Teoretiskt ramverk och projektbakgrund

Obs! notera att innehållet uppdateras löpande.

Projektbakgrund

Projektet metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data syftar till att visa på principer och praxis som kan tillämpas i verksamhetsprocesser för att anpassa och samarbeta med externa aktörer genom att nyttja och återanvända data. Dela och kombinera digital resurser som öppna data, kan ge upphov till stora social och ekonomiska värden genom effektivisering inom offentlig sektor eller utveckling av tjänster av företag och sociala organisationer. Som grund för att förstå värdeskapande inom projektet används forskningsområde som undersökt hur resurser och förmågor användas för skaffa sig konkurrensfördelar. Förutom att nyttja resurser och förmågor för att skapa sig konkurrensfördelar, används också projektet teorier hur avkastning och synergier uppstår i strategiska partnerskap. Tanken med att använda teorier som undersöker hur företag skaffar sig konkurrensfördelar i projektet, är att även myndigheter och offentliga organisationer måste leverera unika tjänster och produkter i samarbete med externa aktörer för att klara av en ökad teknologisk förändringstakt och krav från samhället. Projektet perspektiv på öppna data är att det är en digital resurs bland andra, som kan användas för att nätverka och skapa lösningar i samarbete med offentliga, privata och social organisationer. Förutom skapa ett teoretiskt ramverk för att betrakta värdeskapande genom partnerskap, genomför projektet intervjuer med strategiska samarbetspartners (Travkunder) till Trafikverket. Det teoretiska ramverket kommer användas för att analysera  intervjumaterialet för identifieras mekanismer och fenomen från litteraturen och dokumenteras på projektets webbplats.

Webbplatsen utgör också grunden för kunskapsöverföring inom projektet av de principer och praxis som betraktas som viktiga för att arbete med värdeskapande partnerskap. Specifikt hur dessa principer och praxis kan användas i verksamheten är inte en del av projektet, eftersom detta troligen kräver förändringsarbeten och harmonisering med övriga verksamhetsmål. Bilden nedanför är ett utkast från förstudien för att visa på hur förmågor och unika resurser kan utvecklas i samarbete med externa aktörer.

Projektets motivet till att samarbete med externa aktörer är att dessa besitter unika resurser i form av kunskap, erfarenhet, snabbrörlighet som kan bidra att skapa många av de tjänster som ligger utanför eller i skärlinjen av vad den offentliga sektorn har möjligheter att erbjuda. Därför är det viktigt att myndigheter och offentlig organisationer nätverkar och bygger partnerskap med aktörer som förstår användares behov och besitter kunskap om tekniska paradigm som kan bidra till att lösa samhällsutmaningar. Projektet finansieras inom ramen för Trafikverkets forskning och utveckling portfölj planera (tidigare modern myndighet). Projektets webbplats fungerar som ett arbetsdokument och kommer vara föremål för kontinuerliga förändringar med nytt och uppdaterat innehåll.

Teorier för värdeskapande

Projektets perspektiv på värdeskapande är hämtat från dels etablerade forskningsområden som undersöker hur IT-baserade resurser och förmågor används av företag för att skapa konkurrensfördelar. Dessa studier undersöker hur IT-resurser och förmågor ger upphov till mervärde baserat på hur dessa nyttjas internt och externt för att harmonisera processer och utbyta information med samarbetspartners. Exempel på detta kan vara en just-in-time logistikkedja bidrar till ökat värde genom att processer behöver förändras och standardiseras för att effektivisera samarbetet. Ett annat forskningsområde är studier för strategisk partnerskap där mervärde skapas genom att företag investerar resurser och utnyttjar varandras förmågor i gemensamma projekt för att skaffa sig konkurrensfördelar.

Mer aktuella studier används i projektet för att förstå nyare fenomen där interaktion och samarbetet sker på ett armlängds avstånd till varandra genom att plattformsägare tillhandahåller värdefulla digitala resurser som tjänster och gränssnitt. Exempel på sådan gränssnitt är Apples app store som ger tredjepartsutvecklare tillgång till en standardiserad processer och gränssnitt för att nyttja plattformsfunktionalitet. Projektet inkluderar även teorier om hur öppen källkod, data och innovation skapar värde genom tillgängliggörande av öppna immateriella rättigheter och resurser.

Genom att använda flera olika teorier om hur verksamhetsresurser, strukturer och förmågor bidrar till lyckade samarbeten bidrar till perspektiv på hur värden skapas genom partnerskap där data och information är viktiga resurser.  Teorier kring IT-baserade resurser indikerar också hur tillhandahållare av dataresurser behöver utveckla och anpassa sin egen verksamhet för att erbjuda värde till aktörer som existerar på en konkurrensutsatt marknad. Nedanstående stycken redogör för de teorier som projektet använder för betrakta värdeskapande.

Resursbaserade teorier

Resursbaserat perspektiv

Resource-based view översatt till resursbaserad perspektiv på svenska, är ett sätt att se värdeskapande genom att studera hur resurser och förmågor används inom ett företag för att skaffa sig konkurrensfördelar. Resursbaserad perspektiv studerar hur väl företaget använder sina resurser, förmågor, kultur och strukturer för att skaffa sig konkurrensfördelar på en konkurrensutsatt marknad. Perspektivet bygger att företaget nyttjar sina materiella och immateriella resurser för att skaffa sig fördelar, som exempelvis infrastruktur, byggnader och företagsstruktur,  erfarenhet, varumärke med mera. Resurserna behöver också vara svåra att imitera så andra förstag inte enkelt kan skaffa sig liknande resurser,  exempelvis genom att köpa likvärdigt programmjukvara på marknaden. Förutom resurser behöver företaget besitta förmågor för att fullt ut nyttja de resurser man har tillgång till,  det kan exempelvis vara kunnig personal som kan nyttja beslutsstödssystem för att skapa avancerade hjälpmedel för taktiska och strategiska beslutsfattning. När resurser är svåra att imitera, tillsammans med kunskap att utnyttja dessa fullt ut kan företaget skapa bestående konkurrensfördelar. Om företaget inte har förmåga att dra nytta eller inte besitter värdefulla resurser kan det till och men leda till konkurrensnackdelar. Bilden visar hur teorin beskriver hur bestående konkurrensfördelar uppstår.

Källa: www.strategicmanagementinsight.com

IT-Affärsvärde

Teorier för hur informationssystem och informationsteknologi skapar värde i företag bygger vidare på resursbaserad perspektiv och benämnas IT business value. Teorier kring IT-affärsvärde har utvidgat resursbegreppet till att inkludera resurser som sträcker sig utanför företaget eftersom IT-system möjliggör integrering av processer över organisationsgränser. Begreppet resurser inom IT-affärsvärde teorier är också mer fokuserade på immateriella resurser kopplade till informationssystem, där IT-relaterade förmågor och resurser är centrala för att företag skall kunna skaffa sig konkurrensfördelar. Notera att förmågor som personer har som jobbar på eller för företaget också räknas som en företagsresurser. Bilden nedanför visar en kategorisering av IT-relaterade förmågor från ett dussintal artiklar som behandlar  IT-affärsvärde.

Källa: Wade, M., & Hulland, J. (2004). Review: the resource-based view and information systems research: review, extension, and suggestions for future research. MIS Quarterly, 28(1), 107–142.

Enligt klassificeringen som Wade & Hulland (2004) genomfört finns det dels IT-förmågor och resurser som utvecklas från ett internt fokus – inside-out, motivet att utveckla dessa förmågor och resurser styrs av interna krav för att effektivisera och anpassa sig till marknaden. Exempelvis kan det vara beslut att införskaffa sig ett nytt affärssystem för att effektivisera intern administration. Ett affärssystem är en resurser som enkelt kan upphandlas på den öppna marknaden, men för att uppnå effektivisering behöver företaget skaffa sig kompetens för att integrera och anpassa systemet till den egna verksamheten. Enligt resursbaserat perspektiv leder inte införskaffande av ett nytt affärssystem till konkurrensfördelar eftersom resursen inte är sällsynt, den inte speciellt kostsam eller svår att imitera och kunskapen att anpassa den till olika verksamheter är inte någon unik förmåga eftersom den troligen går att upphandla eller kunskap som finns internt på många företag.

Externa IT-förmågor- outside-in – är kunskapen och färdigheten att att anpassa sig till marknaden, kunders och samarbetsparters behov. Externa IT-förmågor är baserat på tidigare erfarenhet att samarbeta och sköta relationen till externa företag och kunder, som att exempelvis integrera processer och IT-stöd med underleverantörer. En annan externa IT-förmågor är att kunna anpassa IT-strategier beroende på marknadsförändringar som bygger på förmågan att inhämta och analysera information, samt flexibiliteten att  förändra strategier.

För att jämka dessa två typer av förmågor menar Wade & Hulland att företag behöver gränsöverskridande förmågor – spanning capabilities, som behövs för att länka externa kravställningar med interna. Gränsöverskridande förmågor visar sig vara viktiga för att skapa synergier och strategiska samarbeten. Dessa förmågor kommer enligt författarna ifrån hur väl olika funktioner och avdelningar är integrerade med varandra internt, vilket avgör hur snabbt företaget kan anpassa sig till marknaden och externa behov. Det betyder att företag som har fragmenterade processer och informationssystem mellan avdelningar internt, har svårare att uppnå synergier genom samarbete med externa parter. En annan viktig gränsöverskridande förmåga är att leda och planera förändringsprojekt som kommer från externa påtryckningar genom att förutse marknaden och tillämpning av ny teknologi som kommer påverkar företagets verksamhetsområde. När både interna och externa IT-relaterade förmågor harmoniserar med varandra, kan företag förädla och utveckla värdeskapande, svårt imiterbara resurser och förmågor, som tillsammans ger upphov till tillfälliga eller bestående konkurrensfördelar.

Modell IT-Affärsvärde

Företag påverkas av andra faktorer som finns utanför det enskilda verksamheten och påverkar IT-relaterade resurser och förmågor. Exempel på detta är tillgången till högkvalificerad personer eller nationella lagar och direktiv som reglerar olika branscher. Genom att utgå ifrån resursbaserat perspektiv skapade Melville, Kraemer och Gurbaxani (2004) en integrerad modell för IT-affärsvärde som även inkluderade dimensioner utanför företaget som påverkar möjligheter att skaffa sig konkurrensfördelar. Den ena dimensionen var branschspecifika egenskaper vilket innefattade konkurreras utsatthet, förändringstakt, samt regleringar och direktiv som företag i en specifik bransch måste förhålla sig till. Den andra dimensionen var nationella egenskaper, som exempelvis tillgången till grundläggande nationell IT-infrastruktur, utbildning och forskning, rikstäckande initiativ och utvecklingsnivå. Som komplement till IT-relaterade resurser inkluderade även modellen resurser som företagskultur, policys och direktiv, organisationsstruktur och arbetssätt. Bilden nedanför visar modellen och de dimensioner som har inverkan på IT-affärsvärde.

Källa: Melville, N., Kraemer, K., & Gurbaxani, V. (2004). Review: Information technology and organizational performance: An integrative model of IT business value. MIS Quarterly, 28(2), 283–322.

 

Avkastning från partnerskap

Förutom betrakta värdeskapande genom resursbaserade perspektiv använder också projektet teorier kring hur värden uppstår genom strategisk partnerskap som ger upphov till konkurrensfördelar som inte varit möjligt att åstadkomma enskilt. Teorin benämns relational rent, där rent syftar på economic rent vilket är den avkastning som uppstår till följd av efterfrågan för en begränsad resurs när produktionskostnaden är borträknad. Eftersom en direktöversättning av den engelska benämningen inte blir beskrivande på svenska, används benämna avkastning från partnerskap istället. Notera att avkastning inte enbart syftar på ekonomisk vinst, det innefattar även förbättrade förmågor och strukturer som är till följd av partnerskapet. Forskningsområdet bygger på undersökningar om olika typer av verksamhetsförmågor och organisationsstrukturer som möjliggör långvariga strategiskt partnerskap som ger upphov till synergieffekter och unika konkurrensfördelar.

Grundförutsättningarna för ett sådant partnerskap är att båda parter investerar och delar med sig av egna resurser, förmågor och erfarenheter. Beroende på längden av partnerskapet, förbättras förmågor som exempelvis kunskapsöverföring, koordinering och förståelse av varandras verksamheter över tid. Fungerande partnerskap som resulterar i avkastning påskyndar utvecklingen av strukturer för utbyte av operativ och strategisk information, förtroende, kunskapsöverföring, processintegration och styrning för att följa upp och planera strategiska mål. Vilket möjliggör att strategiska beslut snabbt kan fattas och implementeras över organisationsgränserna. Denna katalyserande effekt och avkastning visar sig vara svårare att uppnå i samarbeten som inte är strategisk eller långvariga. Det vill säga samarbeten där parterna inte investerar eller delar interna strategiska resurser, förmågor och strukturer på samma målinriktade tillvägagångssätt. Anledning till att det bara är visa typer av partnerskap som resulterar i nettoavkastningar enligt teorin, är att det behövs förmågor och erfarenhet av att samarbeta, vilket över tid leder till förbättrade förmågor, som i sin tur resulterar ännu bättre avkastning när långvarig och djupgående partnerskap uppnås. Exempel på förmågor som kan leda till sådana partnerskap är erfarenheten att identifiera viktiga partnerskap, kunskapen att länka processer och IT stöd, attityd – vilja att samarbeta, och strukturer för att snabbt fatta partnerspecifika beslut som kan verkställas av båda parter. Den avkastning som tillfaller parterna kan variera och behöver inte vara likvärdig i form och magnitud. Det vill säga att det inte är en perfekt symmetri mellan typen och storleken av de erhållna värdet den enskilda parten erhåller från det strategiska partnerskapet.

Studie av partnerskap inom innovation och utveckling

En nyligen avslutat studie av över 400 high-tech företag undersökte vilka förmågor och strukturer som möjliggjorde avkastning från partnerskap inom innovation och utveckling. Studien tittade på hur väl de olika partnerskapen lyckats genom att undersöka relationsspecifika variabler och data om deras vinster, konkurrenskraft index, marknadsandelar, utvecklingskostnader med mera, för att ta reda på vad som gav upphov till avkastning som stärkte deras konkurrenskraft. Genom att utveckla en modell identifierade studien vilka strukturer och förmågor som gav upphov till avkastning bland företag som var verksamma inom innovation och utveckling. Studien föreslår en topologi och klassificerar av variabler som påverkar möjligheten till avkastning från partnerskap. Bilden nedanför visar klassificeringen av relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor.

Källa: Zhang, S., Li, N., & Li, J. (2017). Redefining relational rent. Technological Forecasting and Social Change, 117, 315–326.

Relationsstrukturer är enligt studien de resurser som företag behöver investera för att möjliggöra avkastning från partnerskap. Detta i form av personal som ingår i gemensamma projekt, avtal, förtroende, IT-stöd, ledarskap med mera. Notera att det inte bara är det faktiska antalet personer, utan att det också är rätt personer med rätta roller som deltar i gemensamma projekt. Relationsbevarande egenskaper avgörs av närheten, kvalitén, attityden och styrkan på relation mellan parterna. Värt att notera är att närhet kan enligt studien vara företag som som har liknande verksamhetsområde och tillgången på likvärdiga resurser. Slutligen avgörs relationen mellan parterna av relationsförmågor som behövs för att bygga ett fungerande partnerskap. Enligt studien är dessa förmågorna att koordinera, lära av varandra, förståelse av den andra parten och förmågan att transformera eller “fånga” kunskap internt i den egna verksamheten. Förmågan att upprätthålla värdefulla partnerskap kan påverkas om gemensamma projekt bemannas med konsulter som tar med sig erfarenheten när projekt är färdiga (författarens anmärkning). Notera att förmågor också är nyckeln till konkurrenskraft inom teorier för IT-affärsvärde som beskrevs tidigare och är en del av det teoretisk ramverk i projektet.

Studien presenterar avkastning från partnerskap med hjälp av två olika index. Det första indexet undersökte företagsspecifika faktorerna för avkastning från partnerskap och var baserat på frågor kring innovationsaktiviteter, tidigare avkastning från produkter och tjänster, konkurrenssituation och kunskapsrelaterade förmågor. Detta index visar att företagsförmågor var det enskilt viktigaste för att genera positiva resultat från partnerskap, förmågor som undersöktes var kunskapshantering (identifiera, skaffa, integrera, skapa), projektkoordinering och ledarskap. Den näst viktigaste faktorn var effektivitet och kostnad för innovation och utveckling jämfört med konkurrenter. Däremot visade sig att tidigare prestationer för tjänster och produkter, antal patent, tidigare goda ekonomiska resultat inte påverka möjligheten till lyckade partnerskapssamarbeten.

Det andra och det kanske mest intressanta indexet som studien presenterar är vilka relationsspecifika faktorer enligt bilden ovan, som generera avkastning från partnerskap. Betydelsen av de tre delindexen, relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor, visade att samtliga  var lika viktiga för att bygga fungerande partnerskap samt att det är en stark korrelation mellan värde “avkastning” och fungerande partnerskap. Detta betyder att om man vill förbättra avkastningen från partnerskap skall man satsa på att bygga bra relationer med sina samarbetsparters. Detta kanske inte kommer som en överraskning, men studien visar också vilka faktorer företag behöver inventera och utveckla för att upprätthålla relation och avkastning från partnerskap. Nedanför visar de tre delindexen och de viktigast faktorerna i fallande ordning, förutom relationsförmågor där samtliga visade sig vara lika viktiga för att skapa avkastning från partnerskap.

  • Relationsstrukturer
    • Integrerade IT-system och stöd för gemensamma projekt
    • Informationsdelningsrutiner för spridning av information till inblandade
    • Rutiner för identifiering av eventuella samarbetspartners intern och externt
  • Relationsbevarande egenskaper
    • Inställning och vilja att samarbete med ett brett spektrum av aktörer, både innanför och utanför sitt verksamhetsområde
    • Personlig motivation för inblandad och projekts betydelse
    • Likhet mellan verksamhetsområde, tidigare gemensamma samarbeten, och hur inflyttande och dominant den andre parten är
  • Relationsförmågor (alla undersökta förmågor var lika betydelsefulla)
    • Insikt av teknologier och tillämpningsområden, kunskap om hur resurser kan nyttas och kombineras för bättre konkurrenskraft
    • Identifiering och absorbering av viktig strategisk kunskap och teknologi
    • Integration, utveckling och anpassning av IT-system för gemensamma projekt
    • Projektkoordinering, resursplanering och målstyrning

Förutom relationsspecifika faktorer identifierade studien olika typer avkastning från partnerskap beroende på nivån och längden av samarbete. Den första nivån av partnerskap kännetecknas av mer tillfälliga och temporära samarbeten genom att nyttja delar av  varandras teknologier och processer. Författarna av artikeln menar att denna nivån av mer tillfälligt partnerskap och samverkan  bara resulterar i små och tillfälliga värden för parterna. Studien visar att denna typ av partnerskap inte leder till förbättrade interna förmågor som behövs för att lyckas i mer långtgående strategiska partnerskap. Dessa tillfällig och temporär värden kommer i huvudsak ifrån koordinering och effektivisering av tjänst och produktivitetsutveckling. Den andra nivån av partnerskap, vilket utgjorde 70% av de undersökta företagen – visar att företagen delade mer av varandras utvecklade teknologier och upphovsrätter. Denna nivån av samarbete visar att företagen utvecklade gemensamma teknologier och processer som kunde användas i egna tjänster och produkter, men där vinsterna och upphovsrätter delades mer likvärdigt. Andra nivån av partnerskap var också mer långtgående och resulterade i företaget utvecklade och förbättrade sina samarbete och relationsförmågor. Den tredje  och den minst påträffande nivån av partnerskap i studien visade sig genererar de bästa samarbetsförmågorna och  bestående konkurrensfördelar. Denna nivån av partnerskap gav upphov till förbättrade ledarskapsförmågor, förtroende, delade värderingar och integrerade processer för att styra utveckling och produktion mellan företagen. Företagen upprättade strategiska allianser med varandra och delade i mycket större utsträckning upphovsrätter och vinster i jämförelse med den andra nivåerna. Bilden nedanför visar karakteristiska drag av de olika typer av nivåerna av avkastning som partnerskap kan ge upphov till.

