflikt kan vara att användare skapar webbsidor på information som inte finns publicerad via plattformsägarens gränssnitt, vilket resulterar i att ägaren antingen måste begränsa tillgången eller publicera informationen via gränssnittet. Ett annat problem som kan uppstå är att stora externa aktörer och grupper kan utöva inflytande för att påverka plattformsägare till sin egen fördel. Studier kring gränssnittsresurser är ett intressant perspektiv för att förstå hur innovationer uppstår mer oväntat genom att använda funktioner via stora etablerade digitala plattformar som exempelvis App Store och Google Play 7. Teorin för gränssnittsresurser tillför ett perspektiv för att förstå hur plattformsägare och användare påverkar varandras möjligheter att skapa innovationer i dynamiska nätverk med heterogena aktörer.
Sociotekniska mekanismer
Öppna data och digitalisering har blivit en universallösning för transparens och effektivisering inom offentlig förvaltning. Flera studier har använt sociala teorier som undersöker samspelet mellan mekanismer på mikro- och makronivå för att förstå hur bestående värde skapas 8. På makronivå ger direktiv, lagar, utbildning, kultur, teknisk infrastruktur som exempelvis bredband, möjlighet för individer på mikronivå att agera med hjälp av till exempel öppna data. Det kan i sin tur transformera och påverka faktorer på makronivån. För att öppna data skall komma till bättre användning har sju olika dimensioner identifierats som betydelsefulla för att bidra till skapande av social och ekonomiska värden 9.
Sju dimensioner för att generera värde med öppna data – Jetzek, T. H. (2015)
För att data ska kunna användas behövs intermediära aktörer som kan bidra med att distribuera, kombinera och paketera data för olika användningsområden. Dessa aktörer har också insikt i vilken data som behövs för specifika ändamål och marknader.
Värdekedja för öppna data – Jetzek, T. H. (2015)
Teorier om öppen källkod, öppna data och öppen innovation
Historiskt har innovation och utveckling varit en aktivitet som företag hållit tätt intill bröstet och inte gärna delat med sig av för att skaffa sig konkurrensfördelar. Däremot har företag alltid hämtat idéer från kunder och andra konkurrenter. Företag har i allmänhet skyddat patent och immateriella rättigheter eftersom det kräver stora investeringar för att utveckla nya produkter och tjänster. En förändring inträffade när gratisprogram och öppen källkod gjorde entré i början av 2000-talet. Redan vid den tiden hade öppen källkod visast sig vara värdefull i många samarbetsprojekt inom universitetsvärlden och vid uppbyggnaden av internet innan millennieskiftet. Flera tidiga förespråkare av öppen källkod menade att offentlig verksamhet hade ett ansvar att investera och använda öppen källkod för att bidra till kollaborativ utveckling istället för att köpa licensbaserad mjukvara.
Många lyckade öppen källkodsprojekt är baserade på frivilligt deltagande i decentraliserade styrda communities, där agendan och aktiviteter koordinerades av grupper och individer som säkerställer att arbetet drivs framåt. Numera finns det också många företag som bidrar med resurser till öppen källkod projekt med olika motiv 10.
Ett av motiven är att företag vill dela kostnaden och riskerna genom att delta i arbetet i en community tillsammans med andra frivilliga och företag. Exempel på detta är Mozillaprojektet som stöder visionen om ett öppet internet (läs mer om deras motiv och vision) och erbjuder webbläsaren Firefox som öppen källkod. Ett annat motiv är att dela immateriella rättigheter och teknologier för mjukvara som företag har svårt att få ut kommersiella värden av. Istället erbjuds rättigheterna öppet för att snabba på användningen av teknologier för att eventuellt i ett senare skede skapa produkter eller sälja tilläggstjänster. Exempel på detta är Sun Microsystem som tillgängliggjorde referensimplantationen – kompilatorer och klassbibliotek av programmeringsspråket Java 2007, så företag och privatpersoner kan delta i utvecklingen av Java genom att vara medlem av Java Community Process (JPC). Den nuvarande ägare av Java, Orcle Corperation har en uppsjö av produkter och tjänster som bygger på Java-teknologier.
Öppna data bygger på samma grundläggande principer som öppen källkod, det vill säga öppenhet, delaktighet och samarbete. Öppna data är ett synsätt som tillkom genom ett möte mellan tongivande personer inom webb 2.0-teknologin och öppen källkod år 2007. Tanken bakom mötet var att kombinera idéer från öppen källkod tillsammans med öppen och transparens inom offentlig sektor. De affärsmodeller som är vanliga inom öppen källkodsprojekt är inte direkt tillämpbara på öppna data eftersom mjukvara innefattar flera komponenter som infrastruktur, standarder, processer och data. Däremot bidrar det med en förståelse av hur öppna resurser kan spela en viktig roll i att skapa sociala och ekonomiska värden i kollaborativ anda.
