EU kommission rapport: öppen källkod betydelse för unionens innovation och konkurrenskraft

EU kommissionen publicerade nyligen en omfattande studie om hur öppen källkod och standard kan bidrar till unionens förmåga till en oberoende, innovativt och konkurrenskraftig inre digital marknad. Ekonometrisk (ekonomisk prognos) analys från 2018 visar att öppen källkod står för 65 till 95 miljarder euro i ekonomisk värde inom unionen. Vidare belyser rapporten en lönsamhetsanalys kvot på 1:4 på varje investerad krona och att bidrag inom EU till öppen källkodsprojekt motsvarar en arbetstidskostnad på nästan en miljard euro. Detta är en kort resumé av rapporten för att belysa olika policys, mekanismer och regleringar för att bidra till unionens och offentlig sektors konkurrenskraft.

Fortsätt läsa ”EU kommission rapport: öppen källkod betydelse för unionens innovation och konkurrenskraft”

Delaktighet och styrning för hållbar digital utveckling

Dagens vattenfall betonade kravställning och upphandling leder till långa ledtider och höga kostnader för alla inblandade. Upphandling av komplexa IT-system blir beroende av krav som kan var svåra att formulera eller procedurer som är komplicerade att följa. Region Stockholm fick avbryta upphandling av nytt vårdsystem för 2.2 miljarder eftersom kraven var tvetydigt formulerade. I Västra Götaland fick upphandlingen av vårdsystem göras om eftersom endast ett bolag lyckats fylla i all formalia korrekt. Det behövs ett paradigmskifte av styrning och upphandlingspraxis för att öppna upp för delaktighet i digitala värdenätverk och värdekedjor för att möjliggöra hållbar digital utveckling inom offentlig sektor. Detta eftersom ingen IT-leverantör eller offentlig verksamhet ensamt kan hålla jämna steg med den digitala utvecklingen.

Fortsätt läsa ”Delaktighet och styrning för hållbar digital utveckling”

Öppen källkod och standard

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning

Fenomen som öppna data, standard och teknologi bygger på principer från öppen källkod om samarbete, delaktighet och öppenhet genom att dela immateriella rättigheter kopplat till mjukvara och digital infrastruktur. Det finns många fördelar att nyttja öppen källkod. Förutom att det är fritt att använda, ger den användaren möjligheter att modifiera och distribuera mjukvaran vidare för återanvändning beroende på vilken licens som används. De fördelar som nämns i samband med öppen källkod brukar vara interoperabilitet, transparens, säkerhet, kostnad och flexibilitet. Exempel på motiv till att nyttja och investera i öppen källkod, standarder och infrastruktur är att frigöra sig från leverantörsspecifika systemlösningar och standarder som skapar inlåsningseffekter och leverantörsberoenden.

Öppen källkod och standarder inom EU

EU kommissionens strategi för öppen källkod lyfter behovet av interoperabilitet inom EU för att förbättra effektivitet och vidarenyttjande av data och information. Detta har manifesteras genom att EU investerar i öppen källkod och standarder för att integrera och harmonisera IT-infrastruktur på europeiskt nivå. Exempelvis genom INSPIRE-direktivet som är till för att harmonisera geodata inom EU, DCAT-AP för standardisering av maskinellt indexerbara öppna datakataloger och CPSV-AP som är en standard och begreppsmodell för att beskriva tjänster inom offentlig verksamhet. Investeringar inom öppna källkod är oftast fokuserat på mjukvara för grundläggande IT-infrastruktur och plattformar. Exempel på IT-infrastruktur som EU investerar i är Eclipse som är en utvecklingsplattform för mjukvara och innefattar stöd för databaser, datautvinning, användargränssnitts med mera. Spanska staten investerar i digital infrastruktur som bygger på öppen källkod för att tillhandahålla öppna data som återanvändas på regional och nationell nivå. Detta finns tillgängligt öppet på Github för alla som har liknande behov och bidrar till att återanvända viktiga digitala komponenter och infrastruktur.

