Introduktion och definition av värdeskapande

Introduktion

För att klara av en ökad teknologisk förändringstakt och krav från samhället behöver myndigheter och offentliga organisationer leverera unika tjänster i samarbete med externa aktörer och samarbetspartner. För att skapa möjligheter att utveckla livskraftiga tjänster i en digitaliserad värde behöver offentliga organisationer tillhandahålla och utveckla värdefulla digitala resurser, förmågor och strukturer för att samarbeta och nätverka med företag. Öppna data är ett exempel på digital resurs som offentlig sektor kan tillhandahålla som marknaden kan använda för att skapa tjänster som kan upphov till social och ekonomiska värden.

Syftet med projektet Metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data är att undersöka hur mervärde kan skapas genom att dela, utbyta och kombinera digitala resurser mellan företag som samarbetar med offentliga organisationer och myndigheter. Projektet innefattar en studie där tågoperatörer och kollektivtrafikbolag ger sitt perspektiv på värdeskapande mekanismer i partnerskapet med Trafikverket. För att förstå hur mervärde uppstår mellan samarbetande organisationer upprättas ett teoretisk ramverk för att betrakta värdeskapande. Detta ramverk används som  grund för att betrakta värdeskapande mekanismer i samarbetet mellan företagskunder och Trafikverket.

Bild från förstudie om hur förmågor och resurser används i samarbete med externa aktörer för att skapa mervärde

 

Definition av värdeskapande

Perspektiv på värdeskapande är hämtat från etablerade forskningsområden som undersöker hur IT-baserade resurser och förmågor användas av företag för att skapa konkurrensfördelar. IT-resurser och förmågor ger upphov till mervärde baserat på hur de används internt och externt för att harmonisera processer och utbyta information inom verksamheten eller med samarbetspartner. Exempel på detta kan vara en just-in-time logistikkedja som bidrar med mervärde genom att processer och IT-stöd anpassas och standardiseras för att effektivisera samarbetet. För att förstå hur partnerskap ger upphov till mervärde som inte är möjligt att för företag att skapa på egen hand används litteratur som undersökt hur konkurrensfördelar skapas genom investering av resurser i gemensamma projekt och samarbeten.

Mer aktuella studier används för att förstå fenomen där interaktion och samarbete sker på armlängdsavstånd till varandra genom att plattformsägare erbjuder digitala resurser via tjänster, gränssnitt och plattformar. Exempel på en sådan plattform är Apples app store som ger tredjepartsutvecklare tillgång till standardiserade processer och gränssnitt för att publicera egna tjänster och applikationer. Slutligen inkluderas teorier om hur öppen källkod används inom tjänsteutveckling genom att kombinera företagsspecifika immateriella rättigheter med öppna rättigheter och resurser för att utveckla konkurrenskraftiga tjänster.

Resursbaserade teorier

Resursbaserat perspektiv

Resource-based view , resursbaserat perspektiv, är ett sätt att undersöka värdeskapande genom att studera hur företag använder resurser, förmågor, kultur och strukturer på en konkurrensutsatt marknad 1. Perspektivet bygger på att företag använder sina materiella och immateriella resurser för att skaffa sig fördelar, som exempelvis infrastruktur, byggnader, företagsstruktur, erfarenhet, kunskap, varumärke med mera.

För att resurserna ska ge fördelar behöver de vara svåra att imitera så andra förstag inte enkelt kan skaffa sig liknande resurser, exempelvis genom att köpa likvärdig programmjukvara på marknaden. Företaget behöver också använda de resurser som redan finns. Det kan till exempel vara att använda beslutsstödssystem för att få avancerade analysverktyg för taktiskt och strategiskt beslutsfattande. Bestående konkurrensfördelar kan företag skaffa sig om de har resurser som är svåra att imitera och använder sin kunskap och sina resurser fullt . Om företaget inte har värdefulla resurser eller förmåga att använda dem kan det leda till konkurrensnackdelar.

Resursbaserad teori om hur resurser kan leda till bestående konkurrensfördelar. Källa: www.strategicmanagementinsight.com

IT-Affärsvärde

En teori som bygger på resursbaserat perspektiv är IT business value 2. Teorier kring IT-affärsvärde har utvidgat resursbegreppet till att inkludera resurser som sträcker sig utanför företaget eftersom IT-system gör det möjligt att samordna processer över organisationsgränser. Begreppet är också mer fokuserat på immateriella resurser kopplat till informationssystem, där IT-relaterade förmågor och resurser är centrala för att företag ska kunna skaffa sig konkurrensfördelar. Även förmågor hos medarbetare betraktas som en resurs. Wade & Hulland identifierade tre typer  IT-förmågor 3.

