Kongruenta verksamhetsstrukturer – Digitalt värdeskapande del 2

För att erhålla mervärde från partnerskap behöver verksamhetsstrukturerna vara anpassade och matcha varandra för att samarbeta. Detta för att snabbt och effektivt genomföra beslutsprocesser, förändringsprojekt, överföra kunskap med mera. Kongruenta strukturer är den andra övergripande mekanismen som identifierades i undersökningen om data och informationsutbyte inom partnerskap mellan tågoperatörer och Trafikverket. Den första mekanismen belyser interoperabilitet för digital resurser och infrastruktur.

Fortsätt läsa “Kongruenta verksamhetsstrukturer – Digitalt värdeskapande del 2”

Lägesbild länkad data och semantisk webb

Resourcedescription framework (RDF) är ett tekniskt ramverk för enhetligt datautbyte och förståelse av begrepp som publiceras på webben. Detta brukade benämnas semantisk webb, vilket aldrig blev en verklighet. Nu nästa 20 år efter lanseringen verkar intresset öka kring teknologin för att ta itu med problematik det digitaliserade samhället står inför.

Fortsätt läsa “Lägesbild länkad data och semantisk webb”

Interoperabilitet för digital resurser och infrastruktur – Digitalt värdeskapande del 1

Nyligen avslutad studie undersökte tågoperatörers perspektiv av vad som genererar mervärde och utgör hinder inom partnerskapet med Trafikverket för data och informationsutbyte. Den första mekanismen för digitalt värdeskapande av tre, belyser interoperabilitet för digitala resurser och infrastruktur.

Fortsätt läsa “Interoperabilitet för digital resurser och infrastruktur – Digitalt värdeskapande del 1”

Maskinläsbart i öppna data kontext

blackberry-qr-code-variant

Att tillgängliggöra data i maskinläsbara format är något som omnämns i allt fler artiklar kopplat till öppen data för att det ska vara lätt att bearbetas och användas av maskiner. Bland annat finns det lagförslag från regering om att förenkla kollektivtrafikresande genom öppna maskinläsbara format, samt att vi har debatterat ämnet i artikel om ändamålsenlig öppna data. Vad som oftast inte nämns är betydelsen av metadata för att maskinläsbart dataformat ska komma till användning. Därför vill vi bidra med vårt perspektiv och ge exempel på varför detta är viktigt. Läs vidare

Test av Trafikverkets API för trafikinformation

Profilbild Trafikverket

Trafikverket tillhandahåller flera öppna datatjänster, en av dessa är API:et för trafikinformation. API:et började som en renodlad tjänst för tåg, vilken senare utökades med vägdata som också finns tillgängligt i datatjänsten Datex. Vår granskning av olika API:er är ett led i arbetet att belysa hinder och behov kring nyttjande av öppna API:er från ett användarperspektiv. Tanken med testerna är att ge konstruktiv feedback till dataägarna när det gäller sådant som kan förbättras, samt visa på bra exempel och lösningar som kan inspirera andra dataägare. Läs mer om bakgrunden till varför vi granskar öppna API:er och öppna datakällor. Läs hela testet

Test av Västtrafiks API för kollektivtrafik

vt-logo-digitala-kanaler

Västtrafik erbjuder flera API:er för att söka och planera kollektivtrafikresor i Västra Götaland som heter Reseplaneraren (version 2). API:erna finns att hitta på Västtrafiks utvecklingsportal, som fungerar som en samlingsplats för deras datatjänster. Att granska öppna data och API-tjänster är ett försök att främja nyttjandet och visa på vanliga problem användare stöter på. Läs mer om bakgrunden till testerna och vad som ligger till grund för de olika kategorierna. Läs hela testet

Ändamålsenlig öppna data och öppna data 2.0

water-dropÖppna data är på väg in i ett nytt paradigm där fokus ligger på användarnas efterfrågan av data i maskinläsbara format, standarder och med öppna licenser som gör den funktionell för sitt tillämpningsområde. På engelska brukar detta benämnas ”liquid information” eller ”liquid data” som går att läsa om i McKinsey’s rapport från 2013. Rapporten visar på vilka potentiella värden som kan uppnås om standarder, format och metadata är funktionella för det avsedda användningsområdet. Ett annat nära besläktat uttryck som förekommer är ”open data 2.0” vilket handlar om att öppna data ska tillgängliggöras utifrån efterfrågan och erbjuda delaktighet där användarna lätt kan rapportera in avvikelser och lämna förbättringsförslag. Läs vidare

(O)användbara dataformat och standarder på Öppnadata.se

zip-compressed-files-extension

För att öppna data skall komma till användning och vara enkelt att utforskas så finns det ett flertal hinder som behöver undanröjas. Ett av dessa hinder är nyttjande av ovanliga dataformat och standarder vilket skapar inlåsningseffekter och trösklar. I föregående artikel förklarades varför undermålig metadata skapar trösklar för användare. Ovanliga dataformat och standarder skapar också hinder för tilltänkta användare av öppna data. En översyn av registrerade datakällor på portalen Öppnadata.se, visar att det vanligaste förekommande dataformatet är ZIP. Detta format är det sämsta tänkbara med hänsyn till metadata och maskinläsbarhet. Läs vidare

Betydelsen av metadata och val av dataformat

man-thinking

De flesta som arbetar med data dagligen vet hur hur viktigt metadata är för att det skall vara användbart. Metadata behövs för att beskriva egenskaper av data, som till exempel av vem och när det skapats. Ändå publiceras data utan tillräcklig beskrivning av egenskaper, vilket begränsar nyttjandet av data då det bland annat påverkar användarnas förtroende. I fallet med öppna data verkar många dataägare inte tänka utifrån användarnas perspektiv och ofta förefaller det vara viktigare att publicera data oavsett bristande metadatabeskrivning. Läs vidare