Spain publishes source code of its open data platform (2017)

Framtiden stavas öppen källkod

Idag har företag som Google, Amazon, Facebook och andra stora företag en öppen källkod först policy eftersom detta skapar konkurrensfördelar gentemot proprietär mjukvara och systemlösningar. Policyn betyder att nyttjande av proprietära programvara måste motiveras för ledning om det  finns öppna alternativ tillgängliga. Det är inte för att spara pengar företagen väljer öppen källkod, utan för att det är det mest konkurrenskraftiga alternativet. Genom att investera i öppna källkod, standard och infrastruktur gemensamt med andra företag med liknande behov delar man på utvecklingskostnader och risker. Samtidigt som alla ser till att säkerställa kvalité, tillförlitlighet, säkerhet och att mjukvaran är enkel att anpassa för olika behov och tillämpningsområden. Detta manifesteras genom att mycket av den digitala infrastruktur som många innovativa entreprenörer använder sig av idag är öppen källkod (Linux, Git, MySQL, Node.js, MongoDB m.fl.).

Offentliga organisationer väljer andra vägar

Flera offentliga organisationer i Sverige väljer att investera i proprietära lösningar istället för att välja öppen lösningar och standarder. Exempel på detta är Göteborg stads beslut om att använda molntjänsten Office 365 (Office, Sharepoint, Exchange m.fl.) horisontellt i hela verksamheten. Detta har lett till stora kostnader och säkerhetsrisker som fick utrullningen av projektet att pausa eftersom Microsoft fick tillgång till känslig data och information. Öppen källkod eliminerar många säkerhetsrisker genom att det erbjuder insikt i hur mjukvaran är konstruerad och säkerställer att känslig data inte lagras eller delas med obehöriga parter. En betydande faktor som offentlig sektor bör ta med i kostnadskalkylen vid upphandling är kostnaden av inlåsnings effekten av av proprietära systemlösningar som försvårar data och informationsutbyte.

”Samtidigt riskerar myndigheters tillvägagångssätt vid utveckling och upphandling att skapa en situation som leder till en långsiktig och problematisk inlåsning.”

Konkurrensverket (2016)

Rapporten från Konkurrensverket visar på att detaljerade krav i upphandlingar som exempelvis specificerar filformat omöjliggör konkurrens och låser in offentliga organisationer och myndigheter i tekniska lösning som är kostsam och svår att komma ur. Problematik kring återanvändning av data och information som existerar inom myndigheter idag beror enligt rapporten delvis på bristande kunskap om betydelsen av val av standarder vid utveckling och införande av nya IT-systemlösningar. Implikationen av bristande kunskap vid kravställning utesluter leverantör och bidrar till minskad konkurrens vilket bidrar till att svensk offentlig sektor inte hänger med i den digital utvecklingen. En bidragande orsak att proprietära lösningar bidrar till ökad kostnader, är att leverantörer-underleverantörer inte delar kunskap om hur IT-lösningarna är konstruerade för att tjäna pengar på support och tillpassning. För att samhället skall dra nytta av den digitala utvecklingen är det centralt att använda öppen källkod och standarder för att skapa flexibel digital infrastruktur för att möjliggöra vidarenyttjande av data och information. För en gemensam utveckling och investering av mjukvarukomponenter som kan återanvändas och anpassa för olika typer av verksamheter.

Investera i gemensam framtid

För att inte fördyra och skapa leverantörsberoende är det betydelsefullt att investera i öppen digitala teknologi och standarder för att möjliggöra interoperabilitet för informationsutbyte och digital infrastruktur som kan vidareutnyttja av alla samhällssektorer. Detta för att skapa delaktighet och möjligheter att samarbeta med flera aktörer som kan bidra till hållbar digital utveckling genom att öppna upp för innovation och synergier mellan sektorer för att hitta gemensamma lösningar samhällsproblem. Exempelvis genom att skapa semantisk interoperabilitet för dataset som kan vidareutnyttjas mellan offentliga organisationer och sektorer med bibehållen begreppsförståelse. Om flera aktörer från offentlig sektorn investerar i öppen teknologi och standarder på gemensamma problem kan utvecklingskostnader delas och kunskapsöverföring formaliseras mellan partnerna. Skulle merparten av alla licenskostnader investeras i att utveckla och förbättra öppen källkod och standarder skulle alla vinna på det, medborgare, offentliga organisationer och företag. Redan idag investerar Oracle, Amazon, Dell, Intel, Google och många fler i öppen källkod och standarder för att skapa digital infrastruktur, mjukvarukomponenter och operativsystem. Investering i öppen källkod, standarder och infrastruktur bidrar till ett ömsesidigt värdeskapande i stället för fokusering på egennytta.

