[G] Synergiskapande förmågor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

[O] Samordning av mål och problembild
[O] Teknologiska paradigm och värdenätverk

[G] Synergiskapande förmågor – möjliggör ömsesidigt värdeskapande

Nedanstående organiserade teman ingår i det globala temat. Sammanfattningen av globala teman finns på resultat- och diskussionssidan.

[O] Samordning av mål och problembild

Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.

[B] Kunskap om partners behov och utmaningar

Respondenterna uttrycker att en koordinerande aktör som Trafikverket behöver ha god insikt i samarbetspartnernas verksamhet vad gäller behov och utmaningar. För att partnerskapet skall fungera effektivt behövs en djupare förståelse av hur samarbetspartners centrala processer och rutiner fungerar. Exempelvis beskriver en respondent utmaningar vid resursplanering för att undvika koncentration av lok och vagnar på vissa platser.

“… det är viktigt att Trafikverket har en förståelse för hur vi planerar våra resurser … vi kan inte ha tolv lok på ett ställe med den tågplanen …”

För att koordinera mellan partners önskemål behövs inte bara en god förståelse av branschen, det behövs också förståelse om kommande behov för att vara proaktiv. En respondent beskriver detta som fingertoppskänsla, vilket behövs för att bättre förebygga eventuella oenigheter och lösa upp eventuella hinder mellan parterna tidigt.

“Man ska gå in och styra och försöka leda dom olika aktörerna, då behövs det fingertoppskänslan för att känna av när det behövs och inte …”

Några respondenter beskriver att denna förståelse och insikt saknas ibland i möten med Trafikverket. Detta kan delvis ha att göra med att vissa avtalskunder har flera roller som kollektivtrafiksutövare och tågoperatör samtidigt.

“… från Trafikverket möter man olika personer i olika forum. Dom har oftast svårt att förstå våran roll och dom missar att se oss som kollektivtrafiksutövare …”

Ett annat perspektiv på förståelse av samarbetspartners verksamheter är behovet att har tillräckligt med kunskap för att ställa rätt frågor och hittar rätt mottagare för att utveckla partnerskapet.

“… om man inte har kunskap om sina intressenter hur skall man då formulera rätt fråga, man får svar efter hur man ställer frågor.”

Respondenterna uttrycker ett behov att bättre följa upp frågor som de ser som betydelsefulla. Detta är viktigt för att utveckla partnerskapet gemensamt och att partnerna skall känna sig delaktiga.

“Om man har sagt sitt värsta brandtalet för de tre viktigaste frågor man har på ett möte och att man sedan upptäcker att inget händer så blir man inte så motiverad att fortsätta delta.”

För att möjliggöra kunskapsöverföring mellan verksamheterna belyser några respondenter vikten av att personer med rätt kompetens, motivation och bakgrund behöver deltar i samarbetet. Detta möjliggör att exempelvis problem kan identifieras och lösas i ett tidigare skede när det finns förståelse av varandras behov och utmaningar.

För att möjliggöra kunskapsöverföring mellan verksamheterna belyser några respondenter vikten av att personer med rätt kompetens, motivation och bakgrund behöver delta i samarbetet. Detta möjliggör exempelvis att problem kan identifieras och lösas i ett tidigare skede när det finns förståelse av varandras behov och utmaningar.

“Men nu i MPK så ser vi ju till att det är dom som faktiskt arbetar i processen som möts. Så att det är dom som sitter och utvecklar på Trafikverkets sida och bygger systemet som träffar våra planerare …”

[B] Delat värdeskapande

Enligt respondenterna bygger ett fungerande partnerskap på att alla parter får någon form av mervärde i utbyte för sitt engagemang och deltagande. Detta beskriver några av respondenterna som betydelsefullt för att lyckas med stora förändringsprojekt. Speciellt gäller detta processer som har stor inverkan på respondenternas egen förmåga att leverera tjänster och kunderbjudanden till sina resenärer. Ett exempel på en sådan förändring som alla respondenter refererar till är projektet för marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK). Flera beskriver att de inte hade möjligheter att påverka projektet till en början, och att de planerade förändringarna skulle göra att viktiga processer och integrationer skulle sluta fungera.

“… när vi väl satte oss ner och började prata om MPK, då fick vi en ömsesidig förståelse om vilka förändringar det innebar, då tändes det många lampor på båda sidor …”

Enligt respondenterna fick MPK-projektet startas om för att ta till vara på deras behov. Detta ledde till en fördjupad förståelse av varandras verksamheter och en möjlighet att bättre dela på värdeskapandet inom partnerskapet. Detta exemplifieras av en respondent som beskriver att samarbetet i det omstartade projektet genererade mervärde tack vare att interna processer inventerades samtidigt som man förbättrade gränsöverskridande processer inom samarbetet.

“… jag menar att det här täta projektsamarbetet har på vår sida skapat väldigt mycket nytta, i och med att vi har fått verkligen gå in och skärskåda våra egna processer …”

Att hitta gemensamma nyttor och utveckla kunskap om varandras verksamheter beskriver flera respondenter som centralt för att utveckla branschsamarbetet. Samtidigt som nya initiativ måste se till att beskriva vilka fördelar olika samarbetspartner kan förvänta sig av förändringsarbeten.

“Då vill man så tidigt som möjligt se vilka förutsättningar har vi att faktiskt hitta nånting som båda parter kan dra nytta av.”

När samarbetspartner tydligt ser vilka mervärden som skapas ökar inte bara engagemanget utan också möjligheterna att parallellt anpassa interna och gränsöverskridande processer samtidigt för att arbeta med kontinuerliga förbättringar.

“Vi har ett projekt internt som heter Anpassning MPK samtidigt som går parallellt med det stora projektet, vårt interna arbete har hållit på i två år och då blir det en helt annan nytta för båda sidor.”

[B] Samstämmig problem och målbild internt-externt

Flera av respondenterna uttrycker att i vissa frågor överensstämmer inte problem och målbilden internt mellan Trafikverkets olika verksamhetsområden. Detta manifesteras genom att respondenterna beskriver att olika versioner av målbilden kommuniceras beroende på vilket verksamhetsområden de pratar med.

“… det kan vara skillnad att träffa olika delar av Trafikverket där man märker att dom inte pratar med varandra internt.”

“… det är väldigt tydligt när vi pratar med dom att det kanske inte finns någon direkt koppling mellan dom andra förvaltningsområdena …”

Denna otvetydighet ger upphov till osäkerhet om vem eller vilka som har mandat att fatta beslut i vissa frågor. Detta redogör några respondenter som upplever att Trafikverket förhastar sig i vissa frågor och fattar beslut om förändringar utan att koordinera med andra verksamhetsområden internt.

“När vi sedan kommer till någon form av enighet och skall besluta, visar det sig att de inte har mandat och att man inte förankrat frågan internt. Det vi vill se från Trafikverkets sida är att man tänker helheten innan man börjar ställa krav på oss …”

Respondenterna beskriver också att målbilden mellan verksamhetsområden och ledningen skiljer sig åt. Exempelvis berättar en respondent att de i vissa frågor har fått stötta Trafikverkets projektorganisation för att styrka deras version av problem och målbilden inför ledningen.

“För det har varit fallet inom MPK att projektteamet har haft en bild av hur saker funkar, men deras egen ledning internt på Trafikverket har haft en annan bild … då har vi kunnat hjälpa till att trycka på managementnivån.”

Sammanfattning – [O] Samordning av mål och problembild

Det organiserade temat belyser behovet av insikt i samarbetspartners behov och utmaningar för att genomföra förändringsarbete som leder till ömsesidiga mervärden tack vare samstämmiga mål och problembild. Det första grundläggande temat illustrerar kunskapen av samarbetspartners behov och utmaningar för att partnerskapet skall utvecklas och vara produktivt. Detta ställer krav på upparbetade förmågor att kontinuerligt vara uppdaterad och förutspå kommande behov och utmaningar för att arbeta proaktivt med att upprätthålla ett värdeskapande partnerskap.

Det andra grundläggande temat belyser förmåga att skapa mervärde som kommer alla parter till dels inom partnerskapet. För att möjliggöra detta behöver alla parter som påverkas av förändringar vara med eller få insikt i processen i ett tidigt skede för att ge sitt perspektiv på eventuella nyttor och hur det kommer inverka på deras verksamhet. Detta visar sig betydelsefullt för att skapa engagemang och skapar möjligheter för parterna att gemensamt arbeta med kontinuerliga förbättringar vid förändringsprojekt.

Det tredje grundläggande temat exemplifierar behovet av ett samstämmigt mål och en samstämmig problembild internt i verksamheter och inom partnerskapet. Detta beskrivs vara en betydelsefull förmåga för att koordinera samarbete för att skapa en enhetlig målbild och tydlighet om ansvarsområde.

Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.

Samordning av mål och problembild

[O] Tredjepartsaktörer och teknologiska paradigm

Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.

[B] Tredjepartsaktörer och värdenätverk

Respondenterna ser samarbete med tredjepartsaktörer som strategiskt betydelsefullt för att tillföra värdefulla tjänster, kompetens och kundfokus. Några som kommunicerar och nätverkar med tredjepartsaktörer har skapat egen portal och API-plattform för att kontrollera den huvudsakliga kontaktytan själva. Detta beskrivs skapa möjligheter att snabbare anpassa och tillmötesgå externa behov.

“… vi ser det som en viktig del att ha den här API plattformen in-house och ha kontroll över den och framför allt för att stärka vårat eget varumärke …”

De respondenter som tillhandahåller egna portaler och plattformar för tredjepartsaktörer gör det bland annat för att inhämta nya idéer och kundfokuserade lösningar. För att hantera kommunikationen behövs bland annat förmåga att prioritera och utvärdera de förslag de får in från externa parter.

“… vi är ganska uppvaktade av företag som kontaktar oss för att dom vet vi driver communityn.”

“… det gäller att prioritera bland allt som pågår för det är sån vansinnig informationsmängd.”

Respondenterna beskriver att de använder lösningar i sitt arbete som framtagits av tredjepartsaktörer och visar på hur externa parter kan bidra med användarvänliga tjänster.

“… vi tar tågtavlan i stället för det går snabbare, det är grunddata ifrån Trafikverket men det är gjort på ett annat sätt som passar den situationen bättre.”

Några respondenter berättar att de har beslutat att inte göra egna slutanvändartjänster och i stället låta marknaden skapa det som resenärer och marknaden efterfrågar. Detta för att i stället fokusera på att tillhandahålla grunddata som kan användas av tredjepartsaktörer och globala plattformsägare.

“… vi ska snarare tillhandahålla data och låta marknaden utveckla lösningar som marknaden efterfrågar och låta kunderna bestämma. Erbjuder vi data så kommer lösningen att dyka upp.”

En respondent som både är avtalskund och tredjepartsaktör ser värde med ett avtalat samarbete med en dominerande aktör som Trafikverket eftersom det skapar trovärdighet och legitimitet att verka inom branschområdet.

“Så vi ser det som en fördel gentemot andra leverantörer, att vi är samarbetspartner med Trafikverket på det sättet vi är i dag.”

[B] Teknologiska paradigm

Flertalet av respondenterna uttrycker behovet av att tillämpa ny teknologi och nya tankemönster för att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen. För att tillvarata dessa möjligheter behövs förmåga att använda teknologierna för att skapa värde inom verksamheten och partnerskapet.

“Det finns så mycket potential för digitalisering och processutveckling och innovation som är outvecklad ännu och med rätt kunskap och med rätt drivkrafter så kan vi ta dom här stora snabba stegen.”

Respondenterna ser ett förändringsbehov av den egna branschen för att följa med i utvecklingen och dra nytta av de möjligheter som nya teknologier erbjuder.

“… det är nånting som kommer att vara viktigt för oss, börja förstå det här mera disruptiva och digitala samhället som vi åker emot.”

För att bättre utnyttja digitala resurser behövs förmågor att tillämpa designprinciper som gör grunddata användbara för flera ändamål.

“… det är inte förrän dom ger oss tillgång till data på ett effektivt sätt som idéerna kan börja blomstra.”

För att upparbeta förmågor förespråkar respondenter behovet av att börja laborera och utforska möjligheterna med ny teknologi i mindre skala, för att i senare skede tillämpa teknologierna när verksamheten är mogen.

“Vi kan börja med nånting litet … som blir en positiv spinoff och då våga ta ett större steg …”

De respondenter som har förmåga att tillämpa nya teknologier och tankemönster beskriver att det skapat värdefulla resurser som gett dem möjligheter att bättre predicera trafikflöden och snabbare upptäcka trafikavvikelser.

“… då kan vi se om tåget kommer bli försenat vid nästa station. Såna saker kanske inte Trafikverket känner till i förväg eftersom de kanske inte kan predicera på samma sätt …”

Sammanfattning – [O] Tredjepartsaktörer och teknologiska paradigm

Temat illustrerar behovet att förvärva insikt i tredjepartutvecklares behov för att skapa livskraftiga tjänster och tillämpa nya teknologiska paradigm för att branschen skall hålla jämna steg med den digitala utvecklingen.

Det första grundläggande temat belyser förmågan att nätverka med tredjepartsaktörer och förstå vilka utmaningar de har för att skapa livskraftiga tjänster. Förmåga att skapa mervärde för tredjepartaktörer ser annorlunda ut mot samarbetet med avtalskunder och formaliserat partnerskap. Detta visar sig då några respondenter har skapat specifika strukturer för interagera med tredjepartsaktörer för att hantera samarbete på armlängdsavstånd.

Det andra temat belyser behovet av förmåga att identifiera och tillämpa nya teknologiska paradigm som på sikt kommer förändra marknaden. Teknologiska paradigm syftar på nyttjande av nya användarmönster som blir möjliga tack vara kombinationen av ny teknologi och förändrat beteende. Detta kommer ställa nya krav på tågoperatörer och kollektivtrafikbolag eftersom resenärerna kommer förvänta sig smarta och intelligenta tjänster. För att skaffa sig förmåga att tillämpa ny teknologi och nya användarmönster finns det ett uttalat behov av att börja laborera och tillämpa nya teknologier både inom partnerskapet och i interaktion med tredjepartsaktörer. Detta för att hålla jämna steg med teknikutvecklingen och ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.

Tredjepartsaktörer och teknologiska paradigm

Creative Commons-licensInnehållet är skapat av Clear Byte, licensierad under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens.