I ett tidigare blogg inlägg (Sociala medier 2.0) diskuterade vi om hur social medier skulle kunna ge en bättre kontextuell lägesbild om inlägg kunde referera och länka information för att skapa en rikare bakgrund till meddelande. Så att nästa version av sociala medier kan skapar ett bättre ekosystem av information.
En artikel (The Guardian) om bombdådet vid Boston maraton, visar hur en journalist använde sociala medier som informationskälla under händelsen. Journalisten tar upp tolv fakta inlägg som skapades på Twitter i ett tidigt sked under bombdådet. Detta var inlägg som spreds snabbt och brett. Det tråkiga var att alla dessa fakta var felaktiga i vid tidpunkten då de spreds. Alla som vara med och spred vidare dessa fakta (retweet) späde på rykteskarusellen i ett försök att visa sitt avståndstagande. Vad många missade var att undersöka om detta var fakta som var grundande på sanningar eller var bekräftat av flera andra källor. Vad som hände med hjälp av Twitter var att dessa felaktiga fakta skapade en flod av vilseledande information. Vad artikelförfattaren vill förmedla är inte att avsäga Twitter som ett betydelsefullt forum för korta historier eller som informationskanal. Utan att många personer som använder forumet sprider information som de önskar vore sant eller vill visa andra på sitt engagemang. Sammanfattningsvis menar debattartikeln att Twitter fungerar som en tidig signal på att någonting händer, men snabbt förlorar sin roll som källa för värdefull information när händelseförloppet utvecklas.
Om någon känner till vetenskapliga artiklar som bygger på fältstudier om hur Twitter fungerar som informationskälla under krishantering, får gärna informera om det i kommentarsfältet.