Källa: Zhang, S., Li, N., & Li, J. (2017). Redefining relational rent. Technological Forecasting and Social Change, 117, 315–326.

 

Övriga teorier – värdeskapande

Gränssnittsresurser

Projektet inkluderar en mer nyligen utvecklad teori kring hur digitala resurser kan används för att kombineras och anpassas som tjänster till kunder och företag, som heter boundary resources översätts till gränssnittsresurser. Teorin bygger inte på resursbaserad perspektiv som ovanstående forskningsområden, utan fokuserar enbart på immateriella digitala resurser som företag använder för att utveckla och erbjuda till användare. Dessa digitala resurser ses som gränssnitt som kan anpassas, förändras och erbjudas till en större heterogen användargrupp, även kallat tredjepartsutvecklare . Dessa gränssnitt erbjuds oftast som komponenter eller tjänster via digitala plattformar där kommunikationen sker på armlängds avstånd till användarna. Exempel på detta är tjänsten Google Maps som ger användare möjligheten att använda kartor i appar och webbsidor via standardiserat gränssnitt, processer och avtal som reglerar vad användaren får och inte får göra.

Boundary resources refer to “the software tools and regulations that serve as the interface for the arm’s- length relationship between the platform owner and the application developer” (Ghazawneh and Henfridsson 2013, p. 174)

I motsats till teorier för avkastning från partnerskap har inte dessa gränssnitt eller infrastruktursägare en nära relations till sina kunder och användare. Det finns oftast en konflikt mellan att erbjuda efterfrågan funktionalitet och fortfarande behålla kontroll över gränssnitt och plattform. Ett exempel på konflikt kan vara att användare skrapar webbsidor på information som inte finns publicerar via plattformsägarens gränssnitt, vilket resulterar i att ägaren måste antingen begränsa tillgången eller publicera informationen via sitt gränssnitt. Ett annat problem som ofta uppstår när en stor heterogen användargrupp nyttjar en och samma gränssnitt är att användare har olika inflytande och varierande tillgång till resurser som kan användas för att påverka plattformsägare. Studier kring gränssnittsresurser är ett intressant perspektiv för att förstå hur innovationer uppstår mer oförväntat genom tillgängliggörande av globala digital plattformar och gränssnitt som styrs och regleras av ett fåtal företag. Teorin för gränssnittsresurser används som ett komplement i projektet för att förstå värdeskapande i interaktion med en användargrupp som håls på ett armlängds avstånd via digitala gränssnitt.

Sociotekniska mekanismer

Inom öppen förvaltning har öppna data och digitaliseringen blivit något av en universallösning för transparens och effektivisering inom offentlig förvaltning. Flera artiklar har på senare tid tittat på hur öppna data genererar värde genom att använda sociala teorier som undersöker samspelet mellan mekanismer på mikro och makro nivå för att skapa bestående värde. Förenklat utgår de från att på makro nivå finns det möjliggörande faktorer som direktiv, lagar, utbildning, kultur, teknisk infrastruktur som exempelvis bredband, som skapar möjligheter för individer på mikro nivå att genomföra aktioner med hjälp av tillgängliggörande av data och information,  som i sin tur kan transformerar och påverkar faktorer på makro nivån.  Thorhildur Hansdottir Jetzek avvänder detta perspektiv för sin doktorsavhandling “The sustainable value of open goverment data” (2015). Där hon argumenterar för sju olika dimensioner (sidan 45.) som bidrar till att göra öppna data ändamålsenligt och användbart. Bilden nedanför visar en utvärdering av tre olika öppna datakällor baserat på dessa dimensioner.