Proprietära lösningar kan också stödja öppna standarder eftersom kunder och användare kräver detta, som exempelvis HTTP & HTML för webbläsare. Men bolag som säljer proprietära lösningar följer öppna standarder om det gagnar deras egen agenda eller om det finns påtryckningar från användarna. Ett exempel på detta är Internet Explorer som gjorde egna tillägg som bara fungerade i deras webbläsare och som inte var en del av den standard som W3C förespråkare för HTML och JavaScript. Detta ledde till stora säkerhetsproblem och huvudbry för webbutvecklare då webbsidor såg olika ut, beroende på vilken webbläsare man använde på 2000-tallet. Men även Microsoft har förändrat sina affärsmodeller och investerar idag i öppen källkod för att vara mer innovativa och konkurrenskraftiga. Exempelvis drivs delar av IT infrastrukturen för Microsoft molntjänst Azure av Linux servrar.

”Open Source is all about community and ecosystem. No company can survive without a healthy ecosystem and Microsoft knows it very well.” – How Microsoft Is Shifting Focus to Open Source (2017)

Microsoft  har insett att inget bolag – oavsett hur stora man är, kan innovera i samma takt och vara konkurrenskraftiga utan ett fungerande ekosystem och community av aktiva deltagare som bidrar till vidareutveckling. Detta ställer frågan om varför inte offentliga organisationer i större utsträckning investerar resurser i öppna källkodsprojekt och arbetar med öppen innovation för lösa gemensamma problem och utmaningar. Mer ingående förklaring om hur principer öppenhet, delaktighet och samarbete skapar mervärde beskrivs i det teoretiska ramverk för digital värdeskapande.

Sammanfattning

Öppen källkod driver digital utveckling och möjliggör innovationer i takt som ingen ensam mjukvaruleverantör kan matcha idag. För hålla jämn takt med den digitala utvecklingen behöver också offentlig sektor skaffa sig förmågor att använda, delta och samarbeta i öppen källkodsprojekt och öppen innovationsprocesser. Öppen källkod ger tillgång till digital infrastruktur som driver den digitala utvecklingen idag, som kan anpassas och återanvändas för olika domänområden. Genom att delta och samarbeta med olika communities och ekosystem av utvecklare kan offentliga organisationer få tillgång till IT-förmågorna och kompetensen som kan användas internt. Inom fungerande öppen källkodsprojekt sker uppdateringar, korrigeringar och utveckling av nya funktionalitet löpande och beslutas fattas gemensamt. Där deltagare kan initiera förslag på ny funktionalitet och rösta tillsammans med andra medlemmarna om vilka funktioner som skall prioriteras och utvecklas. Om en önskad funktionalitet inte inplaneras tillräckligt snabbt eller prioriteras av andra medlemmarna, är det fritt fram att driva utvecklingen på egen hand och tillgängliggöra det för andra användare.

Oavsett om man deltar eller driver ett öppen källkodsprojekt, är det avgörande att få personer, organisationer och företag att delta och bygga en fungerande community. För att locka nya medlemmar är det viktigt att dokumentera projektet, målsättningar, kod, användarfall, samt hur man deltar genom att utföra olika uppgifter som att rätta buggar, dokumentera, underhålla webbsida med mera. Det finns guider och tips för att driva en community som också är en bra introduktion till att förstå hur öppen källkodsprojekt fungerar. För att offentlig sektor skall vara delaktiga i den digitala transformeringen räcker det inte bara att tillgängliggöra öppna data och samtidigt fortsätta nyttja proprietär mjukvara och systemlösningar. Offentliga organisationer behöver investera medel och upparbeta förmåga att använda öppna källkod, standarder och infrastruktur för att vara en del av digital utvecklingen.

Principer för öppen källkod och standarder

  • Investering i samarbeten kring öppen källkod och standarder skapar viktiga IT-och samarbetsförmågor, samt  ger tillgång till konkurrenskraftig digital infrastruktur
    • Utvecklar interna organisationsförmågor och kompetens genom överföring av kunskap och erfarenhet från deltagande i öppen källkodsprojekt
    • Kompetens om att tillpassa eller använda öppen källkod finns att tillgå på den öppna marknaden om den inte finns tillgänglig internt
  • Öppen digital infrastruktur möjliggör bättre återanvändning av data och information om det bygger på välkända standarder och systemlösningar

Digitalt värdeskapande

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Digitalt värdeskapande

Perspektivet på digitalt värdeskapande principer och mekanismer är hämtat från etablerade forskningsområden som undersöker hur IT-baserade resurser och förmågor användas av företag för att skapa konkurrensfördelar. IT-resurser och förmågor ger upphov till mervärde baserat på hur de används internt och externt för att harmonisera processer och utbyte av information inom verksamheten och med samarbetspartners. Exempel på detta kan vara en just-in-time logistikkedja som bidrar med mervärde genom att processer och IT-stöd anpassas och standardiseras för att effektivisera samarbetet. För att bredda perspektivet används även litteratur som undersöker hur företag investerar och utnyttja varandras resurser inom partnerskap för att skaffa sig konkurrensfördelar.