Forskare inom företagsekonomi och strategiskt ledarskap började intressera sig för hur öppna materiella rättigheter kunde användas för design och utveckling. Detta inspirerade till idéer om öppen innovation där företag kan dra nytta av öppna såväl som egna rättigheter i utvecklingsprocessen 11.
Öppen innovation är ett sätt för företag att inkorporera interna och externa idéer i den egna utvecklingsprocessen. Detta kan vara genom att exempelvis använda, imitera eller kombinera både öppna och egna teknologier. Oavsett om rättigheterna är öppet tillgängliga eller inte, behöver företag som tillämpar nya idéer utifrån besitta interna förmågor för att absorbera och nyttja nya teknologier för eget bruk. Att använda öppen källkod i utvecklingen av företagsprodukter och tjänster är ett exempel på hur en öppen innovationsprocess tillämpas. Teorier för öppen innovation används i projektet för att belysa att företag kan använda olika källor för att arbeta med design och utveckling.
Sammanfattning
Teorierna som används i projektet utgör ett ramverk för att betrakta hur verksamheter skapar unika resurser och förmågor för att vara konkurrenskraftiga på en öppen marknad. Teorin för IT-affärsvärde beskriver hur digitala resurser är en viktig komponent för att skapa mervärde beroende på hur väl det harmoniseras med verksamhetens övriga resurser, förmågor och strukturer. Teorin för avkastning från partnerskap klargör vilka mekanismer som skapar konkurrenskraftiga samarbeten genom att kombinera verksamhetsspecifika resurser, förmågor och strukturer över organisationsgränserna.
De andra teorierna som ingår i ramverket förklarar bland annat hur digitala gränssnitt används som strategisk resurs för att exempelvis skapa globala plattformar och infrastruktur för digital tjänsteutveckling. De förklarar också hur öppen källkod kan användas i den egna utvecklings- och innovationsprocessen för att skapa värdefulla digitala resurser genom delaktighet och samarbete i communities där immateriella rättigheter delas och utvecklas gemensamt. Gemensamt för teorierna är att de visar på mekanismer som förklarar olika perspektiv på hur digitala resurser och förmågor skapar unika värden och bestående konkurrenskraft på en marknad som drivs av teknologisk utveckling. Detta är relevant för alla verksamheter oavsett om de är offentliga eller privata. Exempelvis ersätter redan idag robotar och algoritmer jobb inom offentlig verksamhet.
Därför är det viktigt att den egna verksamheten har resurser, förmågor och strukturer som enkelt kan anpassas för strategiska samarbeten med aktörer som kan ge upphov till unika resurser och värden.
Att tillgängliggöra data i maskinläsbara format är något som omnämns i allt fler artiklar kopplat till öppen data för att det ska vara lätt att bearbetas och användas av maskiner. Bland annat finns det lagförslag från regering om att förenkla kollektivtrafikresande genom öppna maskinläsbara format, samt att vi har debatterat ämnet i artikel om ändamålsenlig öppna data. Vad som oftast inte nämns är betydelsen av metadata för att maskinläsbart dataformat ska komma till användning. Därför vill vi bidra med vårt perspektiv och ge exempel på varför detta är viktigt. Läs vidare
Trafikverket tillhandahåller flera öppna datatjänster, en av dessa är API:et för trafikinformation. API:et började som en renodlad tjänst för tåg, vilken senare utökades med vägdata som också finns tillgängligt i datatjänsten Datex. Vår granskning av olika API:er är ett led i arbetet att belysa hinder och behov kring nyttjande av öppna API:er från ett användarperspektiv. Tanken med testerna är att ge konstruktiv feedback till dataägarna när det gäller sådant som kan förbättras, samt visa på bra exempel och lösningar som kan inspirera andra dataägare. Läs mer om bakgrunden till varför vi granskar öppna API:er och öppna datakällor. Läs hela testet
Västtrafik erbjuder flera API:er för att söka och planera kollektivtrafikresor i Västra Götaland som heter Reseplaneraren (version 2). API:erna finns att hitta på Västtrafiks utvecklingsportal, som fungerar som en samlingsplats för deras datatjänster. Att granska öppna data och API-tjänster är ett försök att främja nyttjandet och visa på vanliga problem användare stöter på. Läs mer om bakgrunden till testerna och vad som ligger till grund för de olika kategorierna. Läs hela testet
Vi använder cookies på vår webbplats för att erbjuda bättre användarupplevelse vid återkommande besök. Genom att klicka på "Godkänn alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Gå in på "Cookie Inställningar" för att kontrollera samtycke.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse när du navigerar genom webbplatsen. Av dessa lagras cookies som kategoriseras som nödvändiga i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för att de grundläggande funktionerna på webbplatsen ska fungera. Vi använder även tredjepartscookies som hjälper oss att analysera och förstå hur du använder denna webbplats. Dessa cookies kommer endast att lagras i din webbläsare med ditt samtycke. Du har också möjlighet att välja bort dessa cookies. Men att välja bort vissa av dessa cookies kan påverka din surfupplevelse.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
