Delaktighet och styrning för hållbar digital utveckling

Dagens vattenfall betonade kravställning och upphandling leder till långa ledtider och höga kostnader för alla inblandade. Upphandling av komplexa IT-system blir beroende av krav som kan var svåra att formulera eller procedurer som är komplicerade att följa. Region Stockholm fick avbryta upphandling av nytt vårdsystem för 2.2 miljarder eftersom kraven var tvetydigt formulerade. I Västra Götaland fick upphandlingen av vårdsystem göras om eftersom endast ett bolag lyckats fylla i all formalia korrekt. Det behövs ett paradigmskifte av styrning och upphandlingspraxis för att öppna upp för delaktighet i digitala värdenätverk och värdekedjor för att möjliggöra hållbar digital utveckling inom offentlig sektor. Detta eftersom ingen IT-leverantör eller offentlig verksamhet ensamt kan hålla jämna steg med den digitala utvecklingen.

Fortsätt läsa “Delaktighet och styrning för hållbar digital utveckling”

Kongruenta verksamhetsstrukturer – digitalt värdeskapande del 2

För att erhålla mervärde från partnerskap behöver verksamhetsstrukturerna vara anpassade och matcha varandra för att samarbeta. Detta för att snabbt och effektivt genomföra beslutsprocesser, förändringsprojekt, överföra kunskap med mera. Kongruenta strukturer är den andra övergripande mekanismen som identifierades i undersökningen om data och informationsutbyte inom partnerskap mellan tågoperatörer och Trafikverket. Den första mekanismen belyser interoperabilitet för digital resurser och infrastruktur.

Fortsätt läsa “Kongruenta verksamhetsstrukturer – digitalt värdeskapande del 2”

Test av Trafikverkets API för trafikinformation

Profilbild Trafikverket

Trafikverket tillhandahåller flera öppna datatjänster, en av dessa är API:et för trafikinformation. API:et började som en renodlad tjänst för tåg, vilken senare utökades med vägdata som också finns tillgängligt i datatjänsten Datex. Vår granskning av olika API:er är ett led i arbetet att belysa hinder och behov kring nyttjande av öppna API:er från ett användarperspektiv. Tanken med testerna är att ge konstruktiv feedback till dataägarna när det gäller sådant som kan förbättras, samt visa på bra exempel och lösningar som kan inspirera andra dataägare. Läs mer om bakgrunden till varför vi granskar öppna API:er och öppna datakällor. Läs hela testet

Test av Västtrafiks API för kollektivtrafik

vt-logo-digitala-kanaler

Västtrafik erbjuder flera API:er för att söka och planera kollektivtrafikresor i Västra Götaland som heter Reseplaneraren (version 2). API:erna finns att hitta på Västtrafiks utvecklingsportal, som fungerar som en samlingsplats för deras datatjänster. Att granska öppna data och API-tjänster är ett försök att främja nyttjandet och visa på vanliga problem användare stöter på. Läs mer om bakgrunden till testerna och vad som ligger till grund för de olika kategorierna. Läs hela testet

Ändamålsenlig öppna data och öppna data 2.0

water-dropÖppna data är på väg in i ett nytt paradigm där fokus ligger på användarnas efterfrågan av data i maskinläsbara format, standarder och med öppna licenser som gör den funktionell för sitt tillämpningsområde. På engelska brukar detta benämnas ”liquid information” eller ”liquid data” som går att läsa om i McKinsey’s rapport från 2013. Rapporten visar på vilka potentiella värden som kan uppnås om standarder, format och metadata är funktionella för det avsedda användningsområdet. Ett annat nära besläktat uttryck som förekommer är ”open data 2.0” vilket handlar om att öppna data ska tillgängliggöras utifrån efterfrågan och erbjuda delaktighet där användarna lätt kan rapportera in avvikelser och lämna förbättringsförslag. Läs vidare

Många offentliga myndigheters IT-system överskrider budget

Samtidigt som riksrevisionsverket rapporterar om återkommande brister inom IT-system hos vissa svenska myndigheter. Så har SVT – Rapport gjort ett inslag om försenade och dyra IT lösningar inom ett flertal myndigheter. I inslaget pekar Statskontoret (regeringens utredningsstöd) i en rapport att en tredjedel av alla projekt som bedrivs av offentlig myndigeter överskrider budget och planerad tidsram. Kostnaden för IT systemen på svenska myndigheter, inte inräknat personal, datorer, servrar och infrastruktur är 23,3 miljarder kronor per år.

I rapporten från Stadskontoret pekar man också på att beställarkompetensen inom myndigeter i vissa fall är bristande och är en av flera anledningarna till att kostnaden överskrider budget. Ett axplock av det som omnämns i inslaget.

  • Myndighet för samhällsskydd och beredskap system Rakel, kostnad 2,3 mdkr, överskrider med 150 mkr årligen
  • Domstolsverket IT system, kostnad 6 mdkr, överskrider med 4 mdkr
  • Kustbevakningens IT system, kostnad 30 mdkr, överskrider med 10 mdkr

Ett äldre exempel är Stockholms Läns Landsting IT projekt för gemensam vård data (Bäck, 2007), där man med teknik skulle försöka lösa komplexa verksamhetsproblem. Ett for stort fokus på teknokratisk ansats för att lösa verksamhetsproblem som oftast inte är en bra utgångspunkt. Denna lärdom kostade skattebetalarna 1,6 miljarder kronor från budgeterat 200 miljoner. Erfarenhet från flertal IT projekt som vi på Clear Byte och andra har bedrivit, visar att en förändring av verksamhetsprocesserna är lika viktig för att lyckas med IT projekt som berör flera enheter/avdelningar inom en verksamhet.

Detta är en första introduktion av artiklar vi kommer publicera inom området verksamhetsutveckling och verksamhetsarkitektur. Där vi diskuterar dimensioner av verksamhetsutveckling som är centrala för att lyckas med införande av större IT projekt. Samtidigt kommer vi reda ut begreppet innovation och vad det betyder och inte betyder. Innovation används i vara och varannan mening som berör utveckling av myndigheter och offentlig sektor, med en förhoppning att stora trötta elefanter plötsligt skulle börja spontan dansa.