Projektbeskrivning och definition av värdeskapande

Projektbeskrivning

Projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data syftar till att visa på principer och praxis som kan tillämpas i verksamhetsprocesser för att anpassa och samarbeta med externa aktörer genom att nyttja och återanvända data. Dela digital resurser och kombinera det med andra öppna resurser kan ge upphov till stora social och ekonomiska värden genom effektivisering inom offentlig sektor eller tjänsteutveckling av företag och organisationer. Som grund för att förstå värdeskapande inom projektet använder projektet två väl grundade forskningsområde där det ena är baserat ekonomiska teorier om hur resurser och förmågor användas för skaffa sig konkurrensfördelar. Det andra området är studier som undersökt hur mervärde uppstår i partnerskap och är baserat på organisationsteorier för att förstå vilka förmågor, resurser och strukturer som ger upphov till synergieffekter. Tanken med att använda teorier som undersöker hur företag skaffar sig konkurrensfördelar och synergieffekter är att även myndigheter och offentliga organisationer måste leverera unika tjänster i samarbete med externa aktörer för att klara av en ökad teknologisk förändringstakt och krav från samhället. Projektets perspektiv på öppna data är att det är en digital resurs bland andra som kan användas för att nätverka och skapa lösningar i samarbete med offentliga, privata och social organisationer. Det teoretiska ramverk används för att betrakta värdeskapande och ligger till grund för analysen av intervjuerna projektet genomfört med strategiska samarbetspartners till Trafikverket. De organisationer som ingått i intervjuerna består av tågoperatörer och kollektivtrafikbolag som är avtalskunder till Trafikverket och kallas för Travkunder. Webbplatsen utgör grunden för kunskapsöverföring inom projektet för att förmedla principer och praxis från teorier och intervjuer som är viktiga i arbetet med värdeskapande partnerskap. Specifikt hur dessa principer och praxis skall användas i verksamheten är inte en del av projektet, eftersom detta troligen kräver förändringsarbete och harmonisering med övriga verksamhetsmål. Bilden nedanför är ett utkast från förstudien för att visa på hur förmågor och unika resurser är tänkt att utvecklas i partnerskap med externa aktörer.

Projektets motiv till att samarbete med externa aktörer är att dessa besitter unika resurser i form av kunskap, erfarenhet, snabbrörlighet som kan skapa många av de tjänster som ligger utanför eller i skärlinjen av vad den offentliga sektorn har möjligheter att erbjuda. Därför är det viktigt att myndigheter och offentliga organisationer nätverkar och bygger partnerskap med aktörer som förstår användares behov och besitter kunskap om tekniska paradigm som kan bidra till att lösa samhällsutmaningar. Projektet finansieras inom ramen för Trafikverkets forskning och utvecklingsportfölj planera (tidigare modern myndighet). Projektets webbplats fungerar som ett arbetsdokument och kommer vara föremål för kontinuerliga förändringar med nytt och uppdaterat innehåll fram till sommaren 2018.

Definition av värdeskapande

Projektets perspektiv på värdeskapande är hämtat från etablerade forskningsområden som undersöker hur IT-baserade resurser och förmågor används av företag för att skapa konkurrensfördelar. IT-resurser och förmågor kan ger upphov till mervärde baserat på hur de nyttjas internt och externt för att harmonisera processer och utbyta information inom verksamheten eller med samarbetspartners. Exempel på detta kan vara en just-in-time logistikkedja som bidrar med mervärde genom att processer och IT-systemstöd måste anpassas och standardiseras för att effektivisera samarbete. För att förstå hur strategiskt partnerskap ger upphov till mervärde nyttjar projektet studier som undersökt hur konkurrensfördelar skapas genom att harmonisera företagsresurser, förmågor och strukturer över organisationsgränser i gemensamma projekt och samarbeten.

Mer aktuella studier används i projektet för att förstå nyare fenomen där interaktion och samarbetet sker på en armlängds avstånd till varandra genom att plattformsägare tillhandahåller värdefulla digitala resurser som tjänster, gränssnitt och plattform. Exempel på en sådan plattform är Apples app store som ger tredjepartsutvecklare tillgång till standardiserade processer och gränssnitt för att publicera egna tjänster och applikationer. Projektet inkluderar även teorier om hur öppen källkod, data och innovation skapar värde genom att tillgängliggöra öppna immateriella rättigheter och resurser. Nedanstående stycken redogör för de olika teorier projektet använder för att betrakta värdeskapande.