Källa: Jetzek, T. H. (2015). The Sustainable Value of Open Government Data (1st ed.). 30 June 2015.

Förutom dessa dimensioner som bidrar till användbarhet behövs intermediära aktörer som kan bidra med distribuera, kombinera och paketera data för olika användningsområden. Dessa aktörer har också insikt i vilken data som behövs för specifika ändamål och marknader. Bilden nedanför visar förslag på ramverk för skapande av hållbara värde från öppna data.

Källa: Jetzek, T. H. (2015). The Sustainable Value of Open Government Data (1st ed.). 30 June 2015, p.75.

Teorier om öppen källkod, öppna data och öppen innovation

Historiskt har innovation och utveckling varit en aktivitet som företag håller tätt intill bröstet och inte gärna delat med sig av för att skaffa konkurrensfördelar. Däremot har företag alltid hämtat idéer från kunder och andra konkurrenter. Men företag har i allmänhet skyddad patent och immateriella rättigheter eftersom det kräver stora investerar för att utveckla. En förändring började skede när gratisprogram och öppen källkod gjorde entré i början av 2000-talet. Speciellt hade öppen källkod redan visast sig vara värdefullt i många samarbetsprojekt inom universitetsvärlden och uppbyggnaden av internet innan millennieskiftet. Men visa aktörer på marknaden såg det som en fara, tidigare Microsoft chef (2001) såg öppen källkod som en förstörare av immateriella rättigheter och ett hot mot hela mjukvaruindustrin. Men flera andra stora aktörer (IBM, Oracle, Google med flera) började använda öppen källkod i sina affärsmodeller under 2000-talet eftersom det redan visat sig värdefullt för utveckling av bland annat internet som drevs kollaborativt och öppet. Öppen källkod projekt har visade sig i jämförelse med proprietär mjukvara förbättra, säkerhet, användbarhet, transparens, varaktighet, interoperabilitet, flexibilitet och anpassningsbarhet. Värt att notera att flera tidiga förespråkare av öppen källkod menar att offentlig verksamhet har ett ansvar att investera och använda öppen källkod som bidrar till kollaborativt utveckling istället för att köpa licensbaserad mjukvara.

Många lyckade öppen källkod projekt är baserade på frivilligt deltagande i decentraliserade styrda communities, där agendan och aktiviteter koordinerades av grupper och individer som säkerställer att arbetet drivs framåt. Numera finns det också många företag som bidrar med resurser till öppen källkod projekt med olika motiv. En av dessa motiven kan vara att företag vill dela kostnaden och riskerna av utveckling med en community av frivilliga och andra företag. Exempel på detta är Mozilla projektet som stöder ett visionen om ett öppet internet (läs mer om deras motiv och vision) och tillhandahåller webbläsaren Firefox som open source. Ett annat motiv kan vara att dela immateriella rättigheter och teknologier som företag har svårt att genererar kommersiella värden ifrån och istället tillgängliggör rättigheten  öppet för att påskynda nyttjandet av teknologin för att eventuellt senare kunna produktifiera eller sälja tilläggstjänster. Exempelvis på detta är Sun Microsystem som tillgängliggjorde referensimplantationen (kompilatorer och klassbibliotek) av programmeringsspråket Java 2007, där företag och privatpersoner kan delta i utvecklingen av Java genom att vara medlem av Java Community Process (JPC). Den nuvarande ägare av Java Orcle Corperation har en uppsjö av produkter och tjänster som bygger på java teknologi. Öppna data bygger på samma grundläggande principer som öppen källkod, det vill säga öppenhet, delaktighet och samverkan. Öppna data är mer ett synsätt som kom till genom ett möte mellan tongivande personer inom webb 2.0 teknologin och öppen källkod 2007. Tanken bakom mötet var att kombinerade idéer från öppen källkod tillsammans med öppen och transparens inom offentlig sektor. Därav nyttjar projektet teorier om hur öppen källkod generera värden för företag som öppet delar och nyttjar öppna resurser i kollaborativ anda.

