How to use crowdsourcing in public sector

This is the first article about how to use the power of crowdsoucing to create value to the public and public sector.

There are many good examples on how to use crowdsourcing in public sector. In a previous article, we described how US emergancy agency used crowdsourcing during hurricane Sandy to categorize and prioritize work depending on the information that the public sent to the command center. To understand what problem you have is just the first step of many needed to succeed in crowdsourcing and the ability to tap into the potential of distributed problem solving where the public can participate.

But to use and engaging the public is a bigger problem than just providing an app or a web service. There must be a clear objective of the task and what you want the public to contribute with. To do this, the organisation that initiates the task need to know what type of problem they need help with. Daren C. Brabham and others (2013) have developed a decision tree to assist and clarify the task that is at hand.

Type of crowdsourcing tasks
Type of crowdsourcing tasks

In the following articles we will describe in more detail what kind of tasks you can initiate in the four different categories. Based on our experience and that of scholars like Brabham and others. To give you some idea you need first to find out if you have an information and knowledge problems, or if you are looking for new ideas or solutions to problems. Information and knowledge problem may result in that you need help structuring existing information that you already have or to gather new information. The other part of the problem solving deals with tasks like empirical research, aesthetic proposals, draft new policies or vetting design of products. More on what this means and what tools and processes that are best suited will be discussed in future articles.

 

 

Användning av crowdsoucing inom offentlig myndigheter

Första artikeln om hur man kan använda kraften hos kollektiver för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer

Genom att använda processen crowdsourcing som bygger på ömsesidig nytta för för båda parter, finns det möjligheter att bättre nyttja och allokera offentliga myndigheters resurser. Ett exempel på detta beskrevs i en tidigare artikel; hur amerikanska krismyndigheten använder crowdsourcing under orkanen Sandy för att kategorisera och prioritera arbetet beroende på den information som allmänheten skickade in till ledningscentralen. Att förstå vilket problem man har är första steget (av flera) för att lyckas med crowdsourcing och möjligheten att använda potentialen av kollaborativ problemlösning där allmänheten kan vara delaktig.

För att använda och engagera allmänheten behövs det mer än bara en app eller en webbtjänst. Det måste finnas ett tydligt mål med uppgiften och vilken uppgift allmänheten skall bidra med. För att göra det behöver organisationen som initierar uppgiften veta vilken typ av problemlösning man behöver hjälp med. Daren C. Brabham med flera (2013) har utarbetat ett beslutsträd som hjälper definiera vilken typ av uppgift man behöver hjälp med och vilka processer som kan vara användbara.

Beslutsträd för typ av uppgift
Beslutsträd för typ av uppgift

I följande artiklar kommer vi att beskriva mer ingående vilken typ av arbetsuppgifter man kan initiera inom de fyra olika kategorier. Kortfattat behöver man först ta reda på, om man har ett informations och kunskaps problem. Eller om man söker nya idéer eller lösningar på exciterade problem. Informations och kunskapsproblem kan vara att man behöver hjälp med att strukturera existerade information som man redan har tillgång till eller att man behöver samla in ny information. Den andra delen behandlar problem som rör empirisk efterforskning, estetisk förslag, utkast till en ny policy eller designförslag av produkter. Mer om vad detta betyder och vilka verktyg och process som lämpar sig bäst kommer diskuteras i kommande artiklar.