Resursbaserade teorier

Resursbaserat perspektiv

Resource-based view översatt till resursbaserat perspektiv på svenska, är ett sätt att se värdeskapande genom att studera hur resurser och förmågor används inom ett företag för att skaffa sig konkurrensfördelar. Resursbaserat perspektiv studerar hur väl företaget använder sina resurser, förmågor, kultur och strukturer för att skaffa sig konkurrensfördelar1 på en konkurrensutsatt marknad. Perspektivet bygger på att företaget nyttjar sina materiella och immateriella resurser för att skaffa sig fördelar, som exempelvis infrastruktur, byggnader, företagsstruktur, erfarenhet, kunskap, varumärke med mera. För att resurserna skall ge upphov till fördelar behöver de vara svåra att imitera så andra förstag inte enkelt kan skaffa sig liknande resurser, exempelvis genom att köpa likvärdig programmjukvara på marknaden. Förutom resurser behöver företaget besitta förmåga att nyttja de resurser man har tillgång till, det kan exempelvis vara kunnig personal som kan använda beslutsstödssystem för att skaffa sig avancerade analysverktyg för taktisk och strategisk beslutsfattning. När resurser är svåra att imitera tillsammans med att företaget besitter kunskap att utnyttja dessa fullt ut, kan företaget skaffa sig bestående konkurrensfördelar. Om företaget inte har värdefulla resurser eller förmåga att utnyttja dem kan det leda till konkurrensnackdelar. Bilden visar hur teorin beskriver hur resurser kan leda till bestående konkurrensfördelar.

Källa: www.strategicmanagementinsight.com

IT-Affärsvärde

Teorier för hur informationssystem och informationsteknologi skapar värde i företag bygger vidare på resursbaserat perspektiv och benämnas IT business value2. Teorier kring IT-affärsvärde har utvidgat resursbegreppet till att inkludera resurser som sträcker sig utanför företaget eftersom IT-system möjliggör integrering av processer över organisationsgränser. Begreppet resurser inom IT-affärsvärde teorier är också mer fokuserade på immateriella resurser kopplade till informationssystem, där IT-relaterade förmågor och resurser är centrala för att företag skall kunna skaffa sig konkurrensfördelar. Notera att förmågor som personer besitter också ses som en företagsresurser. Bilden nedanför visar en kategorisering av IT-relaterade förmågor som är sammanställt från ett dussintal artiklar som behandlar IT-affärsvärde 3.

Källa: Wade, M., & Hulland, J. (2004). Review: the resource-based view and information systems research: review, extension, and suggestions for future research. MIS Quarterly, 28(1), 107–142.

Enligt klassificeringen som Wade & Hulland (2004) genomfört finns det dels IT-förmågor och resurser som utvecklas från ett internt fokus – inside-out. Motivet att utveckla dessa förmågor och resurser styrs av interna krav för att effektivisera och anpassa sig till marknaden. Exempelvis kan det vara beslut att införskaffa sig ett nytt affärssystem för att effektivisera intern administration. Ett affärssystem är en resursers som enkelt kan upphandlas på den öppna marknaden, men för att uppnå effektivisering behöver företaget skaffa sig kompetens för att integrera och anpassa systemet till den egna verksamheten. Enligt resursbaserat perspektiv leder inte införskaffande av ett nytt affärssystem till konkurrensfördelar eftersom resursen inte är sällsynt och den är inte speciellt kostsam eller svår att imitera. Samt att kunskapen att anpassa den till olika verksamheter inte är någon unik förmåga, eftersom den troligen finns att tillgå på den öppna marknaden eller att företaget själv besitter kunskapen.