Mer aktuella studier används för att förstå fenomen där interaktion och samarbete sker på armlängdsavstånd till varandra genom att digitala plattformsägare erbjuder digitala resurser via tjänster, gränssnitt och plattformar. Exempel på en sådan plattform är Apples app store som ger tredjepartsutvecklare tillgång till standardiserade processer och gränssnitt för att publicera egna tjänster och applikationer. Slutligen inkluderas teorier om hur öppen källkod används inom tjänsteutveckling genom att kombinera företagsspecifika immateriella rättigheter med öppna rättigheter och resurser för att utveckla konkurrenskraftiga tjänster.

Resursbaserade teorier

Resursbaserat perspektiv

Resource-based view , resursbaserat perspektiv, är ett sätt att betrakta värdeskapande genom att studera hur företag använder resurser, förmågor, kultur och strukturer för att skaffa sig fördelar på en konkurrensutsatt marknad 1. Perspektivet bygger på att företag använder sina materiella och immateriella resurser som exempelvis infrastruktur, byggnader, företagsstruktur, erfarenhet, kunskap, varumärke med mera för att skaffa sig konkurrensfördelar.

För att resurserna ska ge fördelar behöver de vara svåra att imitera så andra företag inte enkelt kan skaffa sig liknande resurser, exempelvis genom att köpa gängse programmjukvara eller IT-stödsystem på marknaden. Förutom resurser behöver företaget besitta förmåga att nyttja resurser man har tillgång till. Exempelvis kan det vara tillgång till kompetent personal som kan använda beslutsstödssystem och analysverktyg för att skaffa sig fördelar inom taktisk och strategisk beslutsfattning. Bestående konkurrensfördelar kan företag skaffa sig om de har resurser som är svåra att imitera i kombination med förmåga att realisera maximal nytta från båda. Om företaget däremot inte har värdefulla resurser eller förmåga att använda dem, kan det leda till konkurrensnackdelar.

Resursbaserad teori om hur resurser kan leda till bestående konkurrensfördelar. Källa: www.strategicmanagementinsight.com

IT-Affärsvärde

En teori som bygger på resursbaserat perspektiv är IT business value. Teorier kring IT-affärsvärde har utvidgat resursbegreppet till att inkludera resurser som sträcker sig utanför företaget eftersom IT-system gör det enklare att samordna processer över organisationsgränser2. Teorin är också mer fokuserat på immateriella resurser kopplat till informationssystem, där IT-relaterade förmågor och resurser är centrala för att företag ska kunna skaffa sig konkurrensfördelar. Även förmågor hos medarbetare betraktas som en resurs. Wade & Hulland identifierade tre typer IT-förmågor 3.

Tre kategorier av IT-förmågor – Wade & Hulland (2004)

Enligt klassificeringen finns det dels IT-förmågor och resurser som utvecklas från ett internt fokus – inside-out. Motivet att utveckla dessa förmågor och resurser styrs av interna krav för att effektivisera och anpassa sig till marknaden. Det kan vara beslut att köpa in ett nytt affärssystem för att effektivisera intern administration. Ett affärssystem är en resurs som enkelt kan upphandlas, men för att uppnå konkurrenskraft behöver företaget besitta eller hyra in kunskap för att integrera och anpassa systemet till den egna verksamheten. Enligt resursbaserat perspektiv leder inte ett nytt affärssystem till konkurrensfördelar eftersom resursen inte är sällsynt och den är inte speciellt kostsam eller svår att imitera. Kunskapen att anpassa den till olika verksamheter är inte någon unik förmåga, eftersom den troligen finns tillgänglig på den öppna marknaden.

Externa IT-förmågor – outside-in – är kunskapen och färdigheten att anpassa sig till marknaden, kunders och samarbetspartner behov. Externa IT-förmågor är baserat på tidigare erfarenheter av att samarbeta och sköta relationen till externa företag och kunder, som att exempelvis integrera processer och IT-stöd med underleverantörer. En annan extern IT-förmåga är att anpassa IT-strategier beroende på marknadsförändringar. För att anpassa och utveckla IT-strategier behövs förmågan att analysera marknadsförändringar och snabbt kunna förändra interna strategier.