Tre kategorier av IT-förmågor – Wade & Hulland (2004)

Enligt klassificeringen finns det dels IT-förmågor och resurser som utvecklas från ett internt fokus – inside-out. Motivet att utveckla dessa förmågor och resurser styrs av interna krav för att effektivisera och anpassa sig till marknaden. Det kan vara beslut att köpa in ett nytt affärssystem för att effektivisera intern administration. Ett affärssystem är en resurs som enkelt kan handlas upp, men för att effektivisera behöver företaget skaffa sig kompetens för att integrera och anpassa systemet till den egna verksamheten. Enligt resursbaserat perspektiv leder inte ett nytt affärssystem till konkurrensfördelar eftersom resursen inte är sällsynt och den är inte speciellt kostsam eller svår att imitera. Kunskapen att anpassa den till olika verksamheter är inte någon unik förmåga, eftersom den troligen finns på den öppna marknaden eller så finns kunskapen hos företaget.

Externa IT-förmågor – outside-in – är kunskapen och färdigheten att anpassa sig till marknaden, kunders och samarbetspartner behov. Externa IT-förmågor är baserat på tidigare erfarenheter av att samarbeta och sköta relationen till externa företag och kunder, som att exempelvis integrera processer och IT-stöd med underleverantörer. En annan extern IT-förmåga är att anpassa IT-strategier beroende på marknadsförändringar. För att anpassa och utveckla IT-strategier behövs förmågan att analysera marknadsförändringar och snabbt kunna förändra interna strategier.

För att jämka dessa två typer av förmågor menar Wade & Hulland att företag behöver gränsöverskridande förmågor – spanning capabilities, för att länka extern kravställning med intern. Gränsöverskridande förmågor visar sig vara viktiga för att skapa synergier i strategiska samarbeten. Dessa förmågor beror på hur väl olika funktioner och avdelningar är integrerade med varandra internt. Det avgör hur snabbt företaget kan anpassa sig till marknaden och externa behov. Företag som har fragmenterade processer och informationssystem har svårare att uppnå synergier genom samarbete med externa parter. En annan viktig gränsöverskridande förmåga är att kunna leda förändringsprojekt som kommer från externa påtryckningar genom att förutse och planera förändringsarbetet utifrån hur marknaden utvecklas, ny teknologi, standarder och direktiv. När interna och externa IT-relaterade förmågor harmoniserar med varandra kan företag förädla och utveckla värdeskapande, svårimiterbara resurser och förmågor, som ger upphov till tillfälliga eller bestående konkurrensfördelar.

Modell IT-Affärsvärde

Företag påverkas också av externa faktorer som tillgången på kvalificerad personal, lagar och direktiv. Genom att utgå ifrån resursbaserat perspektiv skapade Melville, Kraemer och Gurbaxani 4 en integrerad modell för IT-affärsvärde som även inkluderade dimensioner utanför företaget som också påverkar möjligheter att skaffa sig konkurrensfördelar. Den ena dimensionen var branschspecifika egenskaper vilket innefattade konkurrensutsatthet, förändringstakt, samt regleringar och direktiv som företag i en specifik bransch måste förhålla sig till. Den andra dimensionen var nationella egenskaper, som exempelvis tillgången till grundläggande nationell IT-infrastruktur, utbildning och forskning, rikstäckande initiativ och utvecklingsnivå. Som komplement till IT-relaterade resurser inkluderade även modellen resurser som företagskultur, policys, organisationsstruktur och rutiner.

Faktorer som påverkar IT-affärsvärde – Melville, Kraemer och Gurbaxani (2004)

Avkastning från partnerskap

Ett annat forskningsområde är relational rent, det vill säga hur unika värden och konkurrensfördelar uppstår genom strategiska partnerskap mellan två företag. Rent syftar på economic rent, det vill säga avkastningen för en begränsad resurs sedan produktionskostnaden dragits av. För att relational rent ska bli tydligt på svenska använder vi begreppet avkastning från partnerskap. Avkastning syftar både på ekonomisk vinst och förbättrade förmågor och strukturer skapade av partnerskapet. Forskningen bygger på studier av hur verksamhetsförmågor och organisationsstrukturer gör det möjligt att bygga långvariga strategiska partnerskap med synergieffekter och unika konkurrensfördelar 5.