Externa IT-förmågor- outside-in – är kunskapen och färdigheten att att anpassa sig till marknaden, kunders och samarbetspartners behov. Externa IT-förmågor är baserat på tidigare erfarenhet att samarbeta och sköta relationen till externa företag och kunder, som att exempelvis integrera processer och IT-stöd med underleverantörer. En annan extern IT-förmåga är att anpassa IT-strategier beroende på marknadsförändringar. För att anpassa och utveckla IT-strategier behövs förmågan att inhämta och analysera implikationer av marknadsförändringar och flexibiliteten att snabbt förändra interna strategier.

För att jämka dessa två typer av förmågor menar Wade & Hulland att företag behöver gränsöverskridande förmågor – spanning capabilities, som behövs för att länka externa kravställningar med interna. Gränsöverskridande förmågor visar sig vara viktiga för att skapa synergier och strategiska samarbeten. Dessa förmågor kommer enligt författarna ifrån hur väl olika funktioner och avdelningar är integrerade med varandra internt, vilket avgör hur snabbt företaget kan anpassa sig till marknaden och externa behov. Det betyder att företag som har fragmenterade processer och informationssystem mellan avdelningar internt, har svårare att uppnå synergier genom samarbete med externa parter. En annan viktig gränsöverskridande förmåga är att leda och planera förändringsprojekt som kommer från externa påtryckningar genom att förutse och planera förändringsarbete beroende på marknadsutveckling och ny teknologi, standarder, direktiv som kommer påverkar företagets verksamhetsområde. När både interna och externa IT-relaterade förmågor harmoniserar med varandra, kan företag förädla och utveckla värdeskapande, svårt imiterbara resurser och förmågor, som ger upphov till tillfälliga eller bestående konkurrensfördelar.

Modell IT-Affärsvärde

Företag påverkas av andra faktorer som finns utanför den enskilda verksamheten och påverkar IT-relaterade resurser och förmågor. Exempel på detta är tillgången till kvalificerad personal eller nationella lagar och direktiv som reglerar olika branscher. Genom att utgå ifrån resursbaserat perspektiv skapade Melville, Kraemer och Gurbaxani4 en integrerad modell för IT-affärsvärde som även inkluderade dimensioner utanför företaget som också påverkar möjligheter att skaffa sig konkurrensfördelar. Den ena dimensionen var branschspecifika egenskaper vilket innefattade konkurrensutsatthet, förändringstakt, samt regleringar och direktiv som företag i en specifik bransch måste förhålla sig till. Den andra dimensionen var nationella egenskaper, som exempelvis tillgången till grundläggande nationell IT-infrastruktur, utbildning och forskning, rikstäckande initiativ och utvecklingsnivå. Som komplement till IT-relaterade resurser inkluderade även modellen resurser som företagskultur, policys, organisationsstruktur och rutiner. Bilden nedanför visar modellen och de dimensioner som har inverkan på IT-affärsvärde.

Källa: Melville, N., Kraemer, K., & Gurbaxani, V. (2004). Review: Information technology and organizational performance: An integrative model of IT business value. MIS Quarterly, 28(2), 283–322.

Avkastning från partnerskap

Ett annat forskningsområdet som projektet nyttjar är studier om hur unika värden och konkurrensfördelar uppstår genom strategiska partnerskap mellan två företag. Teorin benämns relational rent, där rent syftar på economic rent vilket är den avkastning som uppstår till följd av efterfrågan för en begränsad resurs när produktionskostnaden är borträknad. Eftersom en direktöversättning av den engelska benämningen inte blir beskrivande på svenska, benämner vi den för avkastning från partnerskap. Notera att avkastning inte enbart syftar på ekonomisk vinst, det innefattar även förbättrade förmågor och strukturer som är till följd av partnerskapet. Forskningsområdet bygger på undersökningar om olika typer av verksamhetsförmågor och organisationsstrukturer som möjliggör långvariga strategiska partnerskap som ger upphov till synergieffekter och unika konkurrensfördelar5.

Grundförutsättningarna för ett sådant partnerskap är att båda parter investerar och delar med sig av egna resurser, förmågor och erfarenheter. Beroende på längden av partnerskapet, förbättras förmågor som exempelvis kunskapsöverföring, koordinering och förståelse av varandras verksamheter över tid. Fungerande partnerskap som resulterar i avkastning påskyndar utvecklingen av strukturer för utbyte av operativ och strategisk information, förtroende, kunskapsöverföring, processintegration och styrning för att följa upp och planera strategiska mål. Detta medför att strategiska beslut snabbt kan fattas och implementeras över organisationsgränserna. Denna katalyserande effekt och avkastning visar sig vara svårare att uppnå i samarbeten som inte är strategisk eller långvariga, det vill säga samarbeten där parterna inte investerar eller delar interna strategiska resurser, förmågor och strukturer på samma målinriktade tillvägagångssätt. Anledningen till att det bara är visa typer av partnerskap som resulterar i nettoavkastningar enligt teorin är att det behövs upparbetade förmågor och erfarenhet av att samarbeta. Som över tid leder till förbättrade förmågor, vilket i sin tur resulterar ännu bättre avkastning när långvarig och djupgående partnerskap uppnås. Exempel på förmågor som kan leda till sådana partnerskap är erfarenheten att identifiera viktiga partnerskap, kunskapen att länka processer och IT stöd, attityd – vilja att samarbeta, och strukturer för att snabbt fatta partnerspecifika beslut som kan verkställas av båda parter. Den avkastning som tillfaller parterna kan variera och behöver inte vara likvärdig i form och magnitud. Det vill säga att det inte är en perfekt symmetri mellan typen och storleken av de erhållna värdet den enskilda parten erhåller från det strategiska partnerskapet.

Studie av partnerskap inom innovation och utveckling

En nyligen avslutat studie av över 400 high-tech företag undersökte vilka förmågor och strukturer som möjliggjorde avkastning från partnerskap inom innovation och utveckling6. Studien tittade på hur väl de olika partnerskapen lyckats genom att undersöka relationsspecifika variabler och data om deras vinster, konkurrenskraft index, marknadsandelar, utvecklingskostnader med mera, för att ta reda på vad som gav upphov till avkastning som stärkte deras konkurrenskraft. Genom att utveckla en modell identifierade studien vilka strukturer, egenskaper och förmågor som gav upphov till avkastning. Studien föreslår en topologi och klassificering av variabler som påverkar möjligheten till avkastning från partnerskap. Bilden nedanför visar klassificeringen av relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor.

Källa: Zhang, S., Li, N., & Li, J. (2017). Redefining relational rent. Technological Forecasting and Social Change, 117, 315–326.

Relationsstrukturer är enligt studien de resurser som företag behöver investera i för att möjliggöra avkastning från partnerskap. Detta i form av personal som ingår i gemensamma projekt, avtal, förtroende, IT-stöd, ledarskap med mera. Notera att det inte bara är det faktiska antalet personer, det är lika viktigt att personer med rätt kunskap och roll ingår i gemensamma projekt. Relationsbevarande egenskaper avgörs av närheten, kvalitén, attityden och styrkan på relation mellan parterna. Värt att notera är att närhet kan enligt studien vara företag som har liknande verksamhetsområde och tillgången på likvärdiga resurser. Slutligen avgörs relationen mellan parterna av relationsförmågor som behövs för att bygga ett fungerande partnerskap. Enligt studien är relationsförmågor att koordinera, lära av varandra, förståelse av den andra parten och förmågan att transformera eller “fånga” kunskap internt i den egna verksamheten viktiga. Förmågan att upprätthålla värdefulla partnerskap kan påverkas om gemensamma projekt bemannas med konsulter som tar med sig erfarenheten när projekt är färdiga (författarens anmärkning). Notera att förmågor också är en viktig tillgång i teorier kring IT-affärsvärde som beskrevs tidigare.

Studien presenterar avkastning från partnerskap med hjälp av två olika index. Det första indexet undersökte företagsspecifika faktorer för avkastning från partnerskap och var baserat på frågor kring innovationsaktiviteter, tidigare avkastning från produkter och tjänster, konkurrenssituation och kunskapsrelaterade förmågor. Detta index visar att företagsförmågor var det enskilt viktigaste för att genera positiva resultat från partnerskap, de förmågor som undersöktes var kunskapshantering (identifiera, skaffa, integrera, utveckla), projektkoordinering och ledarskap. Den näst viktigaste faktorn var effektivitet och kostnad för innovation och utveckling jämfört med konkurrenter. Däremot visade det sig att tidigare prestationer för tjänster och produkter, antal patent, tidigare goda ekonomiska resultat inte påverkade möjligheten till lyckade partnerskapssamarbeten.

Det andra och det kanske mest intressanta indexet som studien presenterar är vilka relationsspecifika faktorer, enligt bilden ovan som generera avkastning från partnerskap. Betydelsen av de tre delindexen, relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor, visade att samtliga var ungefär lika viktiga för att bygga fungerande partnerskap, samt att det är en stark korrelation mellan avkastning och fungerande partnerskap. Detta betyder att om man vill förbättra avkastningen från partnerskap skall man satsa på att bygga bra relationer med sina samarbetsparters. Detta kanske inte kommer som en överraskning, men studien visar också vilka faktorer företag behöver inventera och utveckla för att upprätthålla relationen och avkastning från partnerskapet. Nedanför visar de tre delindexen och de viktigast faktorerna i fallande ordning, förutom relationsförmågor där samtliga visade sig vara lika viktiga för att skapa avkastning från partnerskap.

  • Relationsstrukturer
    • Integrerade IT-system och stöd för gemensamma projekt
    • Informationsdelningsrutiner för spridning av information till inblandade
    • Rutiner för identifiering av eventuella samarbetspartners internt och externt
  • Relationsbevarande egenskaper
    • Inställning och vilja att samarbete med ett brett spektrum av aktörer, både innanför och utanför sitt verksamhetsområde
    • Personlig motivation och projekts betydelse för verksamheten
    • Likhet mellan verksamhetsområde, tidigare gemensamma samarbeten, och hur inflytande och dominant den andre parten är
  • Relationsförmågor (alla undersökta förmågor var lika betydelsefulla)
    • Nyttja och tillämpa teknologier i partnerskapet,  kombinera och nyttja olika teknologier
    • Identifiering och inhämta viktig strategisk kunskap om teknologier och dess inverkan
    • Integration, utveckling och anpassning av IT-system för gemensamma projekt
    • Projektkoordinering, resursplanering och målstyrning

Förutom relationsspecifika faktorer identifierade studien olika typer avkastning från partnerskap beroende på nivån och längden av samarbete. Den första nivån av partnerskap kännetecknas av mer tillfälliga och temporära samarbeten genom att nyttja delar av varandras teknologier och processer. Författarna av artikeln menar att denna nivå av mer tillfälligt partnerskap och samverkan bara resulterar i marginella och tillfälliga värden för parterna. Studien visar att denna typ av partnerskap inte leder till förbättrade interna förmågor som behövs för att lyckas i mer långtgående strategiska partnerskap. Dessa tillfälliga och temporär värden kommer i huvudsak ifrån koordinering, effektivisering av tjänst och produktivitetsutveckling. Den andra nivån av partnerskap, vilket utgjorde 70% av de undersökta företagen – visar att företagen delade mer av varandras utvecklade teknologier och upphovsrätter. Denna nivå av samarbete visar att företagen utvecklade gemensamma teknologier och processer som kunde användas i egna tjänster och produkter. Samt att vinsterna och upphovsrätterna delades mer likvärdigt. Den andra nivån av partnerskap var också mer långtgående och resulterade i att företaget utvecklade och förbättrade samarbete och relationsförmågorna. Den tredje och den minst påträffande nivån av partnerskap i studien visade sig genererar de bästa samarbetsförmågorna och de mest bestående konkurrensfördelarna. Denna nivå av partnerskap gav upphov till förbättrade ledarskapsförmågor, förtroende, delade värderingar och integrerade processer för att styra utveckling och produktion mellan företagen. Företagen upprättade strategiska allianser med varandra och delade i mycket större utsträckning upphovsrätter och vinster i jämförelse med den andra två nivåerna. Bilden nedanför visar karakteristiska drag av avkastning som de olika nivåerna av partnerskap kan ge upphov till.

Källa: Zhang, S., Li, N., & Li, J. (2017). Redefining relational rent. Technological Forecasting and Social Change, 117, 315–326.

Övriga teorier – värdeskapande

Gränssnittsresurser

Projektet inkluderar mer nyligen utvecklade teorier kring hur digitala resurser kan används för att kombineras och anpassas som tjänster för kunder och företag kallat boundary resources7, översätts till gränssnittsresurser. Teorin bygger inte på resursbaserat perspektiv som ovanstående forskningsområden, utan fokuserar på immateriella digitala resurser som företag använder för erbjuda funktionalitet till användare. Dessa digitala resurser är standardiserade gränssnitt som kan erbjudas till en större heterogen användargrupp. Dessa gränssnitt erbjuds oftast som API:er (aplication programable interface) och tjänster på digitala plattformar där kommunikationen och interaktionen med användarna sker på armlängds avstånd. Exempel på detta är Google Maps som ger användare möjligheten att använda kartor i appar och webbsidor via ett standardiserat API med tillhörande avtal som reglerar vad användaren får och inte får göra. I motsats till teorier för avkastning från partnerskap har inte dessa gränssnitt eller infrastruktursägare en nära relations till sina kunder och användare.

Boundary resources refer to “the software tools and regulations that serve as the interface for the arm’s- length relationship between the platform owner and the application developer” (Ghazawneh and Henfridsson 2013, p. 174)

Det finns oftast en konflikt mellan att erbjuda efterfrågad funktionalitet och att behålla kontroll över gränssnitt och plattform. Ett exempel på konflikt kan vara att användare skrapar webbsidor på information som inte finns publicerad via plattformsägarens gränssnitt, vilket resulterar i att ägaren måste antingen begränsa tillgången eller publicera informationen via gränssnittet. Ett annat problem som ofta uppstår där det finns en stor heterogen användargrupp är att stora aktörer med många användare kan utöva inflytande för att påverka plattformsägare till sin egen fördel. Studier kring gränssnittsresurser är ett intressant perspektiv för att förstå hur innovationer uppstår mer oförväntat genom att nyttja funktionalitet som erbjuds via stora etablerade digital plattformar som exempelvis App Store och Google Play8. Teorin för gränssnittsresurser tillför ett perspektiv för att förstå hur plattformsägare och användare som hålls på armlängds avstånd påverkar varandras möjligheter att skapa innovationer i dynamiska nätverk med heterogena aktörer.

Sociotekniska mekanismer

Inom öppen förvaltning har öppna data och digitaliseringen blivit något av en universallösning för transparens och effektivisering inom offentlig förvaltning. Flera artiklar har på senare tid tittat på hur öppna data genererar värde genom att använda sociala teorier som undersöker samspelet mellan mekanismer på mikro- och makronivå9 för att skapa bestående värde. Förenklat utgår de från att på makronivå finns det möjliggörande faktorer som direktiv, lagar, utbildning, kultur, teknisk infrastruktur som exempelvis bredband, som skapar möjligheter för individer på mikronivå genomföra handlingar med hjälp av till exempel av öppna data, som i sin tur kan transformerar och påverkar faktorer på makronivån.  Thorhildur Hansdottir Jetzek avvänder detta perspektiv för sin avhandling10, där hon argumenterar för sju olika dimensioner (sidan 45.) som bidrar till att göra öppna data ändamålsenligt och användbart. Bilden nedanför visar en utvärdering av tre olika öppna datakällor baserat på dessa dimensioner.

Källa: Jetzek, T. H. (2015). The Sustainable Value of Open Government Data (1st ed.). 30 June 2015.

För att data skall komma till användning behövs enligt avhandlingen intermediära aktörer som bidra med att distribuera, kombinera och paketera data för olika användningsområden. Dessa aktörer har också insikt i vilken data som behövs för specifika ändamål och marknader. Bilden nedanför visar förslag på ramverk för hur hållbara värden kan genereras med  öppna data.

Källa: Jetzek, T. H. (2015). The Sustainable Value of Open Government Data (1st ed.). 30 June 2015, p.75.

Teorier om öppen källkod, öppna data och öppen innovation

Historiskt har innovation och utveckling varit en aktivitet som företag håller tätt intill bröstet och inte gärna delat med sig av för att skaffa sig konkurrensfördelar. Däremot har företag alltid hämtat idéer från kunder och andra konkurrenter. Men företag har i allmänhet skyddad patent och immateriella rättigheter eftersom det kräver stora investerar för att utveckla. En förändring inträffade när gratisprogram och öppen källkod gjorde entré i början av 2000-talet. Redan vid den tiden hade öppen källkod visast sig vara värdefull i många samarbetsprojekt inom universitetsvärlden och vid uppbyggnaden av internet innan millennieskiftet. Flera tidiga förespråkare av öppen källkod menade att offentlig verksamhet hade ett ansvar att investera och använda öppen källkod för att bidrar till kollaborativ utveckling istället för att köpa licensbaserad mjukvara.

Många lyckade öppen källkodprojekt är baserade på frivilligt deltagande i decentraliserade styrda communities, där agendan och aktiviteter koordinerades av grupper och individer som säkerställer att arbetet drivs framåt. Numera finns det också många företag som bidrar med resurser till öppen källkod projekt med olika motiv11. Ett av dessa motiven är att företag vill dela kostnaden och riskerna av utveckling genom att delta i arbetet i en community tillsammans med andra frivilliga och företag. Exempel på detta är Mozillaprojektet som stöder en visionen om ett öppet internet (läs mer om deras motiv och vision) och tillhandahåller webbläsaren Firefox som öppen källkod. Ett annat motiv är att dela immateriella rättigheter och teknologier som företag har svårt att skapa kommersiella värden ifrån egen utvecklad mjukvara. Och istället tillgängliggör rättigheterna öppet för att påskynda nyttjandet av teknologier för att eventuellt i ett senare skede produktifiera eller sälja tilläggstjänster. Exempelvis på detta är Sun Microsystem som tillgängliggjorde referensimplantationen (kompilatorer och klassbibliotek) av programmeringsspråket Java 2007, där företag och privatpersoner kan delta i utvecklingen av Java genom att vara medlem av Java Community Process (JPC). Den nuvarande ägare av Java, Orcle Corperation har en uppsjö av produkter och tjänster som bygger på Java-teknologier. Öppna data bygger på samma grundläggande principer som öppen källkod, det vill säga öppenhet, delaktighet och samverkan. Öppna data är mer ett synsätt som kom till genom ett möte mellan tongivande personer inom webb 2.0 teknologin och öppen källkod år 2007. Tanken bakom mötet var att kombinerade idéer från öppen källkod tillsammans med öppen och transparens inom offentlig sektor. De affärsmodeller som är vanliga inom öppen källkodprojekt är inte direkt tillämpbara på öppna data eftersom mjukvara innefattar flera komponenter som infrastruktur, standarder, processer och data. Däremot bidrar det med en förståelse av hur öppna resurser kan spela en viktig roll i att skapa social och ekonomiska värden i kollaborativ anda.

Forskare inom företagsekonomi och strategisk ledarskap började intressera sig för hur öppna materiella rättigheter kunde användas för design och utveckling. Detta inspirerade till idéer om öppen innovation12 där företag kan dra nytta av öppna såväl som egna rättigheter i utvecklingsprocessen. Öppen innovation är ett sätt för företag att inkorporera interna och externa idéer i den egna utvecklingsprocessen. Detta kan vara genom att exempelvis använda, imitera eller kombinera både öppna och egna teknologier. Oavsett om rättigheterna är öppet tillgängliga eller inte, behöver företag som tillämpar nya idéer utifrån besitta interna förmågor för att absorbera och nyttja nya teknologier för eget bruk. Att använda öppen källkod i utvecklingen av företagsprodukter och tjänster är ett exempel av hur en öppen innovationsprocess tillämpas. Teorier för öppen innovation används i projektet för att belysa att företag kan nyttja olika källor för att arbeta med design och utveckling.

Sammanfattning

Teorierna som används i projektet utgör ett ramverk för att betrakta hur verksamheter skapar unika resurser och förmågor för att vara konkurrenskraftiga på en öppen marknad. Teorin för IT-affärsvärde beskriver hur digitala resurser utgör en viktig komponent för att möjliggöra mervärde beroende på hur väl det harmoniseras med verksamhetens övriga resurser, förmågor och strukturer. Teorin för avkastning från partnerskap klargör vilka mekanismer som skapar konkurrenskraftiga samarbeten genom att kombinera verksamhets specifika resurser, förmågor och strukturer över organisationsgränserna. De andra teorierna som ingår i ramverket förklarar bland annat hur digitala gränssnitts används som strategiska resurs för att exempelvis tillhandahålla global plattformar och infrastruktur för digital tjänsteutveckling. Hur öppen källkod kan används i den egna utvecklings och innovationsprocessen för att skapa värdefulla digitala resurser genom delaktighet och samarbeta i communities där immateriella rättigheter delas  och utvecklas gemensamt. Det teorierna som ingår i ramverket har gemensamt är att de visar på mekanismer som förklarar olika perspektiv på hur digitala resurser och förmågor skapar unika värden och bestående konkurrenskraft på en marknad som drivs av teknologisk framsteg. Detta är relevant för alla verksamheter oavsett om de är offentliga eller privata. Exempelvis ersätter redan idag robotar och algoritmer jobb inom offentlig verksamhet.

Socialsekreterare säger upp sig när roboten tar över deras arbetsuppgifter” – Sveriges radio P1

Därför är det viktigt att den egen verksamhet har resurser, förmågor och strukturer som enkelt kan anpassas för strategiska samarbeten med aktörer som kan ge upphov till unika resurser och värden. Det teoretiska ramverket utgör en grund för att analysera intervjuer med avtalskunder till Trafikverket för att identifiera mekanismer och fenomen som respondenterna uttrycker som värdeskapande. Detta kommer sedan användas för att utforma metoder för hur verksamhetsvärde kan skapas i samarbete med externa partners genom använda digitala resurser och förmågor över organisationsgränserna.

 

Footnotes

  1. Barney, J. (1991). Firm resources and sustained competitive advantage. Journal of Management, 17(1), 99–120. Retrieved from http://jom.sagepub.com/content/17/1/99.short
  2. Melville, N., Kraemer, K., & Gurbaxani, V. (2004). Review: Information technology and organizational performance: An integrative model of IT business value. MIS Quarterly, 28(2), 283–322. http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2017226
  3. Wade, M., & Hulland, J. (2004). Review: the resource-based view and information systems research: review, extension, and suggestions for future research. MIS Quarterly, 28(1), 107–142. http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2017218
  4. Melville, N., Kraemer, K., & Gurbaxani, V. (2004). Review: Information technology and organizational performance: An integrative model of IT business value. MIS Quarterly, 28(2), 283–322. http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2017226
  5. Dyer, J. H., & Singh, H. (1998). The Relational View: Cooperative Strategy and Sources of Interorganizational Competitive Advantage. Academy of Management Review, 23(4), 660–679. https://doi.org/10.5465/AMR.1998.1255632
  6. Zhang, S., Li, N., & Li, J. (2017). Redefining relational rent. Technological Forecasting and Social Change, 117, 315–326. https://doi.org/10.1016/j.techfore.2016.10.072
  7. Ghazawneh, A., & Henfridsson, O. (2013). Balancing platform control and external contribution in third-party development: The boundary resources model. Information Systems Journal. https://doi.org/10.1111/j.1365-2575.2012.00406.x
  8. Eaton, B., Silvia Elaluf-Calderwood, Sørensen, C., & Youngjin Yoo. (2015). Distributed Tuning of Boundary Resources: the Case of Apple’s iOS Service System. MIS Quarterly, 39(1), 217–243. https://doi.org/10.1287/isre.1100.0318
  9. Coleman, J. S. (1990). Foundations of Social Theory. In Foundations of Social Theory. https://doi.org/10.2307/2579680
  10. Jetzek, T. H. (2015). The Sustainable Value of Open Government Data (1st ed.). 30 June 2015. http://openarchive.cbs.dk/handle/10398/9183
  11. West, J., & Gallagher, S. (2006). Challenges of open innovation: The Paradox of Firm Investment in Open Source Software. R&D Management, 36(3), 319–331. https://doi.org/10.1111/j.1467-9310.2006.00436.x
  12. Chesbrough, H. W. (2003). Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology. Harvard Business School Press, Boston. https://doi.org/10.1111/j.1467-8691.2008.00502.x

Kommentera