För att jämka dessa två typer av förmågor menar Wade & Hulland att företag behöver gränsöverskridande förmågor – spanning capabilities, för att länka extern kravställning med intern. Gränsöverskridande förmågor visar sig vara viktiga för att skapa synergier i strategiska samarbeten. Dessa förmågor beror på hur väl olika funktioner och avdelningar är integrerade med varandra internt. Det avgör hur snabbt företaget kan anpassa sig till marknaden och externa behov. Företag som har fragmenterade processer och informationssystem har svårare att uppnå synergier genom samarbete med externa parter. En annan viktig gränsöverskridande förmåga är att kunna leda förändringsprojekt som kommer från externa påtryckningar genom att förutse och planera förändringsarbetet utifrån hur marknaden utvecklas, ny teknologi, standarder och direktiv. När interna och externa IT-relaterade förmågor harmoniserar med varandra kan företag förädla och utveckla värdeskapande, svårimiterbara resurser och förmågor, som ger upphov till tillfälliga eller bestående konkurrensfördelar.

Modell för IT-Affärsvärde

Företag påverkas också av externa faktorer som tillgången på kvalificerad personal, lagar och direktiv. Genom att utgå ifrån resursbaserat perspektiv skapade Melville, Kraemer och Gurbaxani (2004) en integrerad modell för IT-affärsvärde som även inkluderade dimensioner utanför företaget som också påverkar möjligheter att skaffa sig konkurrensfördelar. Den ena dimensionen var branschspecifika egenskaper vilket innefattade konkurrensutsatthet, förändringstakt, samt regleringar och direktiv som företag i en specifik bransch måste förhålla sig till. Den andra dimensionen var nationella egenskaper, som exempelvis tillgången till grundläggande nationell IT-infrastruktur, utbildning och forskning, rikstäckande initiativ och utvecklingsnivå. Som komplement till IT-relaterade resurser inkluderade även modellen resurser som företagskultur, policys, organisationsstruktur och rutiner.

Faktorer som påverkar IT-affärsvärde – Melville, Kraemer och Gurbaxani (2004)

Avkastning från partnerskap

Ett annat forskningsområde är relational rent, det vill säga hur unika värden och konkurrensfördelar uppstår genom strategiska partnerskap mellan två företag. Rent syftar på economic rent, det vill säga avkastningen för en begränsad resurs sedan produktionskostnaden dragits av. För att relational rent ska bli tydligt på svenska använder vi begreppet avkastning från partnerskap. Avkastning syftar både på ekonomisk vinst och förbättrade förmågor och strukturer skapade av partnerskapet. Forskningen bygger på studier av hur verksamhetsförmågor och organisationsstrukturer gör det möjligt att bygga långvariga strategiska partnerskap med synergieffekter och unika konkurrensfördelar 4.

Förutsättningen för att ett partnerskap ska leda till avkastning är att båda parter delar med sig av sina resurser, förmågor och erfarenheter. Med tiden förbättras förmågor som exempelvis kunskapsöverföring, koordinering och förståelse för varandras verksamheter. Fungerande partnerskap skyndar på utvecklingen av strukturer som leder till utbyte av operativ och strategisk information, kunskapsöverföring, processintegration och styrning för att följa upp och planera strategiska mål. Strategiska beslut kan fattas snabbare och implementeras över organisationsgränserna. Denna katalyserande effekt och avkastning är svårare att uppnå i samarbeten som inte är strategiska eller långvariga, där parterna inte investerar eller delar interna strategiska resurser, förmågor och strukturer lika målinriktat.

Anledningen till att enbart vissa typer av partnerskap ger avkastning är att det behövs förmåga och erfarenhet av att samarbeta. Förmåga och erfarenhet leder till ännu bättre avkastning när långvariga och djupgående partnerskap skapas. Exempel på förmågor som kan leda till sådana partnerskap är erfarenhet att identifiera viktiga partnerskap, kunskap att länka processer och IT-stöd, attityd – en vilja att samarbeta, och strukturer för att snabbt fatta beslut som kan verkställas av båda parter. Den avkastning som tillfaller parterna kan variera och behöver inte vara likvärdig i form och magnitud. Det är inte en perfekt symmetri mellan typen och storleken av värdet den enskilda parten får av det strategiska partnerskapet.