Förutsättningen för att ett partnerskap ska leda till avkastning är att båda parter delar med sig av sina resurser, förmågor och erfarenheter. Med tiden förbättras förmågor som exempelvis kunskapsöverföring, koordinering och förståelse för varandras verksamheter. Fungerande partnerskap skyndar på utvecklingen av strukturer som leder till utbyte av operativ och strategisk information, kunskapsöverföring, processintegration och styrning för att följa upp och planera strategiska mål. Strategiska beslut kan fattas snabbare och implementeras över organisationsgränserna. Denna katalyserande effekt och avkastning är svårare att uppnå i samarbeten som inte är strategiska eller långvariga, där parterna inte investerar eller delar interna strategiska resurser, förmågor och strukturer lika målinriktat.

Anledningen till att enbart vissa typer av partnerskap ger avkastning är att det behövs förmåga och erfarenhet av att samarbeta. Förmåga och erfarenhet leder till ännu bättre avkastning när långvariga och djupgående partnerskap skapas. Exempel på förmågor som kan leda till sådana partnerskap är erfarenhet att identifiera viktiga partnerskap, kunskap att länka processer och IT-stöd, attityd – en vilja att samarbeta, och strukturer för att snabbt fatta beslut som kan verkställas av båda parter. Den avkastning som tillfaller parterna kan variera och behöver inte vara likvärdig i form och magnitud. Det är inte en perfekt symmetri mellan typen och storleken av värdet den enskilda parten får av det strategiska partnerskapet.

Studie av partnerskap inom innovation och utveckling

En studie av över 400 high-tech företag 6 visar vilka förmågor och strukturer som krävs för att skapa framgångsrika partnerskap inom innovation och utveckling. För att förstå vad som ger upphov till avkastning inom partnerskap granskade studien relationsspecifika variabler och data om bland annat företagens vinster, konkurrenskraft index, marknadsandelar och utvecklingskostnader. Det resulterade i en modell för vilka variabler som påverkar möjligheten till avkastning från partnerskap.

Klassifikation av relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor – Zhang, Li & Li (2017)

Relationsstrukturer är enligt studien något företag behöver investera i för att samarbete ska löna sig. Relationsstrukturer handlar om personal som ingår i gemensamma projekt, avtal, förtroende, IT-stöd, ledarskap med mera. Antalet personer i projektet är lika betydelsefullt som att projektmedlemmarna har rätt bakgrundskunskap.

Relationsbevarande egenskaper avgörs av magnituden och styrkan i relationen. Värt att notera är att närhet enligt studien kan vara företag med liknande verksamhetsområde och likvärdiga resurser. Slutligen avgörs relationen mellan parterna av de relationsförmågor som behövs för att bygga ett fungerande partnerskap. Enligt studien handlar relationsförmåga om att koordinera, lära av varandra, förstå den andra parten och att fånga upp kunskap i den egna verksamheten. Förmågan att behålla värdefulla partnerskap kan påverkas om gemensamma projekt bemannas med konsulter som tar med sig erfarenheten när projekt är färdiga (författarens anmärkning). Notera att förmågor också är en viktig tillgång i teorier kring IT-affärsvärde som beskrevs tidigare.

Studien presenterar ett index som visar på vilka relationsspecifika faktorer som ger avkastning från partnerskap. Betydelsen av de tre delindexen; relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor, visade att samtliga var ungefär lika viktiga för att bygga fungerande partnerskap, samt att det är en stark korrelation mellan avkastning och fungerande partnerskap. Det betyder att om företag vill förbättra avkastningen från partnerskap skall satsa på att bygga bra relationer med sina samarbetspartner. Studien visar också vilka faktorer – i fallande ordning, företag behöver inventera och utveckla för att upprätthålla relation och avkastning från partnerskapet.

Relationsstrukturer

  1. Integrerade IT-system och stöd för gemensamma projekt
  2. Informationsdelningsrutiner för spridning av information till inblandade
  3. Rutiner för identifiering av eventuella samarbetspartner internt och externt

Relationsbevarande egenskaper

  1. Inställning och vilja att samarbete med ett brett spektrum av aktörer, både innanför och utanför sitt verksamhetsområde
  2. Personlig motivation och projekts betydelse för verksamheten
  3. Likhet mellan verksamhetsområde, tidigare gemensamma samarbeten, och hur inflytande och dominant den andre parten är

Relationsförmågor (alla lika betydelsefulla)

  • Nyttja och tillämpa teknologier i partnerskapet,  kombinera och nyttja olika teknologier
  • Identifiering och inhämta viktig strategisk kunskap om teknologier och dess inverkan
  • Integration, utveckling och anpassning av IT-system för gemensamma projekt
  • Projektkoordinering, resursplanering och målstyrning

Förutom relationsspecifika faktorer är avkastning från partnerskap beroende på nivån och längden av samarbete. Den första typen av partnerskap kännetecknas av mer temporära samarbeten genom att använda delar av varandras teknologier och processer. Detta resulterar i marginella och tillfälliga värden och leder inte till att förbättrade de interna förmågorna som behövs för att skapa strategiska samarbeten. Dessa temporära värden kommer i huvudsak från koordinering, effektivisering av tjänst och produktivitetsutveckling.

Den andra typen av partnerskap, som 70 procent av de undersökta företagen hade – visar att företagen delade mer av varandras utvecklade teknologier och upphovsrätter. Denna nivå av samarbete visar att företagen utvecklade gemensamma teknologier och processer som kunde användas i egna tjänster och produkter. Vinsterna och upphovsrätterna delades mer likvärdigt. Den andra nivån av partnerskap var också mer långtgående och resulterade i att företaget utvecklade och förbättrade samarbete och relationsförmågor.

Den tredje och minst påträffande typen av partnerskap i studien visade sig ge de bästa samarbetsförmågorna och mest bestående konkurrensfördelarna. Denna nivå av partnerskap gav upphov till förbättrade ledarskapsförmågor, förtroende, delade värderingar och integrerade processer för att styra utveckling och produktion mellan företagen. Företagen upprättade strategiska allianser med varandra och delade i mycket större utsträckning upphovsrätter och vinster i jämförelse med den andra två nivåerna.

Typer och nivåer av partnerskap och avkastning – Zhang, Li & Li (2017)

Övriga teorier – värdeskapande

Gränssnittsresurser

Studier angående gränssnittsresurser undersöker hur plattformsägare tillhandahåller digitala resurser och funktioner via API:er (application programmable interface)  och gränssnitt. Teorin för gränssnittsresurser bygger inte på resursbaserat perspektiv, utan fokuserar på hur samarbete på armlängdsavstånd mellan tillhandahållare och användare – tredjepartsaktörer av immateriella digitala resurser. Det som karaktäriserar samarbetet är att resurserna tillhandahålls via standardiserade gränssnitt och används av en större heterogen användargrupp. Exempel på detta är Google Maps som ger användare möjligheten att använda kartor i appar och webbsidor via ett standardiserat API med avtal som reglerar användarvillkoren. I motsats till teorier för avkastning från partnerskap har inte dessa gränssnitt eller infrastrukturägare en nära relation till sina kunder och användare.

Boundary resources refer to “the software tools and regulations that serve as the interface for the arm’s- length relationship between the platform owner and the application developer” 7

Det finns oftast en konflikt mellan att erbjuda efterfrågad funktionalitet och att behålla kontroll över gränssnitt och plattform. Ett exempel på konflikt kan vara att användare skapar webbsidor på information som inte finns publicerad via plattformsägarens gränssnitt, vilket resulterar i att ägaren antingen måste begränsa tillgången eller publicera informationen via gränssnittet. Ett annat problem som kan uppstå är att stora externa aktörer och grupper kan utöva inflytande för att påverka plattformsägare till sin egen fördel. Studier kring gränssnittsresurser är ett intressant perspektiv för att förstå hur innovationer uppstår mer oväntat genom att använda funktioner via stora etablerade digitala plattformar som exempelvis App Store och Google Play 8. Teorin för gränssnittsresurser tillför ett perspektiv för att förstå hur plattformsägare och användare påverkar varandras möjligheter att skapa innovationer i dynamiska nätverk med heterogena aktörer.

Sociotekniska mekanismer

Öppna data och digitalisering har blivit en universallösning för transparens och effektivisering inom offentlig förvaltning. Flera studier har använt sociala teorier som undersöker samspelet mellan mekanismer på mikro- och makronivå 9 för att förstå hur bestående värde skapas. På makronivå ger direktiv, lagar, utbildning, kultur, teknisk infrastruktur som exempelvis bredband, möjlighet för individer på mikronivå att agera med hjälp av till exempel öppna data. Det kan i sin tur transformera och påverka faktorer på makronivån. För att öppna data skall komma till bättre användning har sju olika dimensioner identifierats som betydelsefulla för att bidra till skapande av social och ekonomiska värden 10.

Sju dimensioner för att generera värde med öppna data – Jetzek, T. H. (2015)

För att data ska kunna användas behövs intermediära aktörer som kan bidra med att distribuera, kombinera och paketera data för olika användningsområden. Dessa aktörer har också insikt i vilken data som behövs för specifika ändamål och marknader.

Värdekedja för öppna data – Jetzek, T. H. (2015).

Teorier om öppen källkod, öppna data och öppen innovation

Historiskt har innovation och utveckling varit en aktivitet som företag håller tätt intill bröstet och inte gärna delat med sig av för att skaffa sig konkurrensfördelar. Däremot har företag alltid hämtat idéer från kunder och andra konkurrenter. Men företag har i allmänhet skyddat patent och immateriella rättigheter eftersom det kräver stora investeringar för att utveckla. En förändring inträffade när gratisprogram och öppen källkod gjorde entré i början av 2000-talet. Redan vid den tiden hade öppen källkod visast sig vara värdefull i många samarbetsprojekt inom universitetsvärlden och vid uppbyggnaden av internet innan millennieskiftet. Flera tidiga förespråkare av öppen källkod menade att offentlig verksamhet hade ett ansvar att investera och använda öppen källkod för att bidra till kollaborativ utveckling istället för att köpa licensbaserad mjukvara.

Många lyckade öppen källkodprojekt är baserade på frivilligt deltagande i decentraliserade styrda communities, där agendan och aktiviteter koordinerades av grupper och individer som säkerställer att arbetet drivs framåt. Numera finns det också många företag som bidrar med resurser till öppen källkod projekt med olika motiv 11.

Ett av motiven är att företag vill dela kostnaden och riskerna genom att delta i arbetet i en community tillsammans med andra frivilliga och företag. Exempel på detta är Mozillaprojektet som stöder visionen om ett öppet internet (läs mer om deras motiv och vision) och erbjuder webbläsaren Firefox som öppen källkod. Ett annat motiv är att dela immateriella rättigheter och teknologier för mjukvara som företag har svårt att få ut kommersiella värden av. Istället erbjuds rättigheterna öppet för att snabba på användningen av teknologier för att eventuellt i ett senare skede skapa produkter eller sälja tilläggstjänster. Exempel på detta är Sun Microsystem som tillgängliggjorde referensimplantationen – kompilatorer och klassbibliotek av programmeringsspråket Java 2007, så företag och privatpersoner kan delta i utvecklingen av Java genom att vara medlem av Java Community Process (JPC). Den nuvarande ägare av Java, Orcle Corperation har en uppsjö av produkter och tjänster som bygger på Java-teknologier.

Öppna data bygger på samma grundläggande principer som öppen källkod, det vill säga öppenhet, delaktighet och samverkan. Öppna data är ett synsätt som kom till genom ett möte mellan tongivande personer inom webb 2.0-teknologin och öppen källkod år 2007. Tanken bakom mötet var att kombinera idéer från öppen källkod tillsammans med öppen och transparens inom offentlig sektor. De affärsmodeller som är vanliga inom öppen källkodprojekt är inte direkt tillämpbara på öppna data eftersom mjukvara innefattar flera komponenter som infrastruktur, standarder, processer och data. Däremot bidrar det med en förståelse av hur öppna resurser kan spela en viktig roll i att skapa sociala och ekonomiska värden i kollaborativ anda.

Forskare inom företagsekonomi och strategiskt ledarskap började intressera sig för hur öppna materiella rättigheter kunde användas för design och utveckling. Detta inspirerade till idéer om öppen innovation 12 där företag kan dra nytta av öppna såväl som egna rättigheter i utvecklingsprocessen. Öppen innovation är ett sätt för företag att inkorporera interna och externa idéer i den egna utvecklingsprocessen. Detta kan vara genom att exempelvis använda, imitera eller kombinera både öppna och egna teknologier. Oavsett om rättigheterna är öppet tillgängliga eller inte, behöver företag som tillämpar nya idéer utifrån besitta interna förmågor för att absorbera och nyttja nya teknologier för eget bruk. Att använda öppen källkod i utvecklingen av företagsprodukter och tjänster är ett exempel på hur en öppen innovationsprocess tillämpas. Teorier för öppen innovation används i projektet för att belysa att företag kan använda olika källor för att arbeta med design och utveckling.

Sammanfattning

Teorierna som används i projektet utgör ett ramverk för att betrakta hur verksamheter skapar unika resurser och förmågor för att vara konkurrenskraftiga på en öppen marknad. Teorin för IT-affärsvärde beskriver hur digitala resurser är en viktig komponent för att skapa mervärde beroende på hur väl det harmoniseras med verksamhetens övriga resurser, förmågor och strukturer. Teorin för avkastning från partnerskap klargör vilka mekanismer som skapar konkurrenskraftiga samarbeten genom att kombinera verksamhetsspecifika resurser, förmågor och strukturer över organisationsgränserna.

De andra teorierna som ingår i ramverket förklarar bland annat hur digitala gränssnitt används som strategisk resurs för att exempelvis skapa globala plattformar och infrastruktur för digital tjänsteutveckling. De förklarar också hur öppen källkod kan användas i den egna utvecklings- och innovationsprocessen för att skapa värdefulla digitala resurser genom delaktighet och samarbete i communities där immateriella rättigheter delas och utvecklas gemensamt. Gemensamt för teorierna är att de visar på mekanismer som förklarar olika perspektiv på hur digitala resurser och förmågor skapar unika värden och bestående konkurrenskraft på en marknad som drivs av teknologisk utveckling. Detta är relevant för alla verksamheter oavsett om de är offentliga eller privata. Exempelvis ersätter redan idag robotar och algoritmer jobb inom offentlig verksamhet.

Socialsekreterare säger upp sig när roboten tar över deras arbetsuppgifter” – Sveriges radio P1

Därför är det viktigt att den egna verksamheten har resurser, förmågor och strukturer som enkelt kan anpassas för strategiska samarbeten med aktörer som kan ge upphov till unika resurser och värden.

 

Footnotes

  1. Barney, J. (1991). Firm resources and sustained competitive advantage. Journal of Management, 17(1), 99–120. Retrieved from http://jom.sagepub.com/content/17/1/99.short
  2. Melville, N., Kraemer, K., & Gurbaxani, V. (2004). Review: Information technology and organizational performance: An integrative model of IT business value. MIS Quarterly, 28(2), 283–322. http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2017226
  3. Wade, M., & Hulland, J. (2004). Review: the resource-based view and information systems research: review, extension, and suggestions for future research. MIS Quarterly, 28(1), 107–142. http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2017218
  4. Melville, N., Kraemer, K., & Gurbaxani, V. (2004). Review: Information technology and organizational performance: An integrative model of IT business value. MIS Quarterly, 28(2), 283–322. http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2017226
  5. Dyer, J. H., & Singh, H. (1998). The Relational View: Cooperative Strategy and Sources of Interorganizational Competitive Advantage. Academy of Management Review, 23(4), 660–679. https://doi.org/10.5465/AMR.1998.1255632
  6. Zhang, S., Li, N., & Li, J. (2017). Redefining relational rent. Technological Forecasting and Social Change, 117, 315–326. https://doi.org/10.1016/j.techfore.2016.10.072
  7. Ghazawneh, A., & Henfridsson, O. (2013). Balancing platform control and external contribution in third-party development: The boundary resources model. Information Systems Journal. https://doi.org/10.1111/j.1365-2575.2012.00406.x
  8. Eaton, B., Silvia Elaluf-Calderwood, Sørensen, C., & Youngjin Yoo. (2015). Distributed Tuning of Boundary Resources: the Case of Apple’s iOS Service System. MIS Quarterly, 39(1), 217–243. https://doi.org/10.1287/isre.1100.0318
  9. Coleman, J. S. (1990). Foundations of Social Theory. In Foundations of Social Theory. https://doi.org/10.2307/2579680
  10. Jetzek, T. H. (2015). The Sustainable Value of Open Government Data (1st ed.). 30 June 2015. http://openarchive.cbs.dk/handle/10398/9183
  11. West, J., & Gallagher, S. (2006). Challenges of open innovation: The Paradox of Firm Investment in Open Source Software. R&D Management, 36(3), 319–331. https://doi.org/10.1111/j.1467-9310.2006.00436.x
  12. Chesbrough, H. W. (2003). Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology. Harvard Business School Press, Boston. https://doi.org/10.1111/j.1467-8691.2008.00502.x

Kommentera