Forskar inom företagsekonomi och strategisk ledarskap började intressera sig för hur öppna materiella rättigheter kunde användas eller kombineras inom innovation och utveckling. Detta inspirerade till idéer om  öppen innovation där företag kan dra nytta av öppna såväl som egna rättigheter i utvecklingsprocessen. Öppen innovation är ett sätt för företag att inkorporera interna och externa idéer i den egna utvecklingsprocessen. Detta kan vara genom att använda, imitera eller kombinera både öppna och egna teknologier. Oavsett om rättigheterna är öppet tillgängliga eller inte, behöver företag som tillämpar nya idéer utifrån besitta interna förmågor för att absorbera och nyttja den nya teknologin för eget bruk. Att använda öppen källkod i utvecklingen av företagsprodukter och tjänster är ett exempel av hur en öppen innovation process tillämpas. Teorier för öppen innovation används i projektet som en referenspunkt och för hur företag nyttjar olika källor för arbeta med innovation och utveckling.

Sammanfattning teorier

Teorierna i detta dokumentet utgör grunden för hur projektet betraktar värdeskapande, där verksamheten måste utnyttja och utveckla egna förmågor, strukturer och resurser samtidigt som de behöver vara duktiga på att identifiera och genomföra strategiska partnerskap för att klara av en ökad förändringstakt i samhället påskyndat av teknologisk framsteg. Detta är relevant för alla verksamheter oavsett om de är offentliga eller privata. Redan idag ersätter robotar och algoritmer jobb inom offentlig verksamhet.

Socialsekreterare säger upp sig när roboten tar över deras arbetsuppgifter” – Sveriges radio P1.

Därför är det viktigt att den egen verksamhet har strukturer, förmågor och resurser som enkelt kan anpassas till att nyttjas i strategiskt samarbeten med aktörer som bemästrar nya teknologier. För att absorbera kunskap och ömsesidiga värden från partnerskap, behövs långvarig strategiska relationer som förutsätter att interna strukturer, rätt attityd-motivation och förmågor finns på plats för att effektivt styra verksamheten mot gemensamma mål. I analys och diskussions delen av dokumentet kommer det teoretiska ramverket att användas för att identifiera mekanismer som litteraturen beskriver för att visa på principer och praxis som förhoppningsvis kan användas för att bygga fungerande strategiska samarbeten.

Omarbetning ——————————–

Företag består av dels påtagliga resurser som kunskap, information, processer, strukturer, ledning och icke påtagliga resurser som kultur, informell styrning och normer. Det är dessa resurser tillsammans som utgör och karakteriserar en organisation. När IT-stöd som i sig är en resurs – kopplas till de andra resurserna kan unika värden uppstå beroende på hur bra verksamheten är att nyttja och integrera IT med övriga resurser.

Helheten att utnyttja alla dessa resurser på bästa sätt utgör också hur konkurrenskraftig en verksamhet är. Var för sig är dessa resurser inte unika eftersom många av dessa resurser kan köpas på marknaden, som exempelvis hyra in specifik IT-kompetens när det behövs.

För att dra nytta och kombinera dessa resurser utgör IT en viktig mekanism för att skapa unika resurser och förmågor som kan leda till kortvariga eller långvariga konkurrensfördelar. Men för att dra nytta av IT behövs IT-baserad kunskap och erfarenhet, verksamhetskunskap om övriga formella och icke formella resurser för att skapa värde.

Enheten för analys utgick ursprungligen ifrån den enskilda verksamheten förmåga att utnyttja resurser, men har uppdaterats och inkluderar dimensioner utanför som påverkar verksamheten förmåga att utnyttja tillgängliga resurser. Bilden nedanför representerar de övergripande dimensioner som påverka värdeskapande mekanismer för en verksamhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Captcha * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.