Studie av partnerskap inom innovations sektorn

En studie av över 400 high-tech företag visar vilka förmågor och strukturer som krävs för att skapa framgångsrika partnerskap inom innovation och utveckling sektorn 5. För att förstå vad som ger upphov till avkastning inom partnerskap granskade studien relationsspecifika variabler och data om bland annat företagens vinster, konkurrenskraft index, marknadsandelar och utvecklingskostnader. Det resulterade i en modell för vilka variabler som påverkar möjligheten till avkastning från partnerskap.

Klassifikation av relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor – Zhang, Li & Li (2017)

Relationsstrukturer är enligt studien något företag behöver investera i för att samarbete ska löna sig. Relationsstrukturer handlar om personal som ingår i gemensamma projekt, avtal, förtroende, IT-stöd, ledarskap med mera. Antalet personer i projektet är lika betydelsefullt som att projektmedlemmarna har rätt bakgrundskunskap.

Relationsbevarande egenskaper avgörs av magnituden och styrkan i relationen. Värt att notera är att närhet enligt studien kan vara företag med liknande verksamhetsområde och likvärdiga resurser. Slutligen avgörs relationen mellan parterna av de relationsförmågor som behövs för att bygga ett fungerande partnerskap. Enligt studien handlar relationsförmåga om att koordinera, lära av varandra, förstå den andra parten och att fånga upp kunskap i den egna verksamheten. Förmågan att behålla värdefulla partnerskap kan påverkas om gemensamma projekt bemannas med konsulter som tar med sig erfarenheten när projekt är färdigt.

Studien presenterar ett index som visar på vilka relationsspecifika faktorer som ger avkastning från partnerskap. Betydelsen av de tre delindexen; relationsstrukturer, relationsbevarande egenskaper och relationsförmågor, visade att samtliga var ungefär lika viktiga för att bygga fungerande partnerskap, samt att det är en stark korrelation mellan avkastning och fungerande partnerskap. Det betyder att om företag vill förbättra avkastningen från partnerskap behöver dom bygga bra relationer med sina samarbetspartner. Studien visar också vilka faktorer – i fallande ordning, företag behöver inventera och utveckla för att upprätthålla relation och avkastning från partnerskapet.

Relationsstrukturer

  1. Integrerade IT-system och stöd för gemensamma projekt
  2. Informationsdelningsrutiner för spridning av information till inblandade
  3. Rutiner för identifiering av eventuella samarbetspartner internt och externt

Relationsbevarande egenskaper

  1. Inställning och vilja att samarbete med ett brett spektrum av aktörer, både innanför och utanför sitt verksamhetsområde
  2. Personlig motivation och projekts betydelse för verksamheten
  3. Likhet mellan verksamhetsområde, tidigare gemensamma samarbeten, och hur inflytande och dominant den andre parten är

Relationsförmågor (alla lika betydelsefulla)

  • Nyttja och tillämpa teknologier i partnerskapet,  kombinera och nyttja olika teknologier
  • Identifiering och inhämta viktig strategisk kunskap om teknologier och dess inverkan
  • Integration, utveckling och anpassning av IT-system för gemensamma projekt
  • Projektkoordinering, resursplanering och målstyrning

Förutom relationsspecifika faktorer är avkastning från partnerskap beroende på nivån och längden av samarbete. Den första typen av partnerskap kännetecknas av mer temporära samarbeten genom att använda delar av varandras teknologier och processer. Detta resulterar i marginella och tillfälliga värden och leder inte till att förbättrade de interna förmågorna som behövs för att skapa strategiska samarbeten. Dessa temporära värden kommer i huvudsak från koordinering, effektivisering av tjänst och produktivitetsutveckling.

Typer och nivåer av partnerskap och avkastning – Zhang, Li & Li (2017)

Den andra typen av partnerskap, som 70 procent av de undersökta företagen hade – visar att företagen delade mer av varandras utvecklade teknologier och upphovsrätter. Denna nivå av samarbete visar att företagen utvecklade gemensamma teknologier och processer som kunde användas i egna tjänster och produkter. Vinsterna och upphovsrätterna delades mer likvärdigt. Den andra nivån av partnerskap var också mer långtgående och resulterade i att företaget utvecklade och förbättrade samarbete och relationsförmågor.

Den tredje och minst påträffande typen av partnerskap i studien visade sig ge de bästa samarbetsförmågorna och mest bestående konkurrensfördelarna. Denna nivå av partnerskap gav upphov till förbättrade ledarskapsförmågor, förtroende, delade värderingar och integrerade processer för att styra utveckling och produktion mellan företagen. Företagen upprättade strategiska allianser med varandra och delade i mycket större utsträckning upphovsrätter och vinster i jämförelse med den andra två andra nivåerna.

Övriga teorier – värdeskapande

Gränssnittsresurser

Studier angående gränssnittsresurser undersöker hur plattformsägare tillhandahåller digitala resurser och funktioner via API:er (application programmable interface)  och gränssnitt. Teorin för gränssnittsresurser bygger inte på resursbaserat perspektiv, utan fokuserar på hur samarbete på armlängdsavstånd mellan tillhandahållare och användare – tredjepartsaktörer av immateriella digitala resurser. Det som karaktäriserar samarbetet är att resurserna tillhandahålls via standardiserade gränssnitt och används av en större heterogen användargrupp. Exempel på detta är Google Maps som ger användare möjligheten att använda kartor i appar och webbsidor via ett standardiserat API med avtal som reglerar användarvillkoren. I motsats till teorier för avkastning från partnerskap har inte dessa gränssnitt eller infrastrukturägare en nära relation till sina kunder och användare.

Boundary resources refer to “the software tools and regulations that serve as the interface for the arm’s- length relationship between the platform owner and the application developer” 6

Det finns oftast en konflikt mellan att erbjuda efterfrågad funktionalitet och att behålla kontroll över gränssnitt och plattform. Ett exempel på konflikt kan vara att användare skapar webbsidor på information som inte finns publicerad via plattformsägarens gränssnitt, vilket resulterar i att ägaren antingen måste begränsa tillgången eller publicera informationen via gränssnittet. Ett annat problem som kan uppstå är att stora externa aktörer och grupper kan utöva inflytande för att påverka plattformsägare till sin egen fördel. Studier kring gränssnittsresurser är ett intressant perspektiv för att förstå hur innovationer uppstår mer oväntat genom att använda funktioner via stora etablerade digitala plattformar som exempelvis App Store och Google Play 7. Teorin för gränssnittsresurser tillför ett perspektiv för att förstå hur plattformsägare och användare påverkar varandras möjligheter att skapa innovationer i dynamiska nätverk med heterogena aktörer.

Sociotekniska mekanismer

Öppna data och digitalisering har blivit en universallösning för transparens och effektivisering inom offentlig förvaltning. Flera studier har använt sociala teorier som undersöker samspelet mellan mekanismer på mikro- och makronivå för att förstå hur bestående värde skapas 8. På makronivå ger direktiv, lagar, utbildning, kultur, teknisk infrastruktur som exempelvis bredband, möjlighet för individer på mikronivå att agera med hjälp av till exempel öppna data. Det kan i sin tur transformera och påverka faktorer på makronivån. För att öppna data skall komma till bättre användning har sju olika dimensioner identifierats som betydelsefulla för att bidra till skapande av social och ekonomiska värden 9.

Sju dimensioner för att generera värde med öppna data – Jetzek, T. H. (2015)

För att data ska kunna användas behövs intermediära aktörer som kan bidra med att distribuera, kombinera och paketera data för olika användningsområden. Dessa aktörer har också insikt i vilken data som behövs för specifika ändamål och marknader.

Värdekedja för öppna data – Jetzek, T. H. (2015)

Teorier om öppen källkod, öppna data och öppen innovation

Historiskt har innovation och utveckling varit en aktivitet som företag hållit tätt intill bröstet och inte gärna delat med sig av för att skaffa sig konkurrensfördelar. Däremot har företag alltid hämtat idéer från kunder och andra konkurrenter. Företag har i allmänhet skyddat patent och immateriella rättigheter eftersom det kräver stora investeringar för att utveckla nya produkter och tjänster. En förändring inträffade när gratisprogram och öppen källkod gjorde entré i början av 2000-talet. Redan vid den tiden hade öppen källkod visast sig vara värdefull i många samarbetsprojekt inom universitetsvärlden och vid uppbyggnaden av internet innan millennieskiftet. Flera tidiga förespråkare av öppen källkod menade att offentlig verksamhet hade ett ansvar att investera och använda öppen källkod för att bidra till kollaborativ utveckling istället för att köpa licensbaserad mjukvara.

Många lyckade öppen källkodsprojekt är baserade på frivilligt deltagande i decentraliserade styrda communities, där agendan och aktiviteter koordinerades av grupper och individer som säkerställer att arbetet drivs framåt. Numera finns det också många företag som bidrar med resurser till öppen källkod projekt med olika motiv 10.

Ett av motiven är att företag vill dela kostnaden och riskerna genom att delta i arbetet i en community tillsammans med andra frivilliga och företag. Exempel på detta är Mozillaprojektet som stöder visionen om ett öppet internet (läs mer om deras motiv och vision) och erbjuder webbläsaren Firefox som öppen källkod. Ett annat motiv är att dela immateriella rättigheter och teknologier för mjukvara som företag har svårt att få ut kommersiella värden av. Istället erbjuds rättigheterna öppet för att snabba på användningen av teknologier för att eventuellt i ett senare skede skapa produkter eller sälja tilläggstjänster. Exempel på detta är Sun Microsystem som tillgängliggjorde referensimplantationen – kompilatorer och klassbibliotek av programmeringsspråket Java 2007, så företag och privatpersoner kan delta i utvecklingen av Java genom att vara medlem av Java Community Process (JPC). Den nuvarande ägare av Java, Orcle Corperation har en uppsjö av produkter och tjänster som bygger på Java-teknologier.

Öppna data bygger på samma grundläggande principer som öppen källkod, det vill säga öppenhet, delaktighet och samarbete. Öppna data är ett synsätt som tillkom genom ett möte mellan tongivande personer inom webb 2.0-teknologin och öppen källkod år 2007. Tanken bakom mötet var att kombinera idéer från öppen källkod tillsammans med öppen och transparens inom offentlig sektor. De affärsmodeller som är vanliga inom öppen källkodsprojekt är inte direkt tillämpbara på öppna data eftersom mjukvara innefattar flera komponenter som infrastruktur, standarder, processer och data. Däremot bidrar det med en förståelse av hur öppna resurser kan spela en viktig roll i att skapa sociala och ekonomiska värden i kollaborativ anda.

Forskare inom företagsekonomi och strategiskt ledarskap började intressera sig för hur öppna materiella rättigheter kunde användas för design och utveckling. Detta inspirerade till idéer om öppen innovation där företag kan dra nytta av öppna såväl som egna rättigheter i utvecklingsprocessen 11.

Öppen innovation är ett sätt för företag att inkorporera interna och externa idéer i den egna utvecklingsprocessen. Detta kan vara genom att exempelvis använda, imitera eller kombinera både öppna och egna teknologier. Oavsett om rättigheterna är öppet tillgängliga eller inte, behöver företag som tillämpar nya idéer utifrån besitta interna förmågor för att absorbera och nyttja nya teknologier för eget bruk. Att använda öppen källkod i utvecklingen av företagsprodukter och tjänster är ett exempel på hur en öppen innovationsprocess tillämpas. Teorier för öppen innovation används i projektet för att belysa att företag kan använda olika källor för att arbeta med design och utveckling.

Sammanfattning

Teorierna som används i projektet utgör ett ramverk för att betrakta hur verksamheter skapar unika resurser och förmågor för att vara konkurrenskraftiga på en öppen marknad. Teorin för IT-affärsvärde beskriver hur digitala resurser är en viktig komponent för att skapa mervärde beroende på hur väl det harmoniseras med verksamhetens övriga resurser, förmågor och strukturer. Teorin för avkastning från partnerskap klargör vilka mekanismer som skapar konkurrenskraftiga samarbeten genom att kombinera verksamhetsspecifika resurser, förmågor och strukturer över organisationsgränserna.

De andra teorierna som ingår i ramverket förklarar bland annat hur digitala gränssnitt används som strategisk resurs för att exempelvis skapa globala plattformar och infrastruktur för digital tjänsteutveckling. De förklarar också hur öppen källkod kan användas i den egna utvecklings- och innovationsprocessen för att skapa värdefulla digitala resurser genom delaktighet och samarbete i communities där immateriella rättigheter delas och utvecklas gemensamt. Gemensamt för teorierna är att de visar på mekanismer som förklarar olika perspektiv på hur digitala resurser och förmågor skapar unika värden och bestående konkurrenskraft på en marknad som drivs av teknologisk utveckling. Detta är relevant för alla verksamheter oavsett om de är offentliga eller privata. Exempelvis ersätter redan idag robotar och algoritmer jobb inom offentlig verksamhet.

Socialsekreterare säger upp sig när roboten tar över deras arbetsuppgifter

Sveriges radio P1

Därför är det viktigt att den egna verksamheten har resurser, förmågor och strukturer som enkelt kan anpassas för strategiska samarbeten med aktörer som kan ge upphov till unika resurser och värden.