Diskussion och Sammanfattning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Diskussion
• Sammanfattning

Diskussion

Diskussionsdelen är en syntetisering av resultat från de olika delmålen som ingick i projektet. För en mer övergripande motiv och slutsats rekommenderas stycket sammanfattning. Diskussionsdelen nedför argumenterar varför digitala ekosystem och formbar organisationsdesign kopplat till delaktighet i öppna innovationsekosystem är betydelsefull för att genomföra digital transformation.

Förstudiens litteraturgenomgång av digitalisering och digital transformation åskådliggör att förmågan att kontinuerligt avläsa, fånga och omforma-transformera verksamhetens resurser med digital teknologi till tillgångar bygger i huvudsak på två mekanismer, delaktighet i det digitala ekosystemet och formbar organisationsdesign. Delaktighet bygger på förmågan att identifiera partnerskap, kollaborativt samarbete och samskapande (co-create) med olika typer av aktörer, från enskilda individer till stora techbolag i det digitala ekosystemet. Detta ställer krav på förmågan att samarbeta över organisationsgränser för att utbyta kunskap och idéer som kan ge upphov till innovation och synergier när en heterogen grupp aktörer kollaborativt samarbetar för att lösa gemensamma utmaningar. Livskraftiga öppen källkodsprojekt är konkreta exempel på öppna innovationsekosystem som bygger på meritokrati, tillit, inkluderande kultur och transparens för att gemensamt lösa problem och utveckla digital infrastruktur och systemstöd. Digitala aktörer (born digital) besitter förmågan att identifiera och kollaborativt samarbeta i öppna innovationsekosystem utan avtalsstyrda relationer. De besitter även förmågan att skyndsamt anpassa strukturer och omforma digitala resurser med öppen digital teknologi till tillgångar för att hålla sig konkurrenskraftiga i det digitala ekosystemet. Detta utgör hinder för traditionella verksamheter eftersom dessa behöver genomgå en radikal förändring då de är kulturellt och strukturellt anpassade för avtalsstyrda samarbeten med en homogen aktörsgrupp i tydligt definierade värdekedjor.

Formbar organisationsdesign utgöras av förmåga att strukturera om verksamheten för att samarbeta med en mångfald av aktörer för att skapa mervärde till slutanvändare och möta konkurrens från en föränderlig digital marknad. Detta innebär ett helt nytt perspektiv på organisationsförändring som inte längre styrs av interna behov utan där förändringstrycket kommer utifrån, exempelvis från slutanvändarnas förväntningar, digitala trender, nationella regleringar, konkurrens från digitala aktörer från olika branscher med mera. Hinder för att uppnå formbar organisationsdesign är bland annat rigida-hierarkiska verksamhetsstrukturer, långsamma beslutsprocesser, vattenfallsbaserade processer/leveranser, bristande digital ledarskapsförmåga, dåligt integrerat informationssystem horisontellt i verksamheten.

Fallstudien om Göteborgs Universitetsbibliotek (GUB) visar exempel på offentlig verksamhet som genomgått delvis digital transformation med hjälp av delaktighet i öppet källkodsprojekt och upprättande av formbar organisationsdesign genom att tillämpa scrum baserad utvecklingsmetodik. Detta var möjligt tack vare att organisationen har en egen systemutvecklingskapacitet som kunde bidra till utveckling av öppen källkodsprojektet som verksamheten valde att delta i. En viktig faktor för GUB var att frigöra sig från begränsande strukturer och inlåsningseffekter från proprietära systemlösningar man tidigare använt genom att byta ut dessa mot en öppen källkodslösning. Detta möjliggjorde bättre kontroll över data, införande av iterativ-scrum baserad utvecklingsmetodik och kultivering av intern systemutvecklingskapacitet, som alla är betydelsefulla faktorer för att möjliggöra digital transformation av verksamheten. Delaktighet och kollaborativ utveckling har bidragit till mervärdet för verksamheten tack vare ökat utbyte av kunskap och idéer mellan de 70-tal organisationer i Sverige som deltar i samma öppen källkodsprojekt. Artikeln om GUB lyfter flera faktorer som bidrar till digital transformation genom att delta i kollaborativ utveckling som inte är möjlig med proprietär mjukvara där systemleverantörer har kontroll och äganderätt till alla digitala tillgångar och resurser.

Fallstudien visar exempel på offentlig organisation som påbörjat digital transformation genom att ta kontroll över utvecklingen av verksamhetskritisk systemlösning och förändra den i takt med organisationens förändringsbehov. Den belyser svårigheter med att uppnå strategisk IT-innovation genom kontraktuella relationer, vilket i forskningen benämns som “innovation outsourcing paradoxen”¹. Den digitala transformation manifesteras av att GUB fortlöpande kan genomföra verksamhetsförändringar och utveckling av systemstöd, vilket bidrar till att skapa mervärde för slutanvändare. Delaktighet i öppna innovationsprocesser var förhållandevis smärtfritt eftersom utvecklingsavdelningen redan nyttjade och var delaktig i flera öppna källkodsprojekt vilket gjorde att förmågan och kulturen att samarbeta kollaborativt med en heterogen aktörsgrupp i det digitala ekosystemet redan existerade.

