Manage information and knowledge problems with crowdsourcing

This is the second article (Article # 1) on how to source the crowd and create value for public sector.

Crowdsourcing is an online-based process based on the combination of two perspectives in order to create the desired affect and benefit. One perspective is from the part that initiates the task and wants to get some task done. The control lies with the part that defines the task of when, how and when it should be done. This approach is called top-down and means that the affect of the task goes to those who initiate it. For example, it may be when an organisation wants to communicate an advertising campaign via social media to generate as many “likes” as possible. The task brings only value to the initiated part and no real value to the crowd that perform the task.

The second perspective focuses on the community and what the collective wants to achieve. The task can be initiated by individuals in the collective, but where others will join to complete the task. When the task is completed the result and value benefits the collective, this approach is called bottom-up. An example of this is Wikipedia, where anyone can join and create and edit other people’s articles. The benefits and value benefits the collective that carry out the task, as well as anyone else who are interested in the outcome.

 

Process perspective
Process perspective

The basic idea of ​​crowdsourcing is to create value for both the initiator and executor. One factor to consider is whom has control of the media (on-line tool) used for communication, if it is driven by a neutral part or the initiator. If only one is in control of the communication, the other part could perceive that the process is less open and less inclined to contribute.

Information and Knowledge management

By using crowdsourcing for collecting and structuring information, public organisation can acquire knowledge with significantly less resources than performing the task on their own. A prerequisite for success is that the description of the task must be clear, what is to be collected, how it’s gone be collected and when it will be collected. The goal of the task must equally clear and communicated before the work begins. The dissemination of the result or the affect of the completed task is also important. These are some factors that will determine how many people that will buy in and find the task interesting enough for using their own time to contribute to the task.

One example of successful knowledge management is the U.S. Patent Office (USPTO) project called Peer-to-Patent. This case shows that users can perform complex patent issues, provided they have the perquisite knowledge of the field at hand. What case shows is how the collective helps the authority to determine whether the patent application is a new innovation or builds on previous knowledge or technology. This project was so successful and save the Agency substantial resources and now part of organisations operation. The project has also spread to Australia, Japan, South Korea and the UK.

Hantera information och kunskapsproblem med crowdsourcing

Andra artikeln (artikel #1) om hur man kan använda kraften hos kollektiver för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer.

Crowdsourcing är en online baserad process som bygger på blandning av två perspektiv för att skapa effekt och nytta. Det ena perspektivet är från den part som initierar uppgiften och vill få en uppgift utförd. Där kontrollen ligger hos den part som definierar uppgiften om när, var och hur den skall utföras. Detta perspektivet kallas top-down och betyder att nyttan av uppgiften tillfaller de som initierar den. Exempelvis kan det vara när en organisation vill kommunicera en reklamkampanj via sociala medier för att generera så många “likes” som möjligt. Nyttan tillfaller bara den part som initierar uppgiften, men kollektivet som utför uppgiften får ingen direkt nytta eller värde av uppgiften.

Det andra perspektivet fokuserar på kollektivet och vad kollektivet tillsammans vill utföra. Uppgiften kan vara initierad av individer i kollektivet, men där många gemensamt utför uppgiften. När uppgiften är utförd tillfaller resultatet kollektivet, detta perspektivet benämns bottom-up. Exempel på detta är Wikipedia, där alla kan vara med och skapa och editera andras artiklar. Nyttan och resultatet tillfaller kollektivet, samt alla andra som är intresserad av resultatet.

Process perspektiv
Process perspektiv

Grundtanken med crowdsourcing  är att skapa nytta för till båda initiativtagare och utförare. En  faktor som kan ha påverkan utfallet är kontrollen över mediet (online verktyg) som används för kommunikation om det drivs av en neutral part eller inte.  Om bara en part har kontroll över kommunikationen kan den andra parten uppfatta att processen är mindre öppen och vara mindre benägen att bidra.

Information och kunskapshantering

Genom att använda crowdsourcing för insamling eller strukturering av information, kan offentliga organisationer skaffa sig kunskap med betydlig mindre resurser gentemot att utföra uppgiften på egen hand. En förutsättning för att lyckas är att beskrivningen av uppgiften måste vara tydlig, vad som skall samlas in, hur det samlas in och när det skall samlas in. Uppgiftens mål måste också vara tydligt klart innan arbetet med insamlingen börjar. Samt att kommunicera eventuell effekt av utförd uppgift till kollektivet. Dessa är några av faktorer som kommer att avgöra hur många som kommer delta eller tycker uppgiften är intressant nog för att använda sin egen tid för att lösa uppgiften.

Exempel på lyckad kunskapshantering är det Amerikanska patentbyråns (USPTO) projekt som kallas Peer-to-Patent. Som visar att användare kan utföra komplicerade patent frågor, förutsatt att de har grundläggande kunskap inom området. Vad kollektivet gör är att hjälpa myndigheten att avgöra om patentansökan är en ny innovation eller bygger på tidigare kunskap eller teknik. Detta projekt blev så lyckat och sparade myndigheten stora resurser och är nu är en del av den vanliga verksamheten. Projektet har även spridits till Australien, Japan, Sydkorea och Storbritannien.