Ändamålsenlig öppna data och öppna data 2.0

water-dropÖppna data är på väg in i ett nytt paradigm där fokus ligger på användarnas efterfrågan av data i maskinläsbara format, standarder och med öppna licenser som gör den funktionell för sitt tillämpningsområde. På engelska brukar detta benämnas ”liquid information” eller ”liquid data” som går att läsa om i McKinsey’s rapport från 2013. Rapporten visar på vilka potentiella värden som kan uppnås om standarder, format och metadata är funktionella för det avsedda användningsområdet. Ett annat nära besläktat uttryck som förekommer är ”open data 2.0” vilket handlar om att öppna data ska tillgängliggöras utifrån efterfrågan och erbjuda delaktighet där användarna lätt kan rapportera in avvikelser och lämna förbättringsförslag. Läs vidare

Många offentliga myndigheters IT-system överskrider budget

Samtidigt som riksrevisionsverket rapporterar om återkommande brister inom IT-system hos vissa svenska myndigheter. Så har SVT – Rapport gjort ett inslag om försenade och dyra IT lösningar inom ett flertal myndigheter. I inslaget pekar Statskontoret (regeringens utredningsstöd) i en rapport att en tredjedel av alla projekt som bedrivs av offentlig myndigeter överskrider budget och planerad tidsram. Kostnaden för IT systemen på svenska myndigheter, inte inräknat personal, datorer, servrar och infrastruktur är 23,3 miljarder kronor per år.

I rapporten från Stadskontoret pekar man också på att beställarkompetensen inom myndigeter i vissa fall är bristande och är en av flera anledningarna till att kostnaden överskrider budget. Ett axplock av det som omnämns i inslaget.

  • Myndighet för samhällsskydd och beredskap system Rakel, kostnad 2,3 mdkr, överskrider med 150 mkr årligen
  • Domstolsverket IT system, kostnad 6 mdkr, överskrider med 4 mdkr
  • Kustbevakningens IT system, kostnad 30 mdkr, överskrider med 10 mdkr

Ett äldre exempel är Stockholms Läns Landsting IT projekt för gemensam vård data (Bäck, 2007), där man med teknik skulle försöka lösa komplexa verksamhetsproblem. Ett for stort fokus på teknokratisk ansats för att lösa verksamhetsproblem som oftast inte är en bra utgångspunkt. Denna lärdom kostade skattebetalarna 1,6 miljarder kronor från budgeterat 200 miljoner. Erfarenhet från flertal IT projekt som vi på Clear Byte och andra har bedrivit, visar att en förändring av verksamhetsprocesserna är lika viktig för att lyckas med IT projekt som berör flera enheter/avdelningar inom en verksamhet.

Detta är en första introduktion av artiklar vi kommer publicera inom området verksamhetsutveckling och verksamhetsarkitektur. Där vi diskuterar dimensioner av verksamhetsutveckling som är centrala för att lyckas med införande av större IT projekt. Samtidigt kommer vi reda ut begreppet innovation och vad det betyder och inte betyder. Innovation används i vara och varannan mening som berör utveckling av myndigheter och offentlig sektor, med en förhoppning att stora trötta elefanter plötsligt skulle börja spontan dansa.

 

Sociala medier version 2.0

Social medier är användbara verktyg för att sprida information snabbt och som kan få en viril spridning inom några få minuter. Men mycket av den informationen som sprids på sociala medier är oftast kortlivat och sällan rikt på innehåll (även om man kan referera till länkar med text, bilder, videoklipp mm.) Men blir vi så mycket klokare på att information sprids snabbare och snabbare utan att vi begrundar dess ursprung och i vilken kontext den är skapad.

Titt som tätt dyker det upp att någon politiker eller någon känd person som gör ett ogrundat uttalande (klappturk). Som han eller hon senare får dementera eller ångra offentligt. Eller att rykteskarusellen går så snabbt att det blir en verklighet (nätet dödar allt flera kändisar) innan någon hinner dementera eller reagera när rykten sprids virilt.

Nästa generation sociala medier

Nästa generation av sociala medier (vi kan kalla det 2.0 tillfälligt) behöver skapa mer funktionalitet än bara erbjuda nya kanaler för att sprida information snabbt. Det måste erbjuda möjligheter för att samarbeta kring information (crowd sourcing) för att skapa ett rikare innehåll och sätta det i kontext. För att information skall bli innehållsrik och ge ett mervärde, behövs det mer tankekraft än bara trycka på en gilla knapp eller vidarebefordra det i nya forum och kanaler.

Sociala medier 2.0 behöver också vara mer integrerade med andra nätbaserade applikationer för att skapa en bättre upplevelse för slutanvändaren. För att använda information från ett forum som input till ett annat. Utan att användaren själv måste länka in manuellt referenser till källor. Exempelvis kan det vara att man diskuterar en ny låt från sitt favoritband och automatiskt länkas bandets spelschema in till den geografiska området där användaren befinner sig. För att detta skall bli verklighet måste information taggas med meta data för att kunna flyttas mellan system. En dator vet inte om orden “Artic Mokeys” refererar till en musikgrupp eller om man hittat apor på antarktiskt. Inte tills vi skapat riktig artificiell intelligens i ordets rätta bemärkelse. Vilket innebär att användaren måste skapa vissa referenser till det information han heller hon skapar.

Frågan då är om skaparen av informationen vill eller har tid att lägga till referenser eller taggar till det som diskuteras. Detta kan beror på i vilka forum informationen är adresserad till och om det skall används i privata eller professionella syften. Vad vi redan vet är att social medier redan gjort sitt intåg i våra offentliga myndigheter och riksdagen.

Detta artikel är skapad för att lyfta fram frågan om hur vill använda information från sociala medier idag. Finns det några områden där den passar mindre bra eller skall vi implementera det på alla nivåer i vårt samhälle ?