Förstudiens visar på initiativ om hur offentlig organisation kan möjliggöra en digital transformation av delar av verksamheten, samtidigt som vissa stödfunktioner som administration, ekonomi och personalhantering lever kvar med vattenfallsbaserade processer/leveranser, rigida strukturer och informationssilor. I slutändan är frågan om att digitalt transformera Trafikverket en fråga om tilltro till myndigheten och dess förmåga att leverera digitala tjänster kopplade till den fysiska infrastruktur som invånarna kräver och förväntar sig. Detta eftersom den digitala utvecklingen är en socioteknisk samhällsförändring som länkar samman slutanvändare med infrastrukturförvaltare och utvecklare. Workshopen om öppen källkod på Trafikverket manifesterade att det finns personal som försöker lyfta betydelsen och nyttan med öppen källkod och standarder. Inte bara som en kostnadseffektiv lösning, utan en möjlighet att dela resurser, minskade utvecklingskostnader, skapa interoperabilitet och undvika risker som inlåsningseffekter vid utveckling och införande av systemstöd. De personer som deltog uttrycker att olika öppen källkodsinitiativ på Trafikverket inte får det gehör de behöver från ledningen eller chefer. Detta återspeglas i att styrdokument eller policy inte nämner öppen källkod som alternativ till proprietär teknologi och slutna systemlösningar. Utöver gehör och stöd från ledningen framkommer rigida strukturer och projektstyrningsmodeller som hinder, då alla aktiviteter måste vara planerade och budgeterade långt i förväg. Det bristande gehöret från ledningen och de rigida strukturerna motverkar interna initiativ som kan leda till innovation och synergier med andra aktörer som är snabbfotade och besitter strategisk flexibilitet att arbeta agilt och kundorienterat. För att påbörja förändringen behöver Trafikverket börja med att bemyndiga initiativ från medarbetare som insett betydelsen av öppna innovationsprocesser samt nyttan med öppen källkod och standarder. Detta är betydelsefullt för att uppnå en mer inkluderande samhällsutveckling, där alla samhällssektorer – den privata, offentliga och idéburna, kollaborativt behöver bidra till utvecklingen av digital infrastruktur och systemlösningar baserade på öppen teknologi för att bidra till att digitalt transformera transportsystemet.

Sammanfattning

Idén till förstudien kommer från webbseminariet InfraSweden som hölls i november 2020 och handlade om Trafikverkets innovationsbehov genom att stödja den privata sektorn att utveckla lösningar på de utmaningar transportsystemet och samhället står inför deklarerade i agenda 2030². Perspektivet var att Trafikverket som beställarorganisation skulle bidra till att stärka den privata sektorns innovationsförmåga genom att finansiellt stödja³ företagens investeringsvilja och minska deras risker vid utveckling av vinstdrivande produkter och tjänster. Förstudien syftar till att problematisera detta synsätt utifrån att framväxande digital teknologi till stor del utvecklas via öppna innovationsprocesser i kollaborativa samarbeten utan formella avtal och inte mellan kravställare och leverantör i avtalsreglerade upphandlingar. Dessutom drivs mycket av det kollaborativa samarbetet av idéburna organisationer som exempelvis Apache, Eclipse, Linux foundation med hjälp av finansiering från techbolag, stater, universitet och ideellt arbete i community-baserade samarbeten för utvecklingen av digital teknologi, infrastruktur⁴ och standarder. Att seminariet inte berör idéburna/civilsamhälles – sektorn i det övergripande temat “gemensam samhällsutveckling” kopplat till innovation, var upphovet till att bredda synsättet med tanke på att digitalisering och digital transformation är en socioteknisk konstruktion som påverkar alla delar av samhällsutvecklingen.

Delmålen i förstudien syftar till att utveckla frågeställningen med utgångspunkt i senaste forskningslitteraturen för en aktuell definition av begreppen digitalisering och digital transformation och hur de relaterar till innovation på en öppen digital marknad. Litteraturen visar att mycket av den digitala utvecklingen drivs av kollaborativa samarbetet i öppna innovationsprocesser som ger upphov till innovation och synergieffekter till följd av att en heterogen aktörsgrupp från olika branscher och länder samarbetar över organisationsgränserna med en gemensam målsättning. Där man delar kunskap, idéer och resurser öppet i syfte att utveckla mjukvara av högsta möjliga kvalitet och säkerhet som deltagarna behöver för verksamhetskritisk digital infrastruktur och stödsystem. Litteraturen visar att framgångsrika öppen källkodsprojekt bygger på meritokrati, tillit, inkluderande kultur och att transparens, via distribuerade utvecklingsmetoder i iterativa öppna utvecklingsprocesser utan avtal, säkerställer anpassningsbarhet, kvalité, säkerhet och interoperabilitet i utveckling av mjukvara. Undersökningar⁵ visar att i genomsnitt 92 procent av all mjukvara som utvecklas idag består av öppna källkodskomponenter och bibliotek. Hastigheten i den digitala utvecklingen hade inte varit möjlig om varje samarbete skulle reglera äganderätten och monetär fördelning med hjälp av traditionella avtal i långa vattenfallsbaserade utvecklingsprocesser.

För att belysa hur community-baserade samarbeten fungerar genomfördes en fallstudie som visar på motiven bakom att en offentlig organisation bytte ut ett upphandlat proprietärt systemstöd mot en öppen källkodslösning. Intervjun med Göteborgs universitetsbibliotek beskriver hur verksamheten genomgick en delvis digital transformation med hjälp av att nyttja och delta i community-utvecklingen kring en öppen källkodslösning. GUB:s beslut att använda öppen källkodslösning var ett rent affärsmässigt beslut som togs för att möjliggöra operativ och strategisk flexibilitet genom att ta kontroll över utvecklingen av ett verksamhetskritiskt system.

För att förstå hur community-baserade samarbeten fungerar arrangerades en workshop för att presentera hur 1,400 företag och 14,000 utvecklare samarbetar utan formella avtal och hur deltagarna bidrar till utvecklingen av Linux operativsystem. Workshopen innefattar även hur öppen källkod används och nyttjas på Trafikverket idag. Deltagarna fick diskutera frågeställningen “Hur kan en traditionella verksamheter som Trafikverket ta del av och vara med i öppna innovationsprocesser i utbytet av kunskap, resurser och idéer med aktörer (born digital) i det digitala och öppna källkod ekosystemet?”. Resultatet av grupparbetet bidrar till att sätta synsättet i det ursprungliga webbseminariet i kontext och erbjuda ett annat perspektiv från medarbetare på Trafikverket än det som presenterades i november 2020.

Förstudiens problematiserande av det ensidiga perspektivet på innovation i partnerskap med den privata sektorn visar att Trafikverket behöver interagera med flera aktörer, sektorer och nyttja fler källor för att uppnå en inkluderande digital samhällsutveckling där delaktighet i öppna innovationsprocesser är avgörande. Delaktighet i liknande processer är betydelsefullt för att överleva på en digitaliserad marknad som är i konstant förändring där verksamheter behöver en distribuerad innovationsprocess för att målmedvetet styra kunskapsflöden över organisationsgränserna som ligger i linje med existerande affärsmodell och verksamhetsmål⁶. Även från förstudiens begränsade omfattning identifierades att kollektivt ägarskap, gemensam målsättning, decentraliserad arbetsmetodik, transparens och kultur som bygger på meritokrati och tillit är avgörande i utveckling av mjukvara som är baserad på den senaste teknologin och möjliggör innovation och synergier som är svårt att uppnå med kontraktuella relationer och upphandlingar. Detta är anledningen till att den digitala utvecklingen till stor del drivs av öppna innovationsekosystem där framväxande öppen teknologi görs tillgängligt kontinuerligt. Därför förespråkar förstudien experimentell forskning och utvecklingsprojekt för att utmana rådande kultur och synsätt på innovation i perspektivet gemensam samhällsutveckling. Forskningen problematiserar möjligheten att uppnå strategisk IT innovation genom enbart kontraktuella relationer vilket i litteraturen benämns som “innovation outsourcing paradoxen”⁷. Detta är en tydlig signal till Trafikverket och andra traditionella verksamheter och är grundat i forskning som problematiserat möjligheten att digitalt transformera traditionella verksamheter enbart via upphandling av proprietära standardiserade systemlösningar och kontraktuella relationer. Därför behövs ytterligare forskning och innovationsprojekt om hur en offentlig traditionell verksamhet som Trafikverket skall kunna bidra till en gemensam samhällsutveckling där kunskap, idéer och resurser öppen kan utbytas över organisationsgränserna för att möjliggöra en inkluderande digital utveckling. Avslutningsvis är det värt att notera att artikeln om GUB har fått spridning nationellt och internationellt, till exempel länkade DIGG – Myndigheten för digital förvaltning till artikeln på deras forumsida. Network Open Source and Data (NOSAD), som verkar för öppna data och öppen källkod inom offentlig förvaltning länkade till artikeln under rubriken öppen källkod som strategi, och nederländska idéburna organisationen Public Code bad om en översättning till engelska för att kunna dela artikeln i sitt internationella nätverk.

Senast uppdaterad